You are currently browsing the monthly archive for december 2021.

Organisationen Institutet för Juridik och Internet, som jag är ordförande för, lämnade idag in ett s.k. amicus-brev till HD med anledning av en ansökan om prövningstillstånd i målet om påstått förtal från Göteborgs f.d. kommunalråd, Soffan Hermansson. Jag klipper in detta nedan.

*

Synpunkter med anledning av ansökan om prövningstillstånd i Högsta domstolen avs. dom från Hovrätten för Västra Sverige, 30/9-2021, i mål B 1865-20

Undertecknad företräder en ideell förening som heter Institutet för Juridik och Internet, IJI. IJI verkar för ett starkt skydd för mänskliga fri- och rättigheter i digitala miljöer, genom kunskapshöjande åtgärder och understundom genom opinionsbildning. Föreningen har ingen partipolitisk koppling.

Jag vill oombedd framföra några korta synpunkter med anledning av en ansökan om prövningstillstånd i rubr. mål om ansvar för förtal på internet, ett s.k. amicus curiae. Vare sig IJI som förening eller jag som har undertecknat har någon koppling till parterna i det aktuella målet.

Saken i målet rör uttalanden som gjorts på en blogg som drevs av Göteborgs dåvarande kommunalråd, Ann-Sofie Hermansson, på vilken hon har uttalat sig om klagandena på ett sätt som de menar utgör förtal. Hermansson och karakteriserat klagandena som ”extrema röster, extremister, att de försvarat terrorister och att de avfärdat antiterrorinsatser mot bl.a. IS-krigare, favoritextremister, samt icke-demokrater”. Ann-Sofie Hermansson refererade även i några av inläggen till ”fascister och nazister”. Bloggen hade inte utgivningsbevis vid tillfället och hade inte heller på annan grund skydd under yttrandefrihetslagen.

Hovrätten friade Hermansson från ansvar. Domstolens slutsats var att uttalandena var ”rena värdeomdömen”. I denna bedömning väger hovrätten in faktorer som talar för att yttrandefriheten och intresset av en fri och öppen debatt bör ha försteg framför det skydd som förtalsregeln ger (vilket hovrätten beskriver i termer av skydd för ”den personliga integriteten”; skyddet för äran nämns inte i sammanhanget).

Vidare skriver hovrätten följande: ”Att i en offentlig debatt uttrycka att någon har extrema åsikter, att denne är extremist eller är icke-demokrat är tydliga exempel på omdömen som inte är straffbara som förtal. På samma sätt förhåller det sig med uttryck som likställer någon med att vara fascist eller nazist.”

Hovrättens dom har redan givit effekter på rättstillämpningen på tingsrättsnivå. I en dom från Blekinge tingsrätt 13/12-202, B 2427-21,1 finns ett resonemang om värdeomdömen som är väldigt likt hovrättens (och som f.ö. är inspirerat av ett citerat uttalande i Hans-Gunnar Axbergers lärobok). I tingsrättens domskäl finns även följande formulering: ” Att i en offentlig debatt uttrycka att någon har extrema åsikter, att denne är extremist eller är icke-demokrat är tydliga exempel på omdömen som inte är straffbara som förtal. På samma sätt förhåller det sig med uttryck som likställer någon med att vara fascist eller nazist.”

Det finns alltså exempel på att det i rättsutvecklingen på underrättsnivå när det gäller s.k. naziststämplingar har utvecklats en praxis med innebörden att dessa skulle ligga helt utanför det straffbara området. Så har inte vi på IJI tidigare uppfattat rättsläget. Vidare framstår det som att uppdelningen mellan ”rena värdeomdömen” och faktiska omdömen orsakar svårigheter för rättstillämpningen och kan leda till, menar jag, oförutsebara resultat, som i hovrättens slutsatser rörande påståenden som att klagandena har ”försvarat terrorister” (vilket jag för egen del anser tydligt är ett påstående om verkligheten, inte en åsikt). Det kan vidare tilläggas att uppdelningen mellan dessa två kategorier av påståenden i sig är problematisk ur s.a.s. språkteoretisk (-filosofisk) synvinkel. Slutligen finns det ett behov av att klarlägga om resonemang om yttrandefrihetens betydelse och liknande normativa argument över huvud taget ska vägas in i bedömningen av om ett omdöme är ett faktaomdöme eller värdeomdöme, eller, annorlunda uttryckt, om kategoriseringen av en uppgift ska göras utifrån rättsregler.

HD har nyligen beviljat prövningstillstånd i ett annat förtalsmål (rörande dom från Hovrätten för Västra Sverige från 2021-05-20, i T 1464-20) Detta senare fall är ett tvistemål, där skadestånd yrkats på förtalsgrund. Det finns emellertid beröringspunkter mellan den hovrättsdom som jag ovan har tagit upp och tvistemålet. Båda rättegångarna rör förtal på internet, i kanaler som medfört stor spridning och som ligger utanför det särskilt grundlagsskyddade området. Det här är ansvarsfrågor som aktualiseras frekvent numer. I åtskilliga fall har dessa ansvarsfrågor blivit föremål för domstolsprövning och därvid givit upphov till offentlig debatt, inte minst i kölvattnet av #metoo-avslöjanden. HD skulle genom att pröva båda dessa mål kunna skapa klarhet kring hur yttrandefrihetens gränser egentligen dras i det nya digitala landskapet.

Mårten Schultz

Ordförande för Institutet för Juridik och Internet

2021-12-14

Jango Juke – nu kan DU klicka och lyssna på Mårtens valda musik

mårtenkvitter