Idag har jag druckit en espresso från julklappsnespresso-bryggaren, smort in mig med after shave från en annan julklapp och nu tänkte jag fortsätta med en tredje julklapp, Johan Hakelius fantastiskt underhållande bok om döda britter.

Julklappar kan berika och ge oväntade glädjeämnen. Men är egentligen hemskt irrationella.

För någon vecka sedan hade vi ett seminarium på Stockholm Centre for Commercial Law. Temat var nya argumentationsmodeller i förmögenhetsrätten, med vilket förstods ”rationella” – inte mitt ordval – ekonomiska argumentationsmodeller och moraliska argument. Det fanns kompakt stöd för law and economics i seminarierummet. Intressant i sig. Men mer intressant var en del föreställningar om rättsekonomin som yppades under diskussionen. Det sades att ekonomisk analys var rationell – mer rationell än vanlig juridisk analys. Att den vanliga juridiska analysen inte kunde ge något stöd för de lege ferenda-resonemang medan rättsekonomiska bedömningar är ett lämpligt verktyg för detta. Dessutom var den ekonomiska analysen ”värderingsfri”.Min halvkvädna opposition övertygade ingen. Vad jag försökte säga var att rättsekonomisk analys byggerpå en bizarr tanke om begreppet rationalitet, att det är ett olämpligt verktyg för de lege ferenda-resonemang i privaträtten och att den bottnar i en tvivelaktig värdebas.

Nu, så här i jultider, vill jag passa på att tipsa om Joel Waldfogels ekonomiska klassiker The Deadweight Loss of Christmas. En fin illustration på ovanstående resonemang.

Annonser