Reflektioner från Breivik-rättegången: Domaren och dödsstraffet

Den andra rättegångsdagen i Breivik-rättegången inleddes med ett avbrott. En av domarna i målet hade strax efter terrorhandlingarna på Facebook sagt att Breivik förtjänade dödsstraff.

Ur ett mänskligt perspektiv är sådana här uttalanden förståeliga. Det måste vara tillåtet att reagera känslomässigt på en händelse som närmast blir ett nationellt trauma.

Men det är förstås inte lämpligt att efter ett sådant uttalande sitta som domare i en rättegång. Även i ett fall som Breviks, där skuldfrågan framstår som så klar och gärningarna som så fruktansvärda, måste domstolen inte bara sträva mot opartiskhet och neutralitet utan också efter att framstå som opartisk och neutral.

Det verkligt olämpliga är att inte domaren flaggat tydligare för sitt känslomässiga utfall i god tid inför rättegången. I en rättegång av det här slaget får redan en misstanke om att domarna inte lever upp till de krav som ställs på dem ett oönskat orosmoment.

Reflektioner från Breivik-rättegången

En värdig rättegång. Så uttrycktes förhoppningarna inför inledningen av rättegången mot Skandinaviens värsta massmördare i modern tid, Anders Behring Breivik.

Vad innebär det? En rättegång i en rättsstat är i en mening alltid värdig. Den präglas av känslomässig återhållsamhet och en strävan mot analytisk klarhet, vilket väl betraktas som karakteristika för en värdig ceremoni.

Samtidigt. Det finns, för att använda Brodskys ord, inget som blir så konstigt som när man använder analytiska verktyg för att förstå syntetiska fenomen. De handlingar Breivik har gjort sig skyldig till är inte värdiga.

Massmordet på Utöya och bomben i regeringskvarteret är det värdigas antites. Dessa handlingar kommer att nagelfaras under rättegången. Redan under den första rättegångsdagens sakframställan beskrevs morden i juridikens neutrala språkdräkt.

Det ovärdiga kommer att framträda i all sin detaljrikedom. ”Måste man gå in på alla dessa detaljer”, frågade någon. ”Är det verkligen nödvändigt att redogöra för alla omständigheterna kring varje enskilt mord”, frågades vidare. Svaren på frågorna är att domstolen bara kan bedöma Breiviks gärningar utifrån det som framkommit vid rättegången (enligt den s.k. omedelbarhetsprincipen), att detaljer är nödvändiga för dess ansvarsprövning.

”Men måste domstolen tillåta Breivik att torgföra sina politiska uppfattningar?” Ja, i viss utsträckning. Den som åtalats för ett brott ska ges möjlighet att försvara sig och det gäller även vid de värsta gärningar och även om försvarsargumenten av de flesta av oss uppfattas som helt ovidkommande.

Vad är en värdig rättegång? En värdig rättegång är en förhandling som låter sig styras av de principer som allmänt anses böra styra rättsprocessen. En värdig rättegång är en rättegång som inte kompromissar med rättsstatliga värderingar. En värdig rättegång är en rättegång som tillåter de ovärdiga handlingarna och deras konsekvenser att framträda nyanserat i all sin hemskhet och sorg.