På DN-debatt skisserar idag Moderaternas rättspolitiska talesman Henrik von Sydow och partisekreterare vad som får beskrivas som en tydlig kursändring, om inte annat en retorisk kursändring, när det gäller upphovsrätten. Det är goda förslag som nämns och många av förslagen känns igen från de seminarier kring IT och rättspolitik som Henrik von Sydow bjudit in till under hösten. Faktum är att jag känner igen många av de saker som debattartikeln tar upp från de reformförslag som debattören Nicklas Lundblad tog upp på ett trevligt morgonseminarium för några månader sedan. Konkret föreslås således viktiga och enligt min uppfattning tämligen självklara reformer avseende s.k. föräldralösa verk och ökade möjligheter för upphovsmän att avsäga sig sina rättigheter. Om dessa förslag sedan räcker för att locka till sig yngre väljare är nog emellertid tveksamt.
Själv blir jag positivt överraskad av det tydliga konstaterandet att upphovsrätten inte är en äganderätt. I sak är det en självklarhet, men det är en självklarhet som politiker tidigare haft svårt att ta till sig. Jan Björklund har t.ex. explicit fastslagit att upphovsrätten är det samma som äganderätt och sedan fyllt på med att Folkpartiet alltid kommer att skydda denna äganderätt. Då har man redan förlorat all trovärdighet i upphovsrättsdiskussionen. Men att upphovsrätten inte är en äganderätt innebär inte att den inte är skyddsvärd. Moderaternas uttalande idag tyder på en mer nyanserad och klokare inställning än vad jag tidigare hört från något av regeringspartiernas ledning.
Mårten Schultz. 
20 kommentarer
Comments feed for this article
december 17, 2009 den 10:16 f m
Öppning kring framtidens upphovsrätt? | Oscar Fredriksson (C)
[…] även goda kommentarer från Mårten Schultz som även skriver på Juridikbloggen, Företagande och näringspolitik, Kultur, media och […]
december 17, 2009 den 10:52 f m
Mumfi
Tyvärr tror jag att m har missat en grundläggande aspekt i sin text (tl;dnr). De tycks tro att upphovsrätten är till förmån för upphovsrättsinnehavarna. Upphovsrätt är inte en moralisk fråga, och ingen bör med automatik ha rätt till frukterna av sitt eget skapande. Upphovsrätt är till för att förse folket med verk. Allt annat är bieffekter.
Vore det en moralisk fråga om att ha rätten till frukten av sitt skapande, varför är det då så många saker som är undantagna? Skapar inte programmerare, kockar och talare? Nej, upphovsrätten är ett verktyg för att uppnå ett mål. De förväxlar målet med metoden.
december 17, 2009 den 10:58 f m
En förnyelse som oroar de politiska motståndarna « Kent Persson (m) blogg
[…] Oscar och Alliansfritt och Mårten och juridikbloggen och Rick och Johan och Mattias och Moderata […]
december 17, 2009 den 11:05 f m
Pholus
Skönt att det tas ett första steg i upphovsrättsdebatten mot att försöka nyansera problematiken. Det har allt för länge handlat om upphovsrättens vara eller icke vara istället för att försöka komma fram till vilka förändringar som krävs för att saker och ting skall fungera. Märklig inställning från båda sidor med allt eller inget resonemang. Valet 2010 kommer nog, till mångas förvåning, att till stor del handla om Internet.
december 17, 2009 den 12:01 e m
Tor
För att spinna vidare på Mumfis kloka kommentar så tog Lawrence Lessig upp en intressant beskrivning av upphovsrätten under sitt föredrag i riksdagen. Han talade om externaliteter och nämnde kreativt skapande som exempel på en positiv externalitet och miljöförstöring som exempel på en negativ externalitet. Att försöka reglera i syfte att internalisera dessa externaliteter är ett sätt att uppmuntra/motverka uppkomsten av dessa externa effekter menade Lessig. Det tycker jag är ett intressant synsätt.
Det lika absurt att tala om äganderätt till de positiva kultureffekter som man ger upphov till, som äganderätt till den miljöförstöring man skapar. Vad istället detta perspektiv synliggör är att vi skapar vissa morötter/piskor för att det förväntas vara bra för samhället som helhet. Men de medel som används för att uppmuntra goda beteenden och motverka skadliga, de har ingenting med några naturliga rättigheter att göra, utan är helt enkelt bara verktyg.
Jag tycker att moderaternas utspel är en bra öppning till en vidare diskussion, men jag tror nog att de skulle behöva fundera litet mer på hur upphovsrätten rättfärdigas.
För övrigt tycker jag att man borde skilja på:
1) rätten att publicera/offentliggöra ett verk som inte tidigare är publicerat
2) rätten till erkännande
3) rätten till exemplarframställning (den ekonomiska delen)
Det blir så rörigt när man rör ihop dessa. Åsiktskiljaktigheterna gäller nästan alltid bara 3).
december 17, 2009 den 12:33 e m
Mårten
Jag kan hålla med om allt detta men nog är det inte främmande att ur ett liberalt perspektiv argumentera för upphovsmannens rätt att bestämma över sitt verk eftersom det är ett utflöde ur dennes kreativa prestation. Även om det inte är en äganderätt. Att upphovsrättsfrågan inte är moralisk framstår för mig som främmande. Det är just för att den är moralisk som jag har haft problem med upphovsrättshökarna.
december 17, 2009 den 2:41 e m
Tor
Det beror på vad du menar med ”främmande”. Det är inte ovanligt, men det verkar bygga på en märklig tolkning av Lockes arbetsteori.
Om jag planterar ett fruktträd på någon annans mark har jag inte rätt att skörda frukterna. Om jag jobbar som journalist och gör ett stort avslöjande har jag inte rätt att skörda frukterna av detta genom att hindra andra från att återrapportera de uppgifter som jag avslöjat om de inte betalar mig. Det faktum att man ofta skiljer på skapande och att lyfta fram fakta/upptäckter ändrar ju inte på något sätt att det senare i många fall kan vara det senare som är till störst nytta för samhället. Lockes princip handlar endast om vem som skall anses ha rätt till begränsade resurser som inte redan tagits i anspråk. Det är ingen allmän princip som rakt av kan tillämpas på sådant som redan är ägt eller sådant som inte har med ägande att göra. Äganderätt till det som produceras följer normalt sett av 1) äganderätten till delarna som det är sammansatt av eller 2) frivilliga avtal.
Det finns ingen på förhand given rätt att internalisera de positiva externaliteter man ger upphov till. Om samhället ska införa sådana regleringar måste det tas hänsyn till den övergripande nyttan. Gör tankeexperimentet att det vetenskapligt skulle bevisas att upphovsrätten (i någon utformning) är till skada för samhället i stort. Är det under de förutsättningarna ändå individers rätt att skörda frukterna av sitt arbete och vore det omoraliskt att inte ha lagar som ger dem den rätten?
(PS. Jag tror själv på en kort och välbalanserad upphovsrätt. Framför allt längden är det största problemet idag. De ekonomiska rättigheterna borde inte sträcka sig längre än 15-20 år. DS.)
december 17, 2009 den 2:44 e m
Jesper
Tor, hur gör jag för att rösta på dig i riksdagsvalet?
december 17, 2009 den 3:10 e m
Jesper
Mårten, Tor:
Det är definitivt intressant att diskutera upphovsmannens rätt att bestämma över sitt verk. Om upphovsmannen väljer att publicera sitt verk på något sätt så måste enligt min mening rätten att bestämma över andras användning av verket vägas mot vilka medel som krävs för att se om bryter mot den rätten.
Eftersom man inte kan veta om någon kopierar verket till alla sina kompisar med mindre än att man ständigt övervakar allas kommunikation, så kan man enligt min mening inte ge någon rätten att förhindra sådan användning. Jag kan inte ens se att det skulle finnas något att diskutera i det fallet, men hjälp mig gärna att tänka om.
Återstår offentlig eller kommersiell använding av ett verk, och hur upphovsrätt skall se ut där kan man verkligen diskutera.
december 17, 2009 den 8:30 e m
per
Tors jämförelser funkar ju inte alls. Om en journalist gör ett avslöjande så äger han inte nyheten. Här grillar han en strawman. Däremot så äger han i betydelsen har upphovsrätten till sina artiklar. Andra får ju sedan skriva vad de vill om samma nyhet med egna ord.
Äppelträdet på annans mark är ju ännu sämmre. Om nu inte upphovsrätten är en äganderätt skall man nog vara försiktig med jämförelser.
Slutligen att respektera andras egendom är i högsta grad en fråga om moral. Även om den är imateriell.
december 17, 2009 den 8:34 e m
per
Slutligen Jesper ditt påsdtående om att upphovsrätten skulle kräva ständig övervakning är ju bara trams. TPB var ju knappast anonyma och diskreta om man säger så.
Vad gäller småfisken, tja det finns många lagar du kan bryta mot för det mesta. Gör du det så det märks så åker du dit thats it.
december 17, 2009 den 9:37 e m
Om moderaternas lilla vindkantring | Sagor från livbåten
[…] att vara renhårig så är det lite mer än ”nästan intet”. De skriver faktiskt att äganderätt och upphovsrätt inte är samma sak – en befrielse att […]
december 18, 2009 den 6:57 f m
jardenberg kommenterar – 2009-12-18 — jardenberg unedited
[…] Kursändring i upphovsrättsfrågan […]
december 18, 2009 den 8:12 f m
Pholus
Tor: ”Det finns ingen på förhand given rätt att internalisera de positiva externaliteter man ger upphov till.”
Dagens sanning. Om staten skall blanda sig i det som händer på det här viset bör man ju kunna visa att inblandningen är positiv också.
Däremot finns det ju en på förhand given rätt att utnyttja positiva externaliteter på så vis att man är den första att känna till dem. Nyhetsvärdet av sådana externaliteter kan vara tillräckligt värda i sig. Och det är moralen i det hela. Allt annat är regleringar med ett praktiskt syfte. Fast frågan är om syftet är särskilt praktiskt längre.
I patentsystemet har man klart och tydligt uttryckt att det existerar för att människor inte skall hålla sina uppfinningar hemliga och samhället skall kunna dra nytta av den kollektiva forskningen. Upphovsrätten skapades i liknande syfte för att kulturarbetare skulle kunna försörja sig på sitt yrke. Den skapades knappast för att stora distributionsbolag skulle kunna motsätta sig förändringar i samhället genom att stämma slumpvis utvalda tonåringar.
december 18, 2009 den 10:19 f m
Jesper
Per:
Mitt påstående om övervakning är inte trams. Om man anser att det är ett brott att jag kopierar en film till alla jag känner och några till, så måste man för att kunna beivra det brottet övervaka all min elektroniska kommunikation. Hur skall man annars kunna veta att jag t.ex. inte deltar i en maillista som utbyter länkar på rapidshare? Och om man väljer att inte beivra ickekommersiell fildelning, t.ex. för att det inte är skadligt, för att det skulle kräva oprportionelrigt stora resurser och för att det skulle innebära ett orimligt integritetsintrång, så är det väl bara dumt att inte tillåta det?
TPB är ett utmärkt exempel på orimligheten i att se icke kommersiell fildelning som ett brott. Om TPB skall ses som en olaglig sajt så innebär det att man måste ålägga alla sökmotorer att avstå från att indexera sådant som kan bryta mot upphovsrätten. Med ett sådant tvång skulle man som sökmotoroperatör antingen plocka ner allt som någon klagade på utan att kolla om det verkligen var olagligt, och då skulle sökmotorn snabbt bli värdelös, eller anställa jättemycket folk som kollade upp allt som man indexerade, och då skulle sökmotorn bli för dyr i drift.
december 18, 2009 den 11:06 f m
Tor
Per:
Du verkar missförstå mig. Äppelträdsexemplet visar ju med all önskvärd tydlighet att Lockes arbetsteori inte går att applicera på sådant som redan ägs. Det konstaterandet må man tycka är att slå in öppna dörrar, men jag ser ofta missförstånd som har med just detta att göra, så jag tycker ändå att det är värt att påpekas.
Vad gäller den grävande journalisten så producerar han ju åtminstone två typer av mervärden för dem som tar del av hans artiklar:
1) fakta och sakförhållanden
2) ovanstående återgivna med och i hans egna språkdräkt respektive dramaturgi
Om man tolkar ”frukten av arbetet” som de mervärden som artikeln ger andra människor, och ”äger rätten” som att han ska ha rätt att hindra andra från att ta del av dessa mervärden om de inte gör rätt för sig (vilket på intet sätt är en självklar tolkning), då äger han faktiskt bara rätten till vissa av frukterna, men inte andra.
Jag konstaterar alltså att ”rätten till frukten av ens arbete” inte tillämpas konsekvent. Ditt svar att detta är en halmdocka bara för att lagen innehåller samma inkonsekvens verkar alltså bygga på ett missförstånd av min poäng.
Du säger att egendom måste respekteras även om den är immateriell. Mot det skulle jag vilja invända att immateriella rättigheter inte kan rättfärdigas på samma sätt som rätten till fysisk egendom. Man kan fortfarande rättfärdiga upphovsrätten (i alla fall om den balanseras mot andra intressen), men man bör inte låtsas som att den bygger på samma typ av resonemang. Vi har ju t ex. distinktionen mellan rivalitet / icke-rivalitet som skiljer de två fallen åt.
december 19, 2009 den 1:05 e m
per
Lockes mervärdesteori går inte att tillämpa på sådant som redan ägs nej. Inte heller på sådant som är omöjlligt att äga såsom sanningen om ett visst sakförhållanden. Därför kan journalisten inte äga sitt avslöjande utan bara sina artiklar om det.
Hur du från detta hamnar i slutsatsen att den inte alls skulle vara tillämplig på immateriella förhållanden är en gåta.
december 19, 2009 den 1:15 e m
per
Jesper tramset i ditt argument bygger bl.a. på ideen att om inte ett brott går att avslöja varje gång det begås. Så skall det inte beivras alls och i nslutänden avskaffas helt. Självklart är det fel. Vad bygger du det på att det skulle vara orättvist mot de som åker dit?
Vidare tramsar du genom att jämställa fall som principellt skiljer sig åt. Att låna ut sitt eget exemplar till någon är inte samma sdak som att mångdaldiga det.
Att kopiera till några få kompisar är vidare inte samma sak som att sprida det till godtyckligt antal okända personer på nätet.
Att som TPB slutligen organisera sådan spridning och plocka in intäkter på det är även det något för sig självt.
Sedan kan du inte jämställa en torrenttracker som TPB med en ren söktjänst som google.
december 19, 2009 den 6:56 e m
Tor
Per,
vad som går att äga bestäms ju helt enkelt av lagarna. Det finns i princip inget som hindrar att exempelvis upptäckter skulle kunna ägas – att de som bygger handlanden på dessa upptäckter behöver betala en ersättning till upptäckaren under viss tid från det att upptäckten gjorts, eller någonting i det slaget. Jag påstår inte att denna mervärdesteori inte är tillämplig på immateriella förhållanden, utan bara att den inte kan tillämpas konsekvent och att den från början inte var avsedd att gälla någonting annat än fysisk egendom.
december 23, 2009 den 11:28 f m
Tor
Jesper,
tack förresten för att du uppskattar vad jag skriver, men de enda röster jag tar emot är vanliga ”votes of confidence” 😉
Vad gäller övervakningsaspekten så finns det ju en skillnad mellan att dela ut saker till dem som man känner och att dela ut saker till vem som helst. I det senare fallet krävs inte integritetskränkande övervakning av alla dina kommunikationskanaler för att uppdaga fildelningen eftersom du rimligtvis annonserar ut din fil offentligt någonstans. Det finns däremot fortfarande svårigheter med att identifiera vem som delar ut någonting och därmed att utkräva ansvar – i synnerhet så länge vi inte har ett strikt datorägaransvar (vilket jag tycker vore en dålig idé).