För någon vecka sedan var jag i kontakt med en person – en agent – som företrädde ett antal internationella stjärnor i en viss nisch. Han var förbryllad. En av agentens klienter hade blivit ärekränkt i Sverige. Såvitt jag kunde bedöma så var ärekränkningen i sig uppenbar: En felaktig och djupt kränkande uppgift som fick stor spridning och medförde stora skador (ekonomiskt och ideellt). Agenten funderade nu över ombudet. Han hade nämligen kommit i kontakt med en svensk advokatbyrå som skulle företräda klienten. Men det fanns ett problem. Advokatbyrån ville vara anonym.
Agenten hade tänkt sig att nu väcka uppmärksamhet kring behandlingen av hans klient. Rättsliga åtgärder skulle kombineras med ett pressmeddelande för att ge en motbild till lögnerna från svensk press som spritts runt globen. Problemet var bara att advokatbyrån inte ville att deras namn skulle förekomma i något sammanhang. Agenten kunde således inte skriva i pressmeddelandet vilken byrå som företrädde klienten. Byrån var orolig för publiciteten, nämligen. Trots att den företrädde ”the good guy”. Agenten och klienten visste inte vad de skulle tro. Skämdes advokatbyrån för sin klient? Vad är det för ett konstigt land, Sverige, där advokatbyrån inte vågar stå för att de företräder sina klienter?
Ibland tycks det mig som att advokater verkar tro att deras uppdrag är inskränkt till att skriva avtal eller sörja för finansieringen eller försvara den tilltalade. Men så är det inte. Advokatens uppdrag går många gånger längre än så. Advokaten kan vara klientens livlina, hennes enda möjlighet att nå fram med sitt budskap, hennes tröst, hennes enda pålitliga anförvant. Och det kan gälla även om klienten är ett företag (även om det då är i förhållande till de fysiska personerna bakom eller framför klienten som de särskilda relationerna kan aktualiseras).
Idag blir jag glad när jag läser DN. Peter Althin och Anton Strand skriver för sin klients räkning en debattartikel där de förklarar klientens bevekelsegrunder i en uppmärksammad historia. Althin och Strand visar genom sitt exempel att en god advokat inser att uppdraget inte alltid kan vara inskränkt till juridik. Ibland krävs det andra åtgärder, andra insatser. Och advokater med självförtroende inser att man inte alltid måste kalla in PR-konsulter för att tillvarata sin klients intressen även när det fordras okonventionella åtgärder. Så jävla svårt är det inte att skriva en debattartikel.
För klienten är det viktigaste upplevelsen av lojalitet och trygghet. Oavsett om det är en försvarare eller en affärsjurist som anlitats så måste klienten kunna känna att ”advokaten har min rygg”. Då går det inte att vara undfallande eller rädd för journalister längre.
22 kommentarer
Comments feed for this article
november 23, 2009 den 9:40 f m
Jonas
Många advokater gör snarare för mycket, de flesta advokater är så korkade att de tror att det är deras roll att frikänna till varje pris. Det är det inte, de ska se till att personen får en rättvis behandling.
november 23, 2009 den 9:43 f m
profanum_vulgus
Jonas:
Verkligen, hur många advokater har du träffat?
november 23, 2009 den 10:13 f m
Jonas
Jag ändrar mig till de flesta advokater som framträder offentligt och berättar hur oskyldiga deras klienter som Tony Olsson eller Hagamannen är. De flesta advokater sysslar väl inte med annat än att skriva kontrakt åt andra människor och det enda oetiska de gör är att utnyttja ett onödigt krångligt system för egen vinning.
november 23, 2009 den 10:19 f m
profanum_vulgus
Jonas:
När hävdade Hagamannens advokat att han var oskyldig?
Tony Olsson är ju oskyldig (till mord).
november 23, 2009 den 10:51 f m
Sture
Konsekvensen blir att advokaternas klienters status smittar av sig på advokaterna. Peter Althin och Anton Strand gör sig därmed kända som de som av girighet eller övertygelse försvarar islamisk terrorism.
Det är inte konstigt att ordet advokat även används som invektiv mot opinionsbildare som försvarar eller trivialiserar grova mänskliga övergrepp i någon obskyr ideologis namn.
november 23, 2009 den 10:53 f m
profanum_vulgus
Sture:
Men om vi bara hade advokater som rätta sig efter idiotiska strömningar för att inte felaktigt stämplas på något sätt av en rörelse av idioter, hur skulle vår rättssäkerhet då fungera?
november 23, 2009 den 10:53 f m
profanum_vulgus
Förresten Sture:
Om man vet vad ordet advokat betyder så är det inte konstigt nej.
november 23, 2009 den 12:11 e m
Populisten
Profanum:
Du gör det lite väl enkelt för dig. Har inte både Mårten och Sture varsin (oförenlig) poäng?
november 23, 2009 den 12:16 e m
Qune
Tydligen finns det en dubbel version av denna blogg. Postar här en länk till den andra (hellre än att posta om det jag skrev där).
november 23, 2009 den 12:43 e m
profanum_vulgus
Populisten:
Sture kan såklart ha en poäng. Men hans exempel skvallrar om dunkla ideologiska motiv eller extrem dumhet.
november 23, 2009 den 2:00 e m
Lautius
>>profanum_vulgus
>>När hävdade Hagamannens advokat att han var oskyldig?
Hagamannes advokat, Leif Silbersky ifrågasatte mycket i utredning bl.a. DNA bevisning och tyckte att hans klient skulle släppas. Allt detta innan Hagamannen valde att erkänna en knapp månad efter gripandet.
http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=828452
november 23, 2009 den 2:31 e m
profanum_vulgus
Lautius:
Menar du allvar?
”Jag är inte imponerad av den DNA-utredning som finns i dagsläget. Det kanske jag blir när jag ser det definitiva slutläget. ”
Hävdar han att han är oskyldig?
Hävdade då domaren att han var oskyldig som inte häktade på den ena anklagelsen?
Hävdade åklagaren att han var oskyldig som inte begärde häktning på alla punkter som han var misstänkt på?
Jag blir bara mer och mer trött, först Rödeby, sedan Nås-dramat, nu Ghezali och sedan allt däremellan. Jag har helt förlorat tron på demokrati, folk måste utbildas strängt och noggrant för att göra sig förtjänta av att få delta i samhället.
november 23, 2009 den 2:39 e m
Ben shr
profanum vulgus = troll
ödsla inte er tid.
november 23, 2009 den 2:50 e m
profanum_vulgus
Ben shr:
Hahahahaha
november 23, 2009 den 3:23 e m
Skägget
1. Han kan ha lånat eller fått pengara som en gåva?
2. Oavsett pengarna gör inte honom till en terrorist.
3. Om nu ni tror och stolt älskar demokratin så mannen har aldrig blivid dömd skyldig eller oskyldig så är man oskyldig till motsatsen är bevisat.
4. Om ni inte tycker om nr 3 så sluta se ner på alla outvecklade länder som inte har demokrati och döma de i förhand för ni är inte bättre.
ENOUGH SAID
november 23, 2009 den 3:55 e m
profanum_vulgus
Skägget:
Nejnej. Han har fått pengarna av The global jihad council of founding back-packer-travels for Swedes, eller som det är känt på dagcenter runt om i Sverige: Konspirationen.
november 23, 2009 den 7:23 e m
Sture
profanum_vulgus: Eller så kan vi hävda att alla som vill försvara terrorister är korkade dumhuvuden med dunkla ideologiska motiv (islamism eller förräderi förefaller troligast). Frågan är dock på vilket sätt personangrepp stärker argumenten. Känner du dig överbevisad nu, idiot?
För att återgå till ämnet så krävs det en speciell personlighet för att försvara uppenbart skyldiga personer som Hagamannen och Ghezali. Man kan undra vad som driver dem.
november 23, 2009 den 7:27 e m
Mårten Schultz
”Man kan undra vad som driver dem.”
Rättsstatsidealism?
november 23, 2009 den 7:31 e m
profanum_vulgus
Sture:
Jo men det kan vi bara hävda om vi är korkade dumhuvuden. När argument är så dumma att den som använder dem omöjligtvis kan mena allvar så finns det inga andra motargument.
Man kan väl snarare fråga sig vad Ghezali skulle vara skyldig till. Ingen som har misstänkt honom har ju avslöjat det än.
november 23, 2009 den 10:26 e m
martin
Ska man gå ut och besvara frågorna ska även de besvärande besvaras i mycket stor detalj. Annars skapas bara än mer misstänksamhet.
Ingen tror väl att dessa personer som är beresta skulle vara så naiva att de inte vet vad som krävs för att komma in i landet ? vad hart de för förklaring? Stämmer det att det fanns förfalskade dokument m i beslagsprotokollen? vad var de till mm mm)
Hur var det med resvägen, att sällskapet hade 7 iranier med trots att det sägs att de startade från Turkiet. Staden de använde för inpassagen( inte direkt rätt väg till Lahore).
Var råkade Ghezali träffa de andra 2 Svenskarna? Dök de bara upppåsamma plats?
CD skivorna med Jihad inriktade ”härefter” mm mm.
Frågorna hopar sig, Förklaringarna uteblir.
november 23, 2009 den 10:49 e m
Sture
Mårten Schultz: Gärningsmannasolidaritet?
profanum_vulgus: ”När argument är så dumma att den som använder dem omöjligtvis kan mena allvar så finns det inga andra motargument.”
Dessvärre får jag inte intrycket av att du skämtar.
november 24, 2009 den 7:17 f m
profanum_vulgus
Martin:
Vilka frågor anser du vara obesvarade och vad skulle det hemska svaret kunna vara?
Nej precis, de har vetat precis hur man kan resa in i Pakistan och att man kan söka visum på plats. Men vissa extremt korkade element påstår helt utan att kolla upp saken att det inte går. Det är ingen obesvarad fråga, det är att mottagaren är för korkad för att registrera svaret.
Med Iranierna reste de från Iran. Det var ju en gruppresa anordnad av ett företag i Iran.
Svenskarna reste tillsammans.
Vad är frågan med CD-skivorna?
Vad är det för frågor? Skriv dem i frågeform så ska jag svara.
Sture:
Nej självfallet inte. Det vet du ju, det finns ingen människa som har uttalar sig i frågan som tror på det, det är en omöjlighet eftersom det ena kräver för mycket intelligens för att det andra ska kunna hända.