Apropå Sefastsson-affären igen. Jag har blivit lätt besatt av den här historien som rymmer så många intressanta juridiska frågeställningar (förutom de moraliska och politiska, förstås). Jag funderar vidare på det där med vad man kan få för juridisk rådgivning som berättigar ett arvode om 400 000 kr. Sefastsson själv tycker inte att det är ett onormalt vederlag för arbetet. Kanske är jag bara avundsjuk – jag skulle inte ha något emot en segelbåt eller ett kuvert sprängfullt med pengar litet då och då – men jag tycker att det låter som ett astronomiskt belopp. Så  jag kan inte låta bli att undra vad för juridisk rådgivning som kan berättiga ett sådant arvode – när det nu redan fanns advokat utsedd för att hantera den dömdes fall. Hade det varit arvode för något slags pr-uppdrag kan jag förstå det, för juridisk lobbying, liksom. Det tror jag nämligen Sefastsson hade varit unikt kvalificerad för. Men nu är det alltså inte det som Sefastsson säger att han fick ett tjockt kuvert med hård cash för -utan för just juridisk rådgivning.

Jag har fastnat i funderingen kring ocker. Ocker är reglerat i samma kapitel av brottsbalken som bedrägeri, men har ett annat fokus. Ocker handlar om att utnyttja någons utsatta position till att skaffa sig orimliga fördelar. Inte alla blåsningar är bedrägliga. Och anledningen till att ockret framstår som intressant är Sefastssons egen historia. Om den historieskrivningen spricker så kan hans agerande vara bedrägeri och annat. Men även när man hör hur Sefastsson själv berättar om händelsen kan det finnas straffrättsliga frågor som ”lurkar”.

De straffrättsliga variablerna är, om man accepterar Sefastssons egen story, följande: Uppdragsgivaren, klienten (eller klienterna), var låginkomstagare som befann sig i uppenbart trångmål. Att sitta i fängelse. Det blir väl inte mer trångmål än så. Ett väldigt stort vederlag utgick för juridiska tjänster, av annat slag än att sköta överklagandeprocessen. Vilka tjänster då? Kanske någon form av rättsutredning? Då vågar jag påstå att Sefastssons taxa är bland de högsta i Sverige. Finns det ens enligt Sefastssons egen story något som kan tala för att det råder en rimlig relation mellan vederlag och prestation? Det vore i sådana fall intresant att höra.

Annonser