Statsministern uttrycker sig villig att lyssna på kritiken och förbättra integritetsskyddet vad gäller FRA-lagen. Det låter ju bra. Han upprepar även att spaningen enbart syftar till att kartlägga yttre hot mot riket och dess intressen. Det låter ju också bra.
Men om det är det som är syftet: Varför då helt enkelt inte skriva in i lagen att det är förbjudet att spana på svenskar och att ingen information från en svensk avsändare någonsin får underkastas FRA:s automatiserade granskning? De syften som ligger bakom lagen enligt statsministern kan uppnås samtidigt som det finns en legal garanti för att information från svenska avsändare aldrig hamnar i myndighetens nät.
Därtill behövs det säkert någon form av institutionaliserad granskning att ett sådant förbud uppfylls. En granskare av granskaren alltså.
Mårten Schultz. 
7 kommentarer
Comments feed for this article
augusti 7, 2008 den 2:02 e m
Jonas Lundqvist
”Varför då helt enkelt inte skriva in i lagen att det är förbjudet att spana på svenskar och att ingen information från en svensk avsändare någonsin får underkastas FRA:s automatiserade granskning? ”
Hur ska man kunna veta om ett e-postmeddelande/sms/mms har skickats från en svensk medborgare om man inte får granska det?
Och inte ens efter en granskning finns det väl egentligen någon möjlighet att nationalitetsbestämma avsändaren? Det enda man kan se är innehållet och från vilken IP-adress/telefonnummer som meddelandet kommer.
augusti 7, 2008 den 2:10 e m
martenschultz
Det är upp till staten att garantera det.
augusti 7, 2008 den 3:38 e m
Totte B
Att förbjuda signalspaning på svenska medborgare innebär att man utesluter möjligheten att svenska medborgare kan ägna sig åt spionage för annat lands eller myndighets räkning. Eller använder Sverige som operationsbas.
augusti 7, 2008 den 5:00 e m
Jonas Lundqvist
”Det är upp till staten att garantera det.”
Mårten,
Det jag avser med min kommentar är att det du föreslår, förbud mot automatiserad granskning av svenskars kommunikation, leder till en paradox av typen Schrödingers katt.
Du får inte titta i lådan om katten lever, men innan du har öppnat lådan vet du inte om katten lever.
Du får inte granska meddelandet om det kommer från en svensk, men innan du har granskat det så kan du inte veta om det kommer från en svensk (och även efter att du har granskat det så kan det vara svårt att avgöra om avsändaren är svensk).
augusti 8, 2008 den 7:29 f m
peter
Finns den tekniska infrastrukturen används den. Jag litar inte ett dugg på en svensk instans för integritet. Antagligen sätter de en gammal SÄPO-kille som chef för myndigheten.
augusti 8, 2008 den 7:52 f m
Populisten
Jonas Lundqvist, Mårten kan säkert svara för sig själv, men mitt svar till dig är i alla fall sålunda. Paradoxen är inte mitt problem som medborgare. Lagen borde vara på vår sida om den sedan därmed gör det omöjligt att överhuvud taget avlyssna på det sätt som föreslås så är det inte mitt problem utan statsmakternas. Lagar är till för medborgarna inte för politikerna och statsapparaten är till för medborgarna inte tvärtom!
Dessutom har du nog inte riktigt tagit till dig Schrödingers poäng. Han menade att katten BÅDE lever och är död på samma gång. Tankeexperimentet är inte en paradox utan ett sätt att illustrera kvantmekaninkens världsbild genom att lyfta upp effekterna i makrokosmos. Men det hör väl egentligen inte hit. 🙂
augusti 8, 2008 den 6:19 e m
larvad
Schrödingers katt och Tolgfors lag..he he!!
Troligen vill man ha inskrivet att det är ingen annan än FRA som får spionera, och bara om man har kontakt med utländska spioner..hur vet man det? Jag kan ju knappast fråga:
”Är farbror en terrorist, eftersom han bloggar med mig från ryssland?”
och misstänkliggöra varje utländsk bloggbrevvän, det börjar faktiskt likna Sovjet snart…
Reinfeldt verkar ha sagt en spännande sak i går när jag tyckte att han beskrev FRA som en civil myndighet, som kollar utländska militärer…
Hur ska han ha det??