Madeleine Leijonhufvud uttalar sig idag (här) om en dom från HD (domen finns här) som kom i mellandagarna och uttrycker kritik. Domen gör det omöjligt att fälla för sexövergrepp, säger rubriken. Alltså, vad rubriken säger är att även i de fall där det faktiskt begåtts ett övergrepp så är det omöjligt att fälla.
Jag vet att många läsare av den här bloggen reagerar instinktivt på artiklar av det här slaget, och det särskilt om de skrivits av just denna emireterade professor. Men läs förutsättningslöst! Särskilt vad som sägs om skadeståndsfrågan – där kritiken mot JustR Lambertz inte bör viftas bort.
Min egen uppfattning är att HD:s dom är nödvändig.
Mårten Schultz. 
12 kommentarer
Comments feed for this article
januari 14, 2011 den 8:53 f m
Nerd Life Deluxe B-L-O to tha double G » Blog Archive » Tillvarjeprisdebatt
[…] Även Mårten Schultz kommentar är intressant. Posted by grovt initiativ Filed in seriöst Tags: #prataomdet, […]
januari 14, 2011 den 10:13 f m
profanum_vulgus
Leiijonhufvud är ju inte direkt känd för att hon skulle vara juridiskt skarpsinnig.
Uttalandena om vad utom rimligt tvivel betyder handlar inte om någon speciella brottmålstyp och utgör ju ingen ändring av något.
Vad gäller bevishanteringen så har ju HD bara bytt ut de fritt ihopfantiserade ”realitetskriterier” som de använde tidigare mot andra kriterier som inspirerats av det sakkunniga vittnet. Dock har inte HD fattat vad den sakkunnige sa när han pratade om dessa kriterier. T.ex. så sa han att vissa av kriterierna som HD tog upp saknade allt värde, dessutom var vissa bara värdefulla på ”ena sidan” på ett annat sätt än det HD gett uttryck för med ”den är” kontra ”fri från”.
Men FRAMFÖRALLT så framgick det att om en EXPERT på sådana bedömningar bedömde en utsaga så blev det rätt ca 75% av gångerna (alltså samma nivå som polygrafmaskiner men högre än intuition som används i domstolarna som ligger på ca 50%).
75% är som framgår av beskrivningen av utom rimligt tvivel LÅNGT IFRÅN beviskravet.
Vad gäller de två vittnen som tas upp av skribenten så tror jag att hon har hittat på dem själv. Det är inte troligt att en akademisk (eller för den delen vuxen svenskspråkig) person kan ha missuppfattat detta. Någon pojke har i vart fall inte berättat något alls om några övergrepp, målsäganden är en med råge vuxen man (med allvarlig drogproblematik och ett relativt digert brottsregister). Så länge han var pojke förnekade han ihärdigt moderns påståenden om övergrepp från faderns sida.
Vad är det med skadeståndsfrågan? Självfallet kan ekonomisk vinst vara ett incitament att begå brott, om inte rent av det näst vanligaste efter ilska och hämnd.
Flera hundratusen kronor är såklart något som vilken knarkare som helst skulle gå väldigt långt för.
januari 14, 2011 den 11:58 f m
Jonathan Lindborg
Det är tråkigt att de som är statligt anställda och som har rollen att informera verkligen bara medvetet ljuger och överdriver som hon gör nu. Jag vill gärna veta vad alla friande domar har tagit vägen efter HD-utslagen 2009? Där uttryckte hon också farhågor om en våg av friande domar…
Kritiken mot Lambertz är obefogad och ful. Uppseendeväckande att en professor inte kan hålla sig till sak ens.
januari 14, 2011 den 12:12 e m
Johann Binninge
Leiijonhufvud är som vanligt helt fel ute, det som är obehagligt är att en professor EM i straffrätt menar att det inte ska behövas bevis för att dömas.
Hon borde väl snart passerat ”bäst före datum” , hoppas jag…….
Domen är en framgång för oss som kämpar för ökad rättssäkerhet, Peter Haglund gjorde ett mycket bra jobb.
januari 14, 2011 den 1:04 e m
profanum_vulgus
Johann Binninge:
Njae, är den en så stor framgång egentligen? Det är ju bara det att de sätter upp en ny uppsättning ”realitetskriterier”, tror du att detta kommer ändra något i praktiken?
januari 14, 2011 den 2:22 e m
Jonathan Lindborg
Tråkigt är att debatten är så ensidig…Ofta är det bara falangen som skriker om sänkta beviskrav och att få fler dömda som hörs. Jag hoppas några kunniga advokater, förslagsvis Peter Haglund eller Kerstin Koorti, ger sig in i debatten och tillrättalägger denna professor.
Det vore också ypperligt intressant med ett inlägg med ett inlägg från Pär Anders Granhag, professor i psykologi. Han hördes som sakkunnig i HD och det skulle båda gott för denna nu osakliga och vilseledande diskussion om lite fakta kunna läggas fram på bordet.
januari 14, 2011 den 2:47 e m
Mårten Schultz
Å andra sidan har den sida av debatten du efterlyser HD på sin sida. Och om du menar mer debattbetonade inslag så finns ju min sista rad i inlägget ovan…
januari 14, 2011 den 3:38 e m
profanum_vulgus
Hur menar du då?
HD håller ju fast vid att det finns en magisk analysmetod för lögndetektion som går att använda vid en domstolsförhandling av lekmän på området; de ändrar bara kriterierna som ska användas.
Ingen av de namngivna av Jonathan Lindborg delar denna uppfattning så vitt jag vet.
januari 14, 2011 den 4:02 e m
Jonathan Lindborg
Ja, profanum_vulgus har rätt. I TT-nyheten uttalade sig Haglund att han var besviken över att HD inte hade ”satt ned foten” ordentligt och uttalade att HD skulle slå fast att det inte ska gå att döma enbart grundat på målsägandes utsaga och att vittnesiakttagelser krävs i denna typ av mål. Inte heller tror jag någon rättssäkerhetskämpe tycker HD-utfallet är tillräckligt.
Framförallt måste debatten behöva handla mer om rättssäkerheten och att ingen ska riskera att bli oskyldigt dömd. Rättssäkerheten går före en absolut rättstrygghet. Några skulle behöva dementera hennes kraftigt överdrivna påståenden om att sexuella övergrepp mot barn praktiskt taget är avkriminaliserat eller att det bara i undantagsfall kommer kunna gå att styrka…
Det är tråkigt att professorer missbrukar sin auktoritet åt att skrämma upp folk i onödan och att vilseleda en debatt.
januari 15, 2011 den 9:08 f m
Anonym
Vad ar det med kritiken skadestand och hennes eviga fixering vid Lambrrtz som intr bor viftas bort. Lat oss avrunda med att hon inte hort talas om mordbrand.
januari 15, 2011 den 9:37 f m
Mårten Schultz
Så här skrev jag på ett annat ställe:
Själv funderar jag över varför skadeståndet är en av de omständigheter som Lambertz menar är ”särskilt” relevanta. Finns det någon empiri eller fall över huvud taget där falsk tillvitelse motiverats av skadeståndet? (Det kan det säkert göra – jag frågar efter referenser.)
Målsägandens uppgfter kommer alltid att behöva underkastas en kritisk granskning om man vill upprätthålla oskuldspresumtionen. Men när justitierådet menar att just skadeståndet motiverar en särskilt skepsis, bortom den allmänt kritiska inställning som alla uppgifter måste mötas med, så blir jag intresserad av att veta varför.
januari 17, 2011 den 3:27 e m
Anonym
Tack för svaret jag tycker frågan är bre och relevant i den form du ställer den. Men absolut inte i hennes version.