En anteckning från registreringssamhället.

Det offentliga Sverige ordnar in människor enligt ett binärt system – vi är kvinnor eller män. Tertium non datur. Men så finns det människor som inte vill inordna sig i den uppdelningen eller som vill byta plats. Vi ska vara tacksamma för dessa människor eftersom de påminner oss om en egentligen ganska självklar sak: Staten borde inte ha att göra med vilket kön vi har över huvud taget. Varför skall staten sortera oss efter vilket kön vi har? Varför skall sådana egenskaper registreras alls?

Bortom den principiella aspekten finns det praktiska konsekvenser också: Anledningen till att staten inte borde ha att göra med våra kön visar sig tydligt när någon vill byta kön. I dessa fall leder rättsliga regleringar, i samspelet, till direkt orimliga resultat.

Amanda Brihed beskriver utifrån egna erfarenheter detta på ett övertygande sätt här.

Uppdaterad: Diskussionen om sterliseringarna har nu äntligen tagit fart.