”Mårten, jag måste tacka dig för att du vågar kritisera det heliga nämndemannainstitutet. Om allmänheten bara visste vilken skada de kan göra i domstolarna skulle tongångarna vara helt annorlunda.” Så sade domaren från en annan del av Sverige till mig nyligen. Nämndemännen är skadliga för systemet.
Och det vet vi ju sedan länge. Nu har det hänt en ”incident” igen. Den här gången i den stora kopplerirättegången. Se här och här. Med stor skada som följd. Är det inte dags att reformera detta en gång för alla.
Ordföranden verkar inte anse att det var så illa.
Här är en sammanfattning av mina tidigare argument.
21 kommentarer
Comments feed for this article
mars 27, 2009 den 8:20 e m
per
Juristen var ju också med. Det är uppenbart att vi måste göra oss av med juristerna ur våra domstolar.-
mars 27, 2009 den 8:34 e m
Birgitta
Ja du Mårten, när man har bestämt sig för något så duger tydligen alla argument. Du har väl ändå varit med om att känslan kan säga en sak, medan den objektivt sakliga bevisprövningen säger något annat. Personligen är jag med om det nästan varje gång jag arbetar som nämndeman. Inte minst därför att åklagarna har slarvat med bevisningen. Den enda som gjorde fel i detta fall var den som inte stängde av högtalaren. Knappast något nämndemännen kan lastas för. Och ska man höra tillräckligt vedervärdiga berättelser, så måste man få ”pysa” lite helt privat och rättens ledamöter emellan. Inte blir man jävig för det!
mars 27, 2009 den 8:36 e m
martenschultz
Birgitta: Chefsrådmannen ansåg tydligen det. Menar du att det var en felbedömning.
Definiera gärna hur du, som nämndeman, betraktar delikatessjävsregelns innebörd för de här fallen eftersom det ofta är där det felar enligt juristerna. Är det juristerna som har fel? Vad är din tolkning av regeln.
mars 27, 2009 den 9:02 e m
Thorsten
I Sverige verkar det gå troll i de flesta rättegångar som väcker stor uppmärksamhet, från Palmedebaklet och framåt. Så egentligen blir jag inte förvånad, tyvärr!
En annan sak: Den misstänkte häktades den 11/11, för mera än fyra månader sedan. Under hela denna tid var informationsflödet till arbetsgivaren och kommunikationsmöjligheterna med den misstänkte hård beskurna. Eftersom han var affärsområdeschef blev det betydande grus i maskineriet för det helt oskyldiga företaget. Särskilt i kläm kom personer som jag, som hade honom som direkt chef. Det hela var och är en veritabel mardröm, dessa kollateralskador hade kunnat minskas genom snabbare handläggning och bättre kommunikation!
mars 27, 2009 den 11:49 e m
Jur stud och nämndeman
Förklara, Mårten:
Anser du att rättens ledamöter borde avstå från att samtala om målet under pausen i en förhandling utifall att notarien (jurist, märk väl) skulle ha glömt stänga av medhörningen? (Man kanske borde skippa överläggningarna av samma orsak.)
Och menar du verkligen att när ett sådant samtal ändå förs mellan rättens lagfarna ordförande och nämndemännen, en part råkar höra detta samtal genom någon högtalare och det medför bifall till en jävsinvändning, så är det ett starkt argument för att avskaffa nämndemannainstitutet?
Om ditt svar är ja: varför det? För att unga jurister inte kan betros med moderna ljudanläggningar? För att en ensam juristdomare inte kan antas pratar för sig själv? Det må finnas skäl att avskaffa nämndemännen, men det här var det sämsta argumentet på länge.
mars 28, 2009 den 1:44 f m
Erik A
Jur stud och nämndeman: Nämndemännen anförtros med ett enormt ansvar. En del kan hantera det en del kan det inte. Enligt min erfarenhet från svenska domstolar är de flesta nämndemän inte lämpade att döma i brottmål (eller de få familjemål de deltar i). Problemet är naturligtvis inte att notarien glömmer bort att stänga av medhörningen – det ska man kunna göra – problemet är att de två gånger det hänt i Solna så har nämndemännen skämt ut sig. Vad är oddsen? Mårten är ju helt rätt ute – de marginaliserade hobbypolitiker som sitter i våra domstolar är ju rättsosäkra. Du kan vara en oerhört omdömesgill ung människa – den genomsnittlige nämndemannen är det inte.
mars 28, 2009 den 5:36 f m
per
Återigen Erik A. Den lagfarne var med i samtalet!
mars 28, 2009 den 6:53 f m
norah4you
Det som stör mig mer än allt annat när det gäller nämndemän, jag har bara träffat på dem i deras vanliga vardag, är att alltför många av de nämndemän jag känt verkar ha blivit nominerade till posten som nämndeman antingen när de är för gamla för andra politiska poster, eller när det inte finns någon annan stans att placera en idog partiarbetare på…
mars 28, 2009 den 7:42 f m
kireslin
Vanligtvis är det protokollföraren (ofta en notarie) som sköter inspelnings- och högtalarsystemen. Det är således denne som misskött sig. Den omständigheten att rättens ledamöter under en paus diskuterat vad som förekommit under förhandlingen är inte märkligt. Alla som på rättens sida deltagit vid förhandlingar vet att detta förekommer och dessa diskussioner, vid vilken även domare och notarie kan delta, är inte alltid på en alltför högt avancerad juridisk nivå. Det är att dra det alltför långt att p g a en protokollförares misstag ifrågasätta nämndemannainstitutet. Sen kan det möjligen finnas andra skäl att se över nämndemannafunktionen
mars 28, 2009 den 8:19 f m
martenschultz
Att högtalarna inte stängs av är inte så ovanligt. Under Pirate Bay-rättegången var vi många i åhörarrummet som i pauserna satt och skrattade åt diskussionerna om lunch och annat som gick ut via högtalarna som inte stängts av. Protkollförarens misstag är inte det vitktiga här. Om det är så att de diskussioner som fördes i pausen vittnade om bristande neutralitet så var det ju bra att det blev känt.
Min egen domstolserfarenhet är begränsad så hur snacket går i pauserna vet jag inte. Men juristdomarna tror jag i alla fall i allmänhet har en grundmurad neutralitetsinställning som gör att man försöker att avhålla sig från att värdera insatserna i rättegången i ett tidigt läge. Min egen erfarenhet, kombinerad med många många redogörelser från ordinarie domare, säger mig också att nämndemännen inte har en lika självklart värderingsfri attityd under pågående rättegång.
mars 28, 2009 den 8:26 f m
martenschultz
Jag håller för övrigt med om att det här fallet inte är det tyngsta argumentet mot nämndemannainstitutet. Av medias rapportering verkar det inte alltför allvarligt. Men även denna historia illustrerar att det finns en skillnad i uppfattning mellan juristdomare (här chefsrådet) och nämndemännen när det gäller objektivitetskravets innebörd.
mars 28, 2009 den 9:38 f m
Carl
Om nu något olämpligt sades under pausen, så är det självklart att felet var just detta, inte att den stackars protokollföraren hade glömt att stänga av medhörningen (någor som är oerhört lätt att glömma). Jäv är jäv även om det inte upptäcks.
Det man undrar är ju vad som egentligen sades i salen. De utalanden som återgetts i media trodde jag inte var jävsgrundande. Om de är det kan alla som någon gång tjänstgjort i landets domstolar konstatera att det är tur att den tilltalade inte hör vilka resonemang som förs under pauser och överläggningar.
mars 28, 2009 den 11:59 f m
per
Nja om dessa uttalanden som de återges här räcker för jäv. Ja då har man lagt snöret längs med marken. Men nu är det väl Attunda tingsrätt vi talar om. Efter pajasen Ternerts små bravader har väl chefsrådmannen inte så mycket att välja på.
mars 28, 2009 den 12:54 e m
Birgitta
Mårten! I nuvarande medialäge och med tanke på de faktiska tabbar som en del nämndemän gjort tar man naturligtvis det säkra före det osäkra och börjar om. Det var ju bara första dagen dessutom. Betydligt intressantare juridiskt hade det varit, om detta hänt under förhandlingens sista dag. Då hade det nog krävts att hovrätten ansett att jäv förelåg är min gissning.
Nämndemannainstitutet är inte idealiskt, men i vilken form ska tingsrätt annars döma? Fallen är ofta för allvarliga för en ensamdomare, som inte då har någon att diskutera intryck och utsagor med. Fler juristdomare skulle kosta oerhört mycket mer. Lekmannainflytande finns ju i många länder och införs t o m nu i Japan.
Fritidspolitiker är människor som alla andra, som ofta har ägnat mycket ideell tid till tjänst för samhället både i kommuner och i tingsrätt. Men personligen tycker jag, att nämndemän ska utses mer neutralt. Kommunen borde annonsera, så att intresserade kan skicka in sitt CV med referenser. Jobbet behöver bara göras vart 4:e år. Vore intressant att se vilka som söker.
mars 28, 2009 den 2:28 e m
Karin
Om nu chefsrådmannen i samråd med ordföranden kom fram till att rätten var jävig kan man ju säga att det var tur att notarien glömde att stänga av medhörningen. Annars hade det aldrig kommit fram.
mars 28, 2009 den 5:37 e m
Jur stud och nämndeman
Karin:
Jävet finns i betraktarens ögon (eller, i detta fall, i lyssnarens hjärna).
Jag har åtskilliga gånger varit med om att rätten i pausen i en längre brottmålsförhandling har haft en avstämning av vad som dittills framkommit och dess bevisvärde. Ibland har vi till och med gjort en preliminär bedömning av ”vartåt det lutar”. Det är kanske inte rekommendabelt, men det är åtminstone inget grövre fel och gör defintitivt inte rätten jävig. Helt anmärkningsfritt måste det hur som helst vara att efter ett vittnesförhör diskutera vittnets trovärdighet och tilförlitlighet samt förhörets relevans, medan alla i rätten har vittnet i färskt minne.
Men om högtalarsystemet skulle vara på och parterna får höra rätten diskutera ens så mycket som ett vittnes trovärdighet eller tillförlitlighet, då kan det sannolikt innebära delikatessjäv. Det jävet uppstår när parten får ett intryck av att rätten i något avseende har tagit ställning, oavsett hur det verkligen ligger till med opartiskheten.
Alltså blev rätten i Solna sannolikt inte jävig genom själva sin diskussion, utan genom att medhörningen var på. (Är det förresten någon som vet vad de sa?)
—
Mårten:
Vad menar du att fallet visar på för ”skillnad i uppfattning mellan juristdomare (här chefsrådet) och nämndemännen när det gäller objektivitetskravets innebörd”?
—
Avslutningsvis: Visst, jag har stött på en del mer eller mindre inkompetenta nämndemän. Tyvärr får jag säga detsamma om rådmän; vissa ordinarie domare vill jag inte lämna obevakade. Dessutom kan en muntlig överläggning tvinga till ett visst mått av eftertanke innan domen beslutas. Så avskaffa nämndemännen om det ska vara nödvändigt, men då får vi införa tresits i sådana mål som nu tas med nämnd. Det blir dyrt!
mars 28, 2009 den 7:58 e m
per
Tack för ditt insiktsfulla inlägg jur stud. Trots allt har vårt rättsväsende en lång rad pinsamma fiaskon bakom sig. Nämndemännen har i samtliga på sin höjd haft en statistroll. Nej fram för en tuff saklig och kritisk granskning av domare och åklagare. En sådan som andra makthavare redan utsätts för(nåja).
mars 29, 2009 den 10:44 f m
Elisabeth
”Dessutom kan en muntlig överläggning tvinga till ett visst mått av eftertanke innan domen beslutas.”
Det är i regel först när domen skrivs, dvs. när man tydligt och klart ska redogöra för resonemanget, som man ser om det verkligen håller. Att vara tvungen att bestämma sig omedelbart bara för att man har nämnd med riskerar snarare att leda till hafsigare beslut.
mars 30, 2009 den 6:34 f m
profanum_vulgus
Det riktigt upprörande här är väl ändå att domaren inte genast rättade nämndemännen och begärde att de skulle avstå pga jäv?
Jag tror inte att nämndemän har mer fördomar än jurister och jag tror inte att nämndemän är snabbare att döma.
BRÅ gjorde får något år sedan en undersökning där de tillfrågade fick svara på hur bra de var på att avgöra om en person talade sanningen eller ej (alltså svara på hur fördomsfulla de var) domare och poliser toppade i resultatet. Sedan fick de svara på hur mycket de kunde om relevanta forskningsområden kring lögn och sanning, domare och poliser skattade sina kunskaper som mycket låga ( 1,7 av 7).
mars 31, 2009 den 10:14 e m
bobby
Den här argumentationen att angripa nämndemannainstutet i sig genom att stödja sig på exempel med helt inkompetenta och direkt olämpliga nämndemän är jag lite skeptisk till. Jag har sett exempel på både direkt olämpliga rådmän och nämndemän men jag hävdar inte att de skall avskaffas för det. Jag brinner inte för nämndemän men undrar ändå vad skall det vara istället då? Ensamdomare i brottmål? Tre domare redan i tingsrätten? Jag erkänner att jag inte har lusläst alla blogginlägg men jag har inte sett något förslag.
april 1, 2009 den 6:43 f m
profanum_vulgus
bobby:
Det stämmer väl som du säger, men nu rörde det sig ju om tre stycken vana nämndemän varav ingen av dem hade förstått domstolens uppgift eller sin egen roll. Dessa tre måste ha suttit i en massa andra samansättningar, instruerats av en massa olika domare osv.
Det är svårt att hitta andra personer som missuppfattat sin roll på samma sätt, det är lite som att träffa på tre mellanstadielärare som utbrister ”Lära ut?!? Nej vi jobbar på skolan.” Det skulle väl iaf säga en del om den skola de jobbade på?
Tyvärr säger det också lika mycket om juristdomarna. Men jag har förlorat förtroendet för domstolarna för länge sedan, det finns en sådan ansamling av logikbrist, dumhet, fördomar och okunskap där att jag inte kan tänka mig ett intellektuellt värre helvete.
Den andra halvan av ditt inlägg är något mycket mycket svenskt. ”Om vi inte ska göra som vi gör i Sverige nu, hur i hela friden ska det göras då?”. Förvisso är det nog samma sak i alla stater med samma nivå av indoktrinering som Sverige, men jag har bara upplevt det från svenskar.
ENBART två länder har nämndemän, det borde väl finnas ganska gott om underlag för att tänka sig andra konstellationer av rätten, eller?