Jag har egentligen inte någon välgrundad uppfattning i den stora fildelningsdiskussionen annat än att samma proportionalitetstankar som i övrigt råder i straffrätten skall gälla även här. (Se för ett exempel på en åtgärd där proportionaliteten kan ifrågasättas här och här.) Jag har däremot ett problem med argumentationen. Det stör mig när det hävdas att fildelning, i allmänhet inskränkt till den illegala aspekten av den, är stöld. Det är inte alls stöld. Det kan vara en brottslig handling men det är inte stöld eller för den delen, mord, förskingring eller koppleri. Det enda gemensamma är att det här är brottsliga handlingar. Stöld är ett straffrättsligt tekniskt begrepp som används med en viss lagligt definierad innebörd inom juridiken.

Nu kan man naturligtvis använda sig av rättslig terminologi av pr-syften. Det går till exempel att kalla skatt för stöld om man tror på oinskränkt äganderätt eller att kalla en politiker från USA för mördare om man är emot Irak-kriget. Men man bör vara medveten om att det då inte har alls med det juridiska språket att göra och att man bara nyttjar sig av juridikens begrepp för att skaffa sig argumentativa fördelar.

Men kan det inte finnas en alternativ användning av de rättsliga begreppen? Våldtäktsparagrafen ändrades för att stå bättre i samklang med det allmänna rättsmedvetandet – ett uttryck som jag djupt ogillar – när det ansågs att våldtäkter i folkmun betydde något annat än brottsbalkens definition. Men skulle vi i allmänhet anse att, tja, utlåning av en film till ett antal kamrater är ”stöld” i något annat än metaforisk mening? Eller, om vi smakar på ordet, skulle vi om vi tvingades tänka igenom det kalla översändandet av en mp3-fil till någon annan – för stöld? Jag tvivlar. Jag tror att empiriska undersökningar skulle tala emot en sådan innebörd. Ordets historia talar också emot det.

Rättighetsinnehavarna själva kallar det ibland för stöld. Bör denna deras användning av uttrycket betraktas som att  en meningsförskjutning skett som motiverar en omtolkning av det i grunden juridiska uttrycket ”stöld”? Knappast. Att rättighetsinnehavare blir upprörda och använder överord är inte konstigare än att den uppsagda personen i media säger att hon upplever det som ”en mental våldtäkt”, vilket jag såg för inte så länge sedan. Det är metaforer som inte har någon annan betydelse än att fungera förstärkande. Det skall vi vara medvetna om.

I praktiken så tror jag att det ofta är kontraproduktivt, efter att oräkneligt antal gånger ha sett yngre personer skratta åt den där reklamsnutten som körts på bio om att ”You wouldn’t steal a car…”. Varför tycker upphovsrättsinnehavare att det är så viktigt att få in intrången under ett regelsystem där de inte hör hemma? Räcker det inte med att det är ett upphovsrättsintrång? Är inte det viktigt nog?