You are currently browsing the tag archive for the ‘Al Barakaat’ tag.

Fredrik Stenhammar, som är en på alla sätt förträfflig person, skriver på Brännpunkt idag om riktade sanktioner och mänskliga rättigheter. Fredrik hävdar i sin avhandling att aktioner som de mot al-Barakaat bör bedömas enligt folkrättens särskilda regler för krigssituationer och att de skyddsregler till förmån för enskilda som finns upptagna i människorättskataloger som Europakonventionen därför inte kan användas på samma sätt som i fredstid. EG-domstolen höll inte med, i den dom som kom för någon vecka sedan. Fredrik menar att Sverige nu bör gå på FN:s linje och inte den europeiska linjen.

Jag kan bara inte förstå inställningen och det beror nog på att jag inte förstår varför någon anser att ett land i fred internt, nationellt, skall anpassa sig efter folkrättsliga regler om krig. Om vi nu för en kort stund accepterar premissen att sanktionerna är i sig folkrättsligt legitima genom FN:s beslut. (Jag ogillar att använda uttrycket ”laglig” i folkrättsliga sammanhang.) Varför skall vi internt låta oss påverkas av det?

Sverige är inte i krig. Varför skall svenska medborgare behöva acceptera att grundläggande mänskliga rättigheter sätts åt sidan för att andra länder är i krig? It doesn’t make sense.

Jag vet att Fredrik menar att hans ställningstagande bottnar i en positivistisk inställning till folkrätten. Men det finns en anledning till att hård rättspositivism, i bemärkelsen att rättslig makt kan härledes direkt och utan inblandning av moraliska överväganden till ett beslut från en högsta makt, sedan länge förpassats till de historiska rättsteorierna när det gäller ”vanlig” rätt. Och dessa anledningar gör sig gällande än tydligare i folkrätten.

EG-domstolen stod åter igen i ett kritiskt läge upp för grundläggande mänskliga rättigheter och rättssäkerhet. Fantastiskt och berömvärt, om ni frågar mig.

SvD Brännpunkt idag skriver fyra personer med bakgrund i ett arbete för mänskliga rättigheter att det måste skapas en möjlighet för de idag rättslösa personer som drabbats till följd av internationella ingripanden att erhålla ersättning.

Mer specifikt så är det den konfiskering av pengar som skett av personer som kopplats samman med ”bank-rörelsen” Al Barakaat som är bakgrunden till artikeln. Ingripandet har skett med stöd av ett FN-beslut och det har därför ansetts vara omöjligt enligt gällande regler att erhålla ersättning: Vem skall pröva ersättningsfrågan och enligt vilken måttstock.

Artikeln avslutas med följande krav riktade till den svenska regeringen:

•Effektivt och omedelbart verka för att det införs rättssäkra prövningar av sanktionslistorna på EU- och/eller nationell nivå.

•Omedelbart inleda förhandlingar med Ahmed Yusuf, Abdirisak Aden samt Abdi Abdulaziz med syfte att kompensera dem ex gratia för de kränkningar och det ­lidande de har fått utstå.

•Försäkra att de personer vars pengar är frysta i Al Barakaat får tillgång till dessa med ränta samt ersättning för kränkningen (såvida Generaladvokatens utlåtande står sig i EG-domstolen).

***

Jag kan bara tillägga att jag håller med artikelförfattarna helt och hållet. Den situation som nu råder innebär för de drabbade ett tillstånd av civilrättslig rättslöshet, en situation som är ovärdig en rättsstat. I en förnämlig uppsats – Frysta tillgångar. Det allmännas ansvar vid riktade sanktioner – har jur kand Henrik Jonsson (beställes här) nyligen granskat Al Barakaat-fallet ur skadeståndsrättslig synvinkel och kommit till slutsatsen att det i nuläget framstår som omöjligt att enligt något regelverk erhålla kompensation för de drabbade. Det framgår också att Jonsson efter sin genomgripande och djuplodande analys finner detta otillfredställande. Det gör jag med.

Samma otillfredställande situation råder i många länder. Men här kan Sverige visa framfötterna och tidigt visa att vi inte anser det rimligt att sanktioner av detta slag kan ske utan att tillförsäkra de drabbade ett skydd i form av civilrättsliga rättsmedel.

Jango Juke – nu kan DU klicka och lyssna på Mårtens valda musik

mårtenkvitter