Med anledning av de senaste postningarna (här, här och här) och upptrappningen av bråket om Aftonbladets historia om organstölder kan det finnas anledning att utveckla något vad meddelarfrihet och meddelarskydd är, och hur dessa begrepp passar in i tryckfrihetsparadigmet. Jag klipper litet från en artikel som snarast var ett angrepp på den nuvarande förhärskande tolkningen av meddelarfriheten som jag skrev för Förvaltningsrättslig tidskrift för sju-åtta år sen. Artikeln i sin helhet finns här.
Sverige har gamla traditioner av en långtgående grundlagsskyddad tryckfrihet. I TF ges bland annat de unika reglerna om vår offentlighetsprincip som nu är så omdiskuterade i förhållandet till förvaltningstraditionen inom EU, men också regler som skall skydda pressens och i förlängningen medborgarnas möjligheter att få tillgång till viktig information (och för all del oviktig information också). Två utflöden härur är de två sammanhängande principerna om meddelarskyddet och meddelarfriheten.
Meddelarskyddet innebär att en tjänsteman på en myndighet inte har rätt att efterforska vem på hans myndighet som lämnat ut vissa uppgifter till pressen.[3] Det innebär också att journalister inte får avslöja vem som är meddelare bakom uppgifterna som ligger till grund för en artikel. Journalister som röjer sådana källor kan dömas till straffansvar. Ett uppmärksammat exempel på det senare är det s k Aftonbladet-målet, där en journalist från Aftonbladet (obs! länk till pdf.) samverkade med nynazister för att framställa hotelser mot kända personer, vari journalisten röjde sina källor.
Meddelarfriheten å andra sidan innebär att envar har rätt att utan risk för straff lämna uppgifter till journalister för publicering i en tidning.[4] Detta gäller även sekretessbelagda uppgifter som det annars är brottsligt att lämna ut.[5] Enligt TF har alltså vem som helst rätt att – i strid med eventuell sekretess – lämna ut uppgifter till pressen. Meddelarfriheten innebär att i princip brottsliga handlingar blir straffria (med vissa undantag för uppgifter som omfattas av s k kvalificerad sekretess). Men skyddet går längre än så. Meddelarfriheten har tolkats som att innefatta ett skydd också mot åtgärder som inte är straff i egentlig mening.[6] T ex jämställs ”prickningar” med ”riktiga” straff såsom fängelse eller böter. Man får alltså inte ”pricka” någon för att han skvallrar för pressen i strid med sekretessreglerna.
9 kommentarer
Comments feed for this article
september 24, 2009 den 8:42 f m
Nya juridiska media: Ett brandtal « Mårten Schultz.
[…] kan leda till sådana märkliga konsekvenser som när DN nyligen applåderade kränkningar av meddelarfriheten. Svenska Dagbladet har länge haft det bättre ställt, med Maria Abrahamsson som en fyr av gott […]
september 30, 2009 den 2:50 e m
Läckor. Igen « Mårten Schultz.
[…] orättvist underläge tidigt i en process. Och det är också ett problem eftersom det underminerar meddelarfrihetens ställning i […]
oktober 20, 2009 den 2:29 e m
Behovet av en juridikblogg « Juridikbloggen
[…] kan leda till sådana märkliga konsekvenser som när DN nyligen applåderade kränkningar av meddelarfriheten. Svenska Dagbladet har länge haft det bättre ställt, med Maria Abrahamsson som en fyr av gott […]
november 11, 2009 den 12:55 e m
Justitiekanslerns lämplighetsbedömningar « Juridikbloggen
[…] eller liknande. Sådana JK-uttalanden ligger i sig (något ironiskt) och skaver mot meddelarfrihetstanken: Att bli offentligt utpekad som omdömeslös, om än inte det räcker till för kritik, av […]
november 24, 2009 den 8:39 f m
Glimtar av ljus för tryckfriheten « Juridikbloggen
[…] är den okänslighet som närmast undantagslöst uppvisas av de stora medierna när det gäller intressen som hör ihop med skyddet för källor och deras anonymitet och meddelares skydd mot repressalier och sanktioner. […]
augusti 24, 2010 den 1:18 e m
Resurslöseri « Mårten Schultz.
[…] sin utevaro. Någon kanske skulle kunna upplysa organisationen om att offentligt anställda har en grundlagsskyddad rättighet att yttra sig till journalister även om det föreligger sekretess. (Med undantag för […]
januari 19, 2011 den 10:34 f m
Efterforskning av källor « Juridikbloggen
[…] 2011 kommer förhoppningsvis kantras av yttrandefrihetsdiskussioner. I år kommer nämligen Yttrandefrihetskommittén att lägga sitt förslag till en ny grundlagsreglering av yttrandefriheten. Den gamla tryckfrihetsförordningen och dess modernare syster yttrandefrihetsgrundlagen kommer att ersättas med modernare lagstiftningar. I detta reformarbete är källskyddet och andra regler om skydd för meddelare centrala. […]
januari 19, 2011 den 10:35 f m
Primegate « Mårten Schultz.
[…] 2011 kommer förhoppningsvis kantras av yttrandefrihetsdiskussioner. I år kommer nämligen Yttrandefrihetskommittén att lägga sitt förslag till en ny grundlagsreglering av yttrandefriheten. Den gamla tryckfrihetsförordningen och dess modernare syster yttrandefrihetsgrundlagen kommer att ersättas med modernare lagstiftningar. I detta reformarbete är källskyddet och andra regler om skydd för meddelare centrala. […]
mars 2, 2011 den 12:28 e m
thomastvivlarenDOTse
Mårten, för att komplettera en redan bra sammanfattning, har du möjlighet att gå in mera på vad som definierar ”kvalificerad sekretess”?