I ”förvar” på Kuba

Nu har det gått ungefär en vecka sedan bilkraschen på Kuba. I olyckan förlorade demokratirörelsen på Kuba en av sina nyckelpersoner, Oswaldo Payás. Ytterligare en person miste livet. I bilen fanns även bl.a. Aron Modig, ordförande för svenska KDU. Modig klarade sig med lindrigare skador och kunde lämna sjukhuset inom dygnet efter olyckan.

Därefter börjar konstigheterna. Modig hålls nämligen fängslad. Det finns inget annat adekvat ord för det. I rapporteringen talas det orwellskt för ”förvar”. Men i realiteten är han fängslad.

Modig sitter enligt de kubanska myndigheterna närmare bestämt i migrationsmyndighetens förvar. Men varför skulle Modig sitta i förvar där? Han har väl knappast sökt asyl i Kuba?

Modig har vidare nekats att träffa företrädare för svenska ambassaden. Han förvägrades alltså besök – han har restriktioner, skulle vi sagt i svensk kriminalvård.

På Internet har många röster försökt förklara bort eller raljerat kring detta. Ambassadtjänstemannen hade försökt träffa Modig på en helgdag. Inte står väl svenska institutioner öppna för vem som helst på helgen? Varför skulle då Kubas göra det? Då glömmer man det essentiella.

Modig är inte en fånge. Han är inte misstänkt för något brott – i vart fall har inte Kubas myndigheter uttryckt några sådana misstankar. Han borde vara fri att träffa vem han vill och resa vart han vill. Det finns inga legitima byråkratiska skäl som kan motivera att en person som inte är misstänkt för något brott eller har frivilligt försatt sig i migrationsmyndighetens förvar förvägras träffa ambassadpersonal.

Modig är inte en fånge. Men han behandlas som en.

(De osmakligaste jämförelserna står som vanligt Assanges hejarklack för. De jämför Modig med just Assange, synbarligen för att visa hur Sverige sätter sig på höga hästar. ”Titta, Sverige har ju orsakat att en person suttit i husarrest i England i massor av dagar.” Men Assange är till skillnad från Modig misstänkt för ett brott och håller sig undan den svenska rättvisan. Den som jämför mellan fallen utgår från att en stat är lika berättigad att hålla folk fängslade om de inte misstänks för brott som om de är misstänkta för brott.)