Frågan har nu rests om ordföranden i TPB-rättegången varit jävig. Om han varit jävig så kan rättegången behöva tas om. Anledningen till misstankarna är att domaren enligt SvD är styrelseledamot i Svenska föreningen för upphovsrätt. Det stämmer i och för sig inte om läser på föreningens hemsida. Där står inte domaren ifråga upptagen som någon ledamot i styrelsen. De allvarligaste beskyllningarna verkar således vara grundade på falska uppgifter. Så man skall vara skeptisk mot de korruptionsanklagelser som nu börjar spruta ur bloggosfären (som ibland tar sig mobbens skepnad). Han är dock styrelseledamot i SFIR  som emellertid inte i första hand är en upphovsrättsorganisation.

Men redan medlemskapet i Upphovsrättsföreningen kan kanske vara ett problem? Om domaren ifråga återkommande umgås med företrädare för ena partsintresset i det aktuella målet kan rubba tilltron för domstolens neutralitet. I SvD så uttalar sig exempelvis f.d. regeringsrådet Rune Lavin om saken och framhåller att han själv inte skulle suttit som domare på ett sådant här mål. Lavins försiktighet är rimlig. I The Pirate Bay-målet möttes bortom de konkreta frågeställningarna olika grundläggande rättspolitiska värderingar. De intressen som ligger bakom upphovsrätten konfronterades med intressen om informationsfrihet, inramat av en straffrättslig prövning. Rättegången anses av många som politisk och även neutrala bedömare har talat om att domstolen genom domen ”satte ner foten”, ”sände signaler” eller ”röt till”. Reaktionerna var dessutom väntade.

I en sådan rättegång är det olyckligt att det ens finns antydningar om att rätten inte varit objektiv, eller i alla fall så objektiv en domstol nu kan vara. Men innan man bryter staven över tingsrätten skall man kanske kolla vad Upphovsrättsföreningen är för en organisation. Ja, det är i alla fall inte någon förlängd arm till Ifpi eller Sami. Den har ingen uttalad agenda att försvara upphovsrätten i rättighetskonfliktsituationer. Föreningen är mer av ett diskussionsforum. Så här står det om föreningen på hemsidan: ”SFU har i över 50 år fungerat som en mötesplats för kvalificerade upphovsrättsliga diskussioner. Vid föreningens möten framträder t.ex. regelbundet internationella experter på upphovsrätt. Föreningen tar inte själv ställning i rättspoltiska frågor och svara därför inte heller på remisser. Bland medlemmarna finns företrädare för olika rättighetshavargrupper, personer verksamma inom medie- och teknikbolag, akademiskt verksamma personer, advokater, företrädare för utbildnings- och bibliotekssektorn samt andra personer som rent allmänt är intresserade av upphovsrätt.”

Varför skall engagemang i en sådan förening rubba förtroendet för domstolens opartiskhet? Det hade naturligtvis inte varit bra om den som skulle döma i TPB-målet hade suttit i styrelsen för Piratbyrån eller i Ifpi. Det här är dock inte en förening av ett sådant slag. Men det kan ändå vara skadligt om föreningen i praktiken präglats av ett rättspolitiskt ställningstagande för upphovsrättsintressen i de rättighetskonflikter som kan uppstå. Det är inte en slump att majoriteten av forskare i upphovsrätt är positiva till långtgående skydd för upphovsrätten medan en forskare i integritetsskydd – om det finns någon – intar en mer skeptisk attityd. Och redan namnet på föreningen kan ge fel associationer. Svenska föreningen FÖR upphovsrätt. Det antyder en bias till fördel för ett av flera relevanta rättspolitiska intressen.  Det är inte bra i en sådan här infekterad sak. Justice must not only be done, but also be seen to be done. Å andra sidan: Vi kan inte ha en ordning som förhindrar domare att deltaga i olika samtal eller föreningar – dels för att det kringskär domarnas rättigheter, dels för att en domare som lever i ett vakuum skulle vara en dålig domare. Kanske har Upphovsrättsföreningen haft en jämn fördelning av intressen representerade på sina möten – både Lawrence Lessigianer och Ifpi-aner?

Det viktigaste är därför de personliga kontakterna. Vänskap korrumperar ofta mer än intressegemenskap.

För övrigt kan det väl påminnas om att det satt nämndemän i rättegången. Nämndemännen är tillsatta av partier som just röstat igenom IPRED och som på andra sätt tagit ställning för upphovsrättsintressen. Om man nu vill leta efter neutralitetsundergrävande föreningsmedlemskap.

**

Uppdatering: Att domaren framstår som inkonsekvent genom sitt tidigare hanterande av nämndemännen diskuteras här och här, Maria Abrahamsson skriver om saken här, Domarförbundets ordförande har ställt upp på en Q&A här, några processrättsspecialister har hörts här och här. Och här finns litet andra kommentarer.