Cecilia Malmström skriver tänkvärt och viktigt om kampen mot människohandel i dagens SvD. Hon påminner om att en viktig del av strategin mot trafficking är att ”follow the money”, att slå mot de ekonomiska incitamenten. I det sammanhanget vill jag slå ett slag för min käpphäst, nämligen att i en follow the money-strategi så är det viktigt att också skapa civilrättsliga förutsättningar för offren för människohandeln att kunna frånhända förövarna den vinst de gjort på exploateringen. Typfallet: Den kvinna som tvingats sälja sig för sexuella ändamål ska ha rättsliga verktyg för att kunna kräva slavhandlaren på de pengar som hon gjort på att sälja sitt offer. Det finns härvid fortfarande strategier som borde undersökas.
Arkiv
- december 2021
- mars 2021
- november 2014
- oktober 2014
- augusti 2014
- april 2014
- mars 2014
- februari 2014
- december 2013
- november 2013
- oktober 2013
- september 2013
- juni 2013
- maj 2013
- april 2013
- februari 2013
- januari 2013
- november 2012
- oktober 2012
- september 2012
- augusti 2012
- juli 2012
- maj 2012
- april 2012
- februari 2012
- december 2011
- november 2011
- september 2011
- juni 2011
- maj 2011
- april 2011
- mars 2011
- februari 2011
- januari 2011
- december 2010
- november 2010
- oktober 2010
- september 2010
- augusti 2010
- juli 2010
- juni 2010
- maj 2010
- april 2010
- mars 2010
- februari 2010
- januari 2010
- december 2009
- november 2009
- oktober 2009
- september 2009
- augusti 2009
- juli 2009
- juni 2009
- maj 2009
- april 2009
- mars 2009
- februari 2009
- januari 2009
- december 2008
- november 2008
- oktober 2008
- september 2008
- augusti 2008
- juli 2008
- juni 2008
- maj 2008
- april 2008
- mars 2008
- februari 2008
- januari 2008
- december 2007
- november 2007
- oktober 2007
- september 2007
- augusti 2007
8 kommentarer
Comments feed for this article
oktober 18, 2010 den 1:59 e m
Populisten
Risken är bara att ”follow the money”-debatt i detta fall riskerar att sluta med hårdare straff mot sexköpare istället för hallickar.
oktober 18, 2010 den 2:23 e m
Mårten Schultz
den risken finns alltid, förstås.
nu tänker jag inte skriva några mer inlägg på den här bloggen eftersom jag just såg att detta var inlägg nummer 666. hur kan man fortsätta efter det?
(fast jag fortsätter ändå…)
oktober 19, 2010 den 7:16 e m
Feuervogel
När vi ändå är OT: Jag såg för en tid sedan att ditt rättsutlåtande i styckmordsskadeståndsprocessen låg ute på http://www.andersagell.se/styck_skade_legio.html , jag tycker att det förtjänar ett omnämnande på bloggen. Not 24 är, enligt min mening, redan klassisk.
oktober 20, 2010 den 6:05 e m
LeoB
När jag såg det här för några dagar sedan kom jag att tänka på ett helt annat område där jag skulle önska att skadestånd kom de drabbade till del. Jag har funderat ett par dagar på om jag skulle ta upp det, kanske någon är intresserad.
Det område jag tänker på är läkemedel, speciellt psykofarmaka. Förra året blev ett av de större läkemedelsbolagen dömt att betala 1.4 milliarder US dollar i böter för felaktig marknadsföring, se
Eli Lilly settles $1.42 billion Zyprexa suit – Health – Health care – More health news – msnbc.com
Såvitt jag kan se av det som står där fick de som felaktigt fick medicinen och kanske blev skadade av den ingenting. Böterna gick uteslutande till myndigheterna.
Det är ett komplicerat problem. Det finns forskning som visar att åtminstone apor får hjärnskador av låga doser av medicinen, jämförelsevis lägre doser än de människor får. I det enskilda fallet är det emellertid mycket vanskligt att visa såna skador, av flera skäl. Och patienten är ofta svag. Ingen vill kanske skylta med problemet och de som får medicinen har ofta en kaotisk tillvaro (trauma kan ofta vara inblandat). Patienternas psykiska status gör också att de lätt avfärdas såsom opålitliga.
Jag tycker också att man kan säga att korruption är inblandat. Det är svårt att finna oberoende forskare för rapportgranskning inom just psykofarmaka-området. Följden tycks bli att de negativa effekter som jag nämnt ovan inte studeras ordentligt vetenskapligt, de följs inte upp helt enkelt, och därmed får patienterna ingen hjälp via läkemedels-myndigheterna. Myndigheterna (som tyvärr också delvis befolkas av experter som tidigare och kanske fortfarande har anknytning till läkemedelsindustring) har inget att ta på, inga säkra bevis, bara indicier — som dock verkar mycket allvarliga — och såvitt jag förstår räcker det inte juridiskt.
Har du Mårtten, eller någon annan, en idé om hur man skulle kunna stärka dessa patienters ställning med juridiska medel?
oktober 21, 2010 den 12:17 f m
hojo
liten faktakommentar: artikeln du länkar till är skriven av cecilia malmström och ingen annan cecilia.
oktober 21, 2010 den 9:35 f m
Mårten Schultz
Ah, felskrivning: Tack!
oktober 21, 2010 den 9:39 f m
Mårten Schultz
Leo: Jag vet inte tillräckligt om den amerikanska kontexten för att uttala mig men det finns, för att uttrycka det generellt, samma möjligheter där som här att yrka skadestånd i domstol för patienter. (Om än i praktiken det brukar vara försäkringssystemen som tar notan i Sverige).
Böter är något annat: Det är statens utkrävande av ansvar.
oktober 24, 2010 den 6:27 f m
Fredrik Ekdahl
Att: ”LeoB”/
Det du tar upp är mycket bra beskrivet och helt sant. (statistiskt vet jag ej, är av faktisk erfarenhet av det du anför)
Du bör skriva en artikel i ämnet på tex Newsmill, Svd etc.
Tar dom inte in artikeln per omgående för publicering, då är det inte annat än pga av PM o co haft Schyman eller Bodström vecka.
Extremt väl beskrivet LeoB, samt bra slutsatser. Mvg!
Fredrik Ekdahl gbg