Jag har egentligen inte någon välgrundad uppfattning i den stora fildelningsdiskussionen annat än att samma proportionalitetstankar som i övrigt råder i straffrätten skall gälla även här. (Se för ett exempel på en åtgärd där proportionaliteten kan ifrågasättas här och här.) Jag har däremot ett problem med argumentationen. Det stör mig när det hävdas att fildelning, i allmänhet inskränkt till den illegala aspekten av den, är stöld. Det är inte alls stöld. Det kan vara en brottslig handling men det är inte stöld eller för den delen, mord, förskingring eller koppleri. Det enda gemensamma är att det här är brottsliga handlingar. Stöld är ett straffrättsligt tekniskt begrepp som används med en viss lagligt definierad innebörd inom juridiken.
Nu kan man naturligtvis använda sig av rättslig terminologi av pr-syften. Det går till exempel att kalla skatt för stöld om man tror på oinskränkt äganderätt eller att kalla en politiker från USA för mördare om man är emot Irak-kriget. Men man bör vara medveten om att det då inte har alls med det juridiska språket att göra och att man bara nyttjar sig av juridikens begrepp för att skaffa sig argumentativa fördelar.
Men kan det inte finnas en alternativ användning av de rättsliga begreppen? Våldtäktsparagrafen ändrades för att stå bättre i samklang med det allmänna rättsmedvetandet – ett uttryck som jag djupt ogillar – när det ansågs att våldtäkter i folkmun betydde något annat än brottsbalkens definition. Men skulle vi i allmänhet anse att, tja, utlåning av en film till ett antal kamrater är ”stöld” i något annat än metaforisk mening? Eller, om vi smakar på ordet, skulle vi om vi tvingades tänka igenom det kalla översändandet av en mp3-fil till någon annan – för stöld? Jag tvivlar. Jag tror att empiriska undersökningar skulle tala emot en sådan innebörd. Ordets historia talar också emot det.
Rättighetsinnehavarna själva kallar det ibland för stöld. Bör denna deras användning av uttrycket betraktas som att en meningsförskjutning skett som motiverar en omtolkning av det i grunden juridiska uttrycket ”stöld”? Knappast. Att rättighetsinnehavare blir upprörda och använder överord är inte konstigare än att den uppsagda personen i media säger att hon upplever det som ”en mental våldtäkt”, vilket jag såg för inte så länge sedan. Det är metaforer som inte har någon annan betydelse än att fungera förstärkande. Det skall vi vara medvetna om.
I praktiken så tror jag att det ofta är kontraproduktivt, efter att oräkneligt antal gånger ha sett yngre personer skratta åt den där reklamsnutten som körts på bio om att ”You wouldn’t steal a car…”. Varför tycker upphovsrättsinnehavare att det är så viktigt att få in intrången under ett regelsystem där de inte hör hemma? Räcker det inte med att det är ett upphovsrättsintrång? Är inte det viktigt nog?
34 kommentarer
Comments feed for this article
januari 30, 2008 den 8:52 f m
Splittring om fildelning « Nonicoclolasos
[…] 2: Docent Mårten Schultz reder ut den juridiska terminologin i ett viktigt […]
januari 30, 2008 den 9:53 f m
Nils
Tycker detta inlägg luktar cirkelresonemang. I en debatt om vad som ska vara lagligt eller inte kan man inte hänvisa till befintliga definitioner av detta. Vad som är lagligt eller ej måste alltid först definieras moralfilosofiskt innan man kan omsätta saken i lagstiftning.
I frågan om huruvida fildelning skall betraktas som stöld är det fullkomligt ointressant hur vi tidigare formulerat rekvisiten för stöld, för juridiken är sekundär till moralen. Givetvis kan man ha en moralisk definition av vad som är stöld som skiljer sig från vad som är lagstadgat. Stöld är i första hand ett moraliskt fenomen. I andra hand är det ett juridiskt begrepp som definierats för att någorlunda överensstämma med lagstiftarens uppfattning om det moraliska stöldbegreppet.
Moraliskt är frågan busenkel. Den fildelande individen förfogar över frukten av andra individers arbete och investeringar på ett sätt som de senare uttryckligen motsätter sig. Sen kan man kalla det stöld eller slaveri eller både och, beroende på om man anser att det främst är nedlagda investeringar eller arbete som det parasiteras på. Motstående uppfattningar är utan undantag uttryck för plundringsmentalitet, vars enda grund är ”för att vi vill” och ”för att vi kan”.
januari 30, 2008 den 10:55 f m
martenschultz
Nils, jag håller med att juridiken är sekundär till moralen i den bemärkelse som jag tror du menar. Juridiken i klassisk mening har inte så mycket att bidra till i diskussionen om vad vi bör göra Däremot har den betydelse för begreppsbildningen av juridiska begrepp!
Sakfrågan har jag som sagt ingen större åsikt om. Men moraliskt så kan det ändå vara värt att notera att upphovsrätten, som ju står i fokus här, är något märkligt konstruerad. Hur förhåller sig den till exempel till äganderätten? Så här skrev jag för kanske fyra-fem år sedan i en diskussion om Napster.
***
Det finns ofta en esoterisk glidning i diskussionen om äganderätt hos många av upphovsrättens förespråkare. Till att börja med så innefattar äganderätten, i den juridiska snarare än den filosofiska bemärkelsen, betydligt mer än vad följande citat [från en företrädare för en upphovsrättsorganisation om jag minns rätt] låter förmedla: ”I snäv bemärkelse innebär äganderätt dels nyttjanderätt, dels en rätt att överlåta och en rätt att förstöra.”
Så kan man formulera sig om man vill definiera äganderätten snävt.
Men äganderätten innebär egentligen så mycket mer, till exempel innebär den en rätt att få nyttja egendomen i fred (se t ex europakonventionens första artikel, första tilläggsprotokollet – en artikel som f ö även täcker mer begränsade rättigheter). I de flesta fall innebär äganderätten också en rätt att fritt disponera över egendomen, t ex genom att hyra ut den. Men den enda äganderätt när det gäller cd-skivor är, [enligt upphovsrättsförespråkare], rätten till den enskilda skivan, till saken.
Varför då?
Varför berättigar den särskilda egendomstypen musikskivor (och för all del även vissa andra slag av egendom) sådana långtgående undantag från den traditionella äganderätten?
Inskränkningar i förfoganderätten går naturligtvis att reglera i avtal, på samma sätt som det finns överlåtelseförbud när jag köper en stereo på avbetalning. Men i praktiken görs det ju inte några sådana inskränkningar vid skivförsäljningar. I alla fall har aldrig jag sett till några sådana avtal när jag handlat skivor, vare sig i butik eller på nätet. Som det tidigare framhållits är det viktiga vilket avtal som konkret ingåtts mellan cd-köparen och skivbolaget. Om det som avtalsinnehåll ingår att köparen icke äger förfoga över varan genom att exempelvis lägga ut dess innehåll på nätet, så är det ett avtalsbrott om köparen gör det. Då kan han drabbas av sanktioner, närmare bestämt (i första hand) de sanktioner som avtalet stipulerar. Problemet hur man skall fastställa avtalsinnehållet är vid köpet av en cd-skiva. Det duger naturligtvis inte att ena parten enbart påstår att det skulle vara ett införstått villkor att det är förbjudet att distribuera musiken vidare. Det skulle vara som om köparen post factum påstår att avtalet innefattar en garanti att musiken på skivan är bra. Det är ju nämligen så tråkigt att musiken ofta visar sig vara sämre än man trodde vid inköpet när man kommit hem med den.
Så varifrån kommer de avtalsvillkor som förbjuder användaren att t.ex. lägga ut skivan på nätet?
Skall man vara konsekvent torde äganderätten snarare innebära att den som köper skivan därmed har rätt att förfoga över saken och dess innehåll på vilket sätt han vill, så länge det inte är brottsligt. Avsteg kan göras i lag, men att beakta är då att det är just avsteg, ett avvikande från en huvudprincip. Som sådan måste det motiveras och motivet kan inte rimligen vara något annat än att skydda en rättighet som väger tyngre än köparens äganderätt. Vilket är då den rättighet som väger tyngre än äganderätten? Ja, om man skall hårdra det så är det upphovsmannens rätt att få sälja sin produkt mer än en gång. Det är inte upphovsmannens rätt att få sälja sin musik som skyddas, utan hans rätt att få sälja sin musik om och om igen.
Upphovsmannens rätt att få sälja sin musik flera gånger väger dessutom tydligen så tungt, att det anses rimligt att införa begränsningar även i andra på sätt och vis mer grundläggande rättigheter. Som Nicklas Lundblad har visat har amerikanska myndigheter gått så långt att de fängslat personer för att de berättat hur man kan gå till väga för att kringgå ett kopieringsskydd – blotta yppandet av sådan information ansågs strida mot upphovsrätten. Man kan därtill tänka sig andra rättighetskonflikter som står på lut, t ex föreningsfriheten, för det fall att Napster-användarna börjar organisera sig i mer traditionella föreningsformer.
Är det inte snarare så att upphovsrätten, i sin nuvarande och framför allt blivande form, kränker köparens äganderätt till musiken, riskerar att kränka yttrande- och tryckfrihet och i allmänhet får anses som en anomali i en liberal rättighetskatalog?
Ur ett allmänt rättighetsperspektiv är det här svårare frågor än man kan tro…
januari 30, 2008 den 10:58 f m
Johan Richter
Jag tror alla är medvetna om att det inte är stöld i juridisk mening. När jag såg titeln trodde jag du skulle föra ett rättsekonomiskt resonomang 🙂
Så låt mig föra det istället. När man stjäl någonting berövar man någon annan nyttjanderätten till den egendomen. Denna person lidar alltså en direkt skada.
När man fildelar hindrar man ingen annan att nyttja det man fildelar. Ägaren till upphovsrätten lider bara en indirekt skada, och även då bara om man annars hade köpt det som man laddar ner.
Ur ekonomiskt synvinkel innebär fildelning att filmkopior, spelkopior eller vad det är frågan om, säljs till marginalkostnaden för att tillverka dem som ju i princip är 0. Och att saker säljs till till sin marginalkostnad är ju det bästa för den ekonomiska effektiviteten i normala fall.
För mig är det dessa skäl som motiverar att vi inte ska kalla fildelning stöld eller se det som ett lika allvarligt brott.
januari 30, 2008 den 11:09 f m
Rosetta Sten » Övertyga Rosetta om upphovsrättens avskaffande och vinn en specialskriven novell att fildela fritt efter behagRosetta Sten
[…] andra skriver: Vad pirater och anti-pirater borde tala om Frågan splittrar artister Illegal fildelning är inte stöld Intellektuellt perspektiv Just det – inte svart eller vitt Upphovsrättsreformister i media EU:s […]
januari 30, 2008 den 2:37 e m
Nils
Mårten,
CD-skivor är standardmässigt försedda med tryckta förbehåll om hur köparen får och inte får använda varan; ”No unauthorized public performance or […]”. Faller fildelning utanför sådana förbehåll? Isf av princip, av hur de är formulerade eller av lagstiftning?
Även om så är fallet måste man ta hänsyn till att i princip all fildelning sker med ”olovlig förlaga”, så något äganderätts-/konsumtionsresonemang kan knappast bli aktuellt (annat än i ett första led om någon delar ut musik som han faktiskt betalat för).
Jag håller dock med dig att upphovsrätten är en underlig konstruktion. 🙂
Johan,
Att din skiva förekommer i globala fildelningsnätverk är väl utan tvekan en sådan inskränkning i din kontroll och dina möjligheter att nyttja denna att det innebär en direkt skada?
Du tar fasta på intellektuella varor icke-ändliga natur, men frånser att densamma även påverkar ägarens möjligheter att nyttja och skapa värden. Jämför med situationen att en tjuv kontinuerligt stjäl varor ur ditt lager och delar ut till alla som önskar dem. Samtidigt ersätter tjuven ditt lager med nya varor av samma slag och antal som de som blev stulna. Du har fortfarande lika många varor att sälja, men du berövas kontroll över hur de tillförs marknaden. Är inte skadan direkt?
januari 30, 2008 den 7:28 e m
Johan Richter
Nej, jag ser inte det som en fildelningstransaktion ger upphov till en direkt skada hos upphovsrättsinnehavaren. Om jag köper en skiva hos konkurrenten istället, ger det också upphov till en direkt skada då?
Och distinktionen mellan direkt och indirekt är ändå ett stickspår. Det viktiga är det ekonomiska resonomanget där fildelning inte berövar någon annan nyttjanderätten medan stöld gör det.
januari 31, 2008 den 8:47 f m
Nils
”Nej, jag ser inte det som en fildelningstransaktion ger upphov till en direkt skada hos upphovsrättsinnehavaren. Om jag köper en skiva hos konkurrenten istället, ger det också upphov till en direkt skada då?”
Givetvis inte. Skivproducentens rätt att, genom ömsesidigt avtal, tjäna pengar på skivan förändras inte av att du väljer någon annans skiva. Om konkurrenten plagierar skivan anser jag däremot att skadan är direkt. Inte nödvändigtvis ekonomiskt (Marknaden kanske är helt ointresserad av både original och plagiat. Originalet kanske inte ens var avsett för försäljning!), men moraliskt i och med att denne omintetgör de ansträngningar som skapat skivan.
”Och distinktionen mellan direkt och indirekt är ändå ett stickspår. Det viktiga är det ekonomiska resonomanget där fildelning inte berövar någon annan nyttjanderätten medan stöld gör det.”
Jag vill nog se en mindre snäv definition av nyttjanderätten. För att en sådan ska bli meningsfull och på ett adekvat sätt skydda enskildas nedlagda arbete och investeringar bör denna omfatta en ensamrätt till att kontrollera hur immateriella varor sprids, används och exploateras ekonomiskt. Om inte, vad blir då kvar begreppet? En negativ rätt att inte behöva straffas för nyttjandet?
januari 31, 2008 den 1:38 e m
Johan Richter
Du kan definiera nyttjanderätt som du vill förstås, men du bör rimligen se en skillnad mellan att jag tar din bil, och därmed hindrar dig att använda den, och att jag laddar ner ett album du gjort och därmed inte hindrar dig att göra någonting du kunde göra tidigare.
Det finns en faktisk skillnad där, och jag anser det den också medför en moralisk skillnad.
januari 31, 2008 den 6:10 e m
Micke
När vi nu ändå diskuterar upphovsrätt och moral – kan det vara intressant att titta tillbaka lite i tiden. När bara konstnärerna och författarna hade de immateriella rättigheterna till sina alster var det i huvudsak fråga om ideella rättigheter och hela rättsområdet förde en tynande tillvaro. Först när dataindustrin (läs Microsoft) lärde sig att det gick att tjäna oerhörda summor pengar på att bevaka ”rättigheterna” exploderade tillämpningen. Det var nog då som skivindustrin också hakade på.
När vi nu talar om att artisterna motsätter sig fildelning och kopiering av deras alster, bör man komma ihåg att den ersättning artisterna får är förhållandevis låg jämfört med det som skivindustrin tar hem. (Läs ett artistavtal så får du se) Upphovsrätten har enligt min mening blivit ett verktyg för skivmagnater att krama ur mera pengar ur artister och deras verk, utan att artisterna för den skull blir extra kompenserade.
Moral i det här sammanhanget blir av nödvändighet en diskussion kring de fria marknadskrafterna. I sakfrågan är jag därför för att fildelning tillåts mot en avgift i någon form (och gärna att den tillfaller artisten och inte bolaget) – även om allas våran professor Rosén verkar vara emot det.
februari 1, 2008 den 12:32 e m
Erik
Fildelning är inte stöld? Men nog är väl pornografi våldtäkt i alla fall?
februari 4, 2008 den 2:50 e m
Upphovsrätt, äganderätt och liberalism « Mårten Schultz.
[…] av de författare som tjänar mest på sina upphovsrätter sätter ned foten. Men fildelning är fortfarande inte stöld. Och upphovsrätt är inte äganderätt. I alla fall inte i klassisk […]
februari 10, 2008 den 9:38 e m
Anonym
tette
februari 10, 2008 den 9:49 e m
Nicke Nyfiken
Hej Mårten.
”Den som olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det, dömes, om tillgreppet innebär skada, för stöld till fängelse i högst två år” enligt RB 8:1.
Vid VARJE nedladdningstillfälle har vi:
* ”olovligen” för det fall upphovsmannen inte givit sitt tillstånd till spridningen
* ”tager”; ex analogia
* ”vad annan tillhör”; här rättigheten
* tillägnelseuppsåt (enligt lagmotiven)
* en uppenbar ekonomisk och ideell skada.
Vilka rekvisit menar du inte skulle föreligga här för stöld?
mvh//Nicke Nyfiken
februari 12, 2008 den 4:41 e m
martenschultz
Nicke,
flera av dem fallerar här. Och det vet ju alla som någon gång tolkat rekvisiten.
Menar du på allvar att det går att få någon dömd för stöld för olovlig fildelning?
februari 19, 2008 den 1:28 e m
Jacob
Nicke, lättast är väl att se att det fallerar på ”innebär skada”. Vilken skada ska ha skett om jag laddar ner ett album som jag inte skulle köpt i vilket fall?
maj 8, 2008 den 2:50 e m
Upphovsrätt och nationella intressen « Mårten Schultz.
[…] maj 8, 2008 in Skadeståndsrätt, straffrätt Tags: Pirate Bay, upphovsrätt Idag kom nyheten att företrädarna för The Pirate Bay stäms på 93 miljarder, nej, vänta, 93 miljoner kr för medverkan till upphovsrättsintrång. Miljarder, miljoner – enormt mycket pengar är det i vilket fall. Återigen slogs jag av hur närliggande stöldanalogin tydligen är, trots att den egentligen passar ganska illa. […]
maj 9, 2008 den 10:14 e m
bengt
Jo, det är det.
All stöld är alltid stöld oavsett media osv.
Jag har personligen förlorat ca tre årslöner på grund av stöld av mitt upphovsrättsskyddade material. Idag har jag tvingats hitta en alternativ försörjning efterssom jag, pga stöld, inte kan försörja mig på det arbete jag utbildat mig till och arbetat inom hittils.
De flesta av mina kollegor har a) gått i konkurs och/eller b) fått göra som jag och/eller c) förlorat jobbet, på grund av stöld.
Jag tycker att vi borde höja straffet markant eller åtminstone döma *alla* som stjäl, inklusive fildelare, enligt lagen. Dvs två års fängelse och en ersättning motsvarande det förlorade/uteblivna värdet/intäkten eller försäljningspriset på de stulna varorna/låtarna/programmen osv.
Agera nu – innan vi alla blir kineser!
juni 18, 2008 den 1:14 e m
Nicke Nyfiken
Long time no see.
JACOB
Det innebär en ekonomisk skada för rättighetshavaren.
MÅRTEN
Hoppas jag väckt en tanke hos Dig. Har även ventilerat denna banbrytande teori med en åklagare som jag efter mycket arbete lyckades omvända. I skrivande stund specialutbildas dessutom en polisiär styrka i immaterialrättslig brottslighet i Sthlm – ink. specialåklagare.
Vänta och se – framtiden kommer kanske att ge mig rätt.
Not. Det aktuella lagrummet skall f.ö. givetvis korrigeras till BrB 8:1.
augusti 18, 2008 den 8:29 f m
Fildelad studentlitteratur « Mårten Schultz.
[…] | DN skriver idag om den fildelade studentlitteraturen igen. Förlagen kallar det för “stöld” – vilket det inte är – och det kommer som alltid kommentarer från studenter att […]
oktober 27, 2008 den 11:08 f m
Fildelning är inte stöld. Inte ens illegal fildelning. « Mårten Schultz.
[…] fildelning – vare sig den sker ner eller upp – är inte alls stöld. Inte heller är det förskingring, bedrägeri eller våldtäkt. Det finns massor med brott som […]
november 5, 2008 den 12:06 f m
Eftersnack till piratjägardebatten i SVT « Christian Engström (pp)
[…] till att han tycker det är samma sak att tanka ner en låt eller en film från internet som att stjäla en gräsklippare. Den typen av argumentation kanske man kunde komma undan med för några år sedan, åtminstone i […]
november 19, 2008 den 5:25 e m
Ipred-debatt med Stefan Sauk i TV4 « Christian Engström (pp)
[…] Mårten Schultz: Illegal fildelning är inte stöld […]
november 24, 2008 den 10:15 f m
Inte om det gäller min dator « Christian Engström (pp)
[…] Fildelning är aldrig någonsin stöld. Spridning av upphovsrättsskyddat material kan vara ett brott, men det är i så fall ett helt […]
november 26, 2008 den 10:41 f m
Dags för regeringen 2.0 att börjar lyssna? « Under den svarta natthimlen
[…] och materiella ägodelar en hel del från Internet. Det följer en helt annan logik. Juristen Mårten Schultz skriver förträffligt: Varför tycker upphovsrättsinnehavare att det är så viktigt att få in […]
november 30, 2008 den 5:39 e m
Seriös Ipred-förespråkare sökes « Christian Engström (pp)
[…] Något som alla är överens om och som inte har ett skvatt att göra med Ipred, och inte ett skvatt att göra med upphovsrätten. (Tack Badlands Hyena för […]
december 15, 2008 den 12:05 e m
yo mstuff! - Stöld, stöld, fildelning, stöld?
[…] Men visst är det löjligt att hela tiden försöka likna fildelning vid stöld av fysiska föremål? Hos ovanstående Christian hittar jag en lista (som han förövrigt snott (!) från Badlands Hyena) som jag tycker förtjänar att repostas: I den mån förespråkare för Ipred överhuvudtaget ger sig in i debatten undviker de konsekvent att tala om själva privatpolislagen, eller ens om upphovsrätten. Istället slösar de bort debattiden med att prata om att det är fel att stjäla kakor eller handväskor eller cyklar eller gräsklippare eller platt-tevar eller bilar eller konstverk från Nationalmuseum. Något som alla är överens om och som inte har ett skvatt att göra med Ipred, och inte ett skvatt att göra med upphovsrätten. […]
april 24, 2009 den 7:44 f m
Fildelning är stöld. En konsekvensbetraktelse « Mårten Schultz.
[…] försökt föra in upphovsrättsbrottet under stöldrubriken. (Se här , här och här.) Det passar inte in där. Upphovsrätten är inte en äganderätt. Det är fjantigt att ens […]
juni 9, 2009 den 7:45 f m
Jäv och domarval « Mårten Schultz.
[…] tiden åt den viktiga frågan, nämligen målet i sig, den upphovsrättsliga inramningen och de rättspolitiska frågeställningarna. […]
december 17, 2009 den 9:19 f m
Kursändring i upphovsrättsfrågan « Juridikbloggen
[…] att upphovsrätten inte är en äganderätt. I sak är det en självklarhet, men det är en självklarhet som politiker tidigare haft svårt att ta till sig. Jan Björklund har t.ex. explicit fastslagit att […]
december 17, 2009 den 9:21 f m
Kursändring i upphovsrättsfrågan « Mårten Schultz.
[…] att upphovsrätten inte är en äganderätt. I sak är det en självklarhet, men det är en självklarhet som politiker tidigare haft svårt att ta till sig. Jan Björklund har t.ex. explicit fastslagit att […]
december 18, 2009 den 3:31 e m
En kamp om föreställningar och metaforer : Cybernormer.se
[…] och beskriver inneboende problem i de olika föreställningarna från olika perspektiv. Som, Schultz, Schwartz, Larry, och […]
augusti 23, 2010 den 11:43 f m
Upphovsrätt eller äganderätt? « Caspian Rehbinder
[…] Många i debatten menar att upphovsrätt är en sorts äganderätt – detta är ren osanning! Att tälja en båt är inte att stjäla den, att skriva av en text är inte att stjäla […]
augusti 31, 2011 den 3:02 f m
Fildelning är stöld « Emil Isberg
[…] som ändrade inriktning, men nu är det några år sedan butiken helt fick stänga igen. Om man har sviktande försäljning kanske man borde inse att marknaden är i kontinuerlig förändring och man bör förändras med […]