Stella Awards är numer närmast en Internet-institution. Priset utgår till det mest bizarra skadeståndsrättsliga avgörandet från en amerikansk domstol under året. Namnet kommer från världens kanske mest kända skadeståndsrättsliga avgörande, fallet med kaffet på McDonalds. Syftet med priset är naturligtvis att få en möjlighet att skratta litet åt juridikens konstigheter. Ett underliggande syfte är dock mindre lustigt: Historier som den om kaffet på McDonalds används ofta som avstamp för att försöka begränsa rätten till skadestånd till fördel för industrin. (Se mer om detta här.) Det hindrar inte att Stella Awards kan vara ganska kul. Årets Stellas ser ni nedan.
*SEVENTH PLACE*
Kathleen Robertson of Austin, Texas was awarded $80,000 by a jury of her peers after breaking her ankle tripping over a toddler who was running inside a furniture store. The store owners were understandably surprised by the verdict, considering the running toddler was her own son.
Start scratching!
* SIXTH PLACE *
Carl Truman, 19, of Los Angeles , California won $74,000 plus medical expenses when his neighbor ran over his hand with a Honda Accord. Truman apparently didn’t notice there was someone at the wheel of the car when he was trying to steal his neighbor’s hubcaps.
Scratch some more…
* FIFTH PLACE *
Terrence Dickson, of Bristol , Pennsylvania , who was leaving a house he had just burglarized by way of the garage Unfortunately for Dickson, the automatic garage door opener malfunctioned and he could not get the garage door to open. Worse, he couldn’t re-enter the house because the door connecting the garage to the house locked when Dickson pulled it shut. Forced to sit for eight, count ‘em, EIGHT days and survive on a case of Pepsi and a large bag of dry dog food, he sued the homeowner’s insurance company claiming undue mental Anguish. Amazingly, the jury said the insurance company must pay Dickson $500,000 for his anguish. We should all have this kind of anguish. Keep scratching. There are more….
Double hand scratching after this one…
*FOURTH PLACE*
Jerry Williams, of Little Rock, Arkansas, garnered 4th Place in the Stella’s when he was awarded $14,500 plus medical expenses after being bitten on the butt by his next door neighbor’s beagle – even though the beagle was on a chain in its owner’s fenced yard. Williams did not get as much as he asked for because the jury believed the beagle might have been provoked at the time of the butt bite because Williams had climbed over the fence into the yard and repeatedly shot the dog with a pellet gun.
Pick a new spot to scratch, you’re getting a bald spot..
* THIRD PLACE *
Amber Carson of Lancaster, Pennsylvania because a jury ordered a Philadelphia restaurant to pay her $113,500 after she slipped on a spilled soft drink and broke her tailbone. The reason the soft drink was on the floor: Ms. Carson had thrown it at her boyfriend 30 seconds earlier during an argument. What ever happened to people being responsible for their own actions?
Only two more so ease up on the scratching….
*SECOND PLACE*
Kara Walton, of Claymont , Delaware sued the owner of a night club in a nearby city because she fell from the bathroom window to the floor, knocking out her two front teeth. Even though Ms. Walton was trying to sneak through the ladies room window to avoid paying the $3.50 cover charge, the jury said the night club had to pay her $12,000….oh, yeah, plus dental expenses. Go figure.
Ok. Here we go!!
* FIRST PLACE *
This year’s runaway First Place Stella Award winner was: Mrs. Merv Grazinski, of Oklahoma City, Oklahoma, who purchased new 32-foot Winnebago motor home. On her first trip home, from an OU football game, having driven on to the freeway, she set the cruise control at 70 mph and calmly left the driver’s seat to go to the back of the Winnebago to make herself a sandwich. Not surprisingly, the motor home left the freeway, crashed and overturned.. Also not surprisingly, Mrs.. Grazinski sued Winnebago for not putting in the owner’s manual that she couldn’t actually leave the driver’s seat while the cruise control was set. The Oklahoma jury awarded her, are you sitting down?
$1,750,000 PLUS a new motor home. Winnebago actually changed their manuals as a result of this suit, just in case Mrs. Grazinski has any relatives who might also buy a motor home….
Ett problem är dock att ovanstående fall inte är på riktigt. Listan är en Internet-hoax: Myter och förvanskningar sammanblandas med vissa fakta eller inga fakta alls. På samma sätt är det med fallet med McDonalds och kaffet. Trist att spräcka den bubblan för juridikbashers. Men misströsta inte! Det finns lika många bizarra avgöranden bland de riktiga rättsfall från USA. Se för en lista här.
Det förekommer även konstiga, roliga eller bizarra avgöranden från svenska domstolar. Det är sällan som överrätterna faller ur den seriösa ramen men underrätterna gör det då och då, framför allt på så vis att domskälen inkluderar väldigt detaljerade redogörelser för vad de inblandade i rättegången själva uppgivit och där redogörelserna i sig framstår som vridna. Det här är egentligen något av en kulturskatt.
Någon borde samla ihop klassiska svenska domar som den om snattaren som detaljerat framhöll att han inte accepterade domstolens makt eftersom domstolens ledamöter egentligen var ”kopp-kopior” som han skapat i sitt datorprogram och som han, som omnipotent härskare, när som helst kunde stänga av. Eller fallet med kyrkvaktmästaren i Blekinge som åberopade Birger Jarls lag om ”fri lejd till kyrkan” som stöd för att han inte skulle dömas till ansvar för vårdslöshet i trafik när hans hembygda husbil – ett hus byggt på ett flak – kollapsade efter att han kört under en bro som var lägre än den verkade. (Har ni några sådana historier så lägg in dem i kommentarsfältet, gärna också med referens till domstol och liknande, om ni har det.)
Mårten Schultz. 
32 kommentarer
Comments feed for this article
oktober 30, 2009 den 3:31 e m
John Billing
Ah, det finns en dom från Stockholm tingsrätt (jag skrev en JIK-tentafråga på den domen en gång i tiden) där en kvinnar yrkade att Nobelkommitteen skulle utge nobelpriset i Fysik (tror jag det var) till henne. Det handlade om ljus och strålning. Hon fick aldrig nobelpriset.
oktober 30, 2009 den 4:35 e m
Erik Holmberg
Det är egentligen inte en domstolshistoria men jag höll på att skratta så jag föll av stollen när jag läste om konstitutionsutskottets uttalande angående angående Erik Åsbrink och Ylva Johansson förhållande. Jag ska inte säga att jag komme ihåg det exakt men det var något i stil med ”kärlek ligger utanför vårat kompetensområde”.
oktober 30, 2009 den 8:48 e m
Anna Ekström
Denna vackra dom finns i min fars ägo:
DOM
meddelad av Jukkasjärvi och Karesuando tingslags häradsrätt å stadshuset i Kiruna den 27 april 1965 i mål mellan nedannämnda parter.
Åklagare: åklagarmyndigheten i Kiruna.
Tilltalad: schaktmästaren Tage Bernhard Ullenius, född den 22 augusti 1910, Bergmästaregatan 22 B, Kiruna C.
Saken: ofredande.
Åklagaren har vid häradsrätten yrkat ansvar å Ullenius jämlikt 4 kap. 7 § brottsbalken för ofredande och härom påstått: Ullenius antastade måndagen den 1 februari 1965 omkring klockan 00.30 på Mangigatan utanför Domus varuhus i Kiruna handgripligen smörjaren Tord Välitalo, Kiruna C, genom att draga omkull denne på gatan, sätta sig grensle över honom och samtidigt fatta ett strupgrepp på honom.
Ullenius har förnekat varje avsikt att ofreda Välitalo men vidgått, att han och Välitalo, då Ullenius sökte hindra Välitalo att inlåta sig i bråk med med en annan person i Ullenius’ sällskap, båda ramlat omkull på gatan med Ullenius ovanpå Välitalo. Han har bestämt förnekat, att han tagit strupgrepp på Välitalo.
Domskäl
Söndagen den 31 januari 1965 avslutade Kiruna AIF seriesäsongen i ishockey med hemmamatch mot Bodens BK. AIF hemförde en lysande seger med icke mindre än 19-0. På söndagkvällen firade AIF:s spelare och ledare, bland vilka sistnämnda sektionsordföranden Ullenius, säsongens lyckosamma avslutning med en enkel tillställning på hotell Standard i Kiruna. Stämningen var glad och hjärtlig, icke så mycket på grund av rusgivande drycker, vilka endast förekommo sparsamt, som fastmera på grund av hänförelsen över dagens viktoria. Strax efter midnatt bröt Ullenius upp, åtföljd av tre andra, bland dem brandförmannen Östrén. På vägen hem fingo de syn på en man, som kom emot dem på gatans andra sida. Mannen var berusad. Då han fick syn på dem, höjde han armarna över huvudet till segertecken och i nattens stillhet dånade fram: AIF, AIF är bäst! Ullenius, som befarade, att en hängiven AIF-anhängare skulle komma att få sova segerruset av sig i polisarresten, begav sig, besjälad av den kamratskapets glöd, som värmt hans afton, över gatan för att tala mannen till rätta. Östrén följde efter honom, medan de två andra i sällskapet begåvo sig mot ett korvstånd i närheten. Innan Ullenius hann fram, hade mannen ånyo gjort segertecknet och hävt upp hyllningsropet. Framkommen till mannen grep Ullenius, i den föreställningen, att segergesten ofelbart utlöste de dånande ropen, tag i hans armar och höll fast. Ullenius bad mannen vara tyst och framhöll för honom vådan av att polis lockades till platsen. Under samtalet fick mannen syn på en av de två korvköparna. Han kände tydligen denne och ropade något till honom. Det svar han fick behagade honom uppenbarligen ej och utlöste några högljudda kommentarer om att IFK – AIF:s lokalkonkurrent – kanske trots allt hade sina företräden framför AIF. Därpå slet sig mannen lös ur Ullenius’ grepp och sökte springa över gatan mot den andre. Härvid stötte han till Ullenius, så att båda miste balansen. Ullenius – något förfaren jämväl i brottarkonsten – slog då ett nacksving på honom, dock endast för att undvika att få mannen över sig. Båda hamnade i gatan med Ullenius ovanpå den andre. Efter några ögonblick reste sig Ullenius, uppmanad därtill av Östrén, medan mannen springande begav sig från platsen.
Så ha Ullenius och Östrén, vilken på begäran av Ullenius vittnat i målet, berättat för häradsrätten. Åklagaren har icke haft några andra invändningar att göra mot uppgifterna än att han funnit dem icke lämna tillfredsställande besked om händelseförloppet vid Ullenius’ och Välitalos fall i gatan. Åklagarens frågor lika litet som rättens ha dock förmått skingra det dunkel, som onekligen råder härom. Enär emellertid anledning icke finnes antaga att Ullenius’ ingripande mot Välitalo skett i annan avsikt än att med lugna och välvilliga ord bringa denne till tystnad, anser häradsrätten, att Ullenius, även om han använt mer våld och varit mer aktiv för ändamålets vinnande än hans och Östréns berättelser ge vid handen, icke förfarit på sätt, som föranleder ansvar för honom.
Domslut
Häradsrätten frikänner Ullenius
Fullföljdshänvisning
Vad i brottmål; sist tisdagen den 18 maj 1965.
På häradsrättens vägnar/Fredrik Rekke
oktober 30, 2009 den 11:34 e m
John Billing
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6043735.ab
oktober 31, 2009 den 9:19 f m
Bengts Moa
Den tilltalade överklagade sin rattfylleridom till hovrätten. Som grund för sin överklagan hävdade den tilltalade följande:
1. Efter krocken lyckades hon ta sig ut den totalkvaddade bilen. Det var svårt men hon lyckades.
2. När hon väl lyckades ta sig ut, hade hon en sådan chock att hon tvungen att dra i sig ett helrör för att lugna nerverna.
Problemet var bara att räddningspersonen klippte loss henne ur bilen och att det inte fanns några flaskor i eller i närheten av bilen.
Annars är det vanliga trafikärenden, ringa narkotikabrott och ordningsförseelser som väcker den kreativa ådran hos de utpekade.
oktober 31, 2009 den 9:22 f m
Johan Richter
http://volokh.com/2009/10/23/product-liability-lawsuit-against-louisville-slugger-because-its-designed-to-allow-hit-balls-to-go-very-fast/
oktober 31, 2009 den 9:55 f m
Mårten Schultz
Bengts Moa: Men det där med eftersupning är ju ett klassiskt argument i rattfyllerimål. Per Gahrton lyckades väl bli frikänd med en sådan argumentation? (Som mycket väl kan ha varit sann – jag har ingen aning om det.)
oktober 31, 2009 den 11:08 f m
Allhelgonajuridik « Juridikbloggen
[…] stämning kan jag tipsa om följande inlägg: När juridiken blir galen, om Internet-företeelsen Stella Awards (som delas ut till det mest bizarra skadeståndsrättsliga avgörandet under året) och Upphovsrätt […]
oktober 31, 2009 den 7:52 e m
Daniel Melin
Enligt uppgift ska både Härnösands och Stockholms tingsrätter i början av 80-talet beslutat att zombies är att anse som levande varelser.
november 1, 2009 den 1:17 e m
Dan
vi kanske ska sansa oss lite, allt som anklagar juridiken är inte per automatik lögn.
listan är inte mig veterligen över domar som har
utdömts utan handlar om folk som har försökt få ut pengar
genom en juridisk process. Vissa listor är säkert falska som alltid på internet
men ursprunget samt orginalet handlar om riktiga fall.
utan en kärna av sanning så finns det ju ingen poäng och en dylik lista skulle aldrig ha skapats!?
t.ex.
http://www.stellaawards.com/2007.html
http://en.wikipedia.org/wiki/Pearson_v._Chung
http://www.armytimes.com/news/2008/09/ap_soldierdeath_091908/
http://roguebarristers.typepad.com/roguebarristers/2006/08/innocuous_anima.html
oftast så slänger ju domarna ut dessa fall även i usa, men det inebär ju inte att det inte finns problem i systemet. att folk ens försöker pekar ju på något…..
I de flest fall så tycks det vara mänskliga tillkortakommanden att folk inte kan acceptera ansvar., kanske en del av sorgeprocessen eller annat.
så att påstå att allt är en myt är att själv fara med osanning.
-Dan
november 1, 2009 den 1:48 e m
JS
Det finns fantastiskt roliga rättsfall från överrätterna också. Det kanske roligaste refererade av alla är RÅ 2000 ref 7, om man känner till undantagen för bl.a. ekonomibyggnader i PBL (särskilt jordbruksverkets yttrande är fantastiskt) samt något om svenska strandskyddsbestämmelser
november 1, 2009 den 1:51 e m
JS
Och ja, gahrton blev frikänd från rattfylleri bl.a. med en sådan förklaring http://sydsvenskan.se/sverige/article312497/Gahrton-friad-fran-rattfylleri.html (vilket än en gång bör understrykas kan vara sant)
november 1, 2009 den 7:47 e m
profanum_vulgus
Jag har ett gäng rättsfall som kan vara roliga förjurister eftersom domstolarna visar att de inte kan ett smack om juridik, men de brukar inte gå hem hos icke-jurister som inte fattar att det finns regler som man egentligen ska hålla sig till.
Nåväl, jag minns att det var ganska roligt att läsa om Zenon P som förekommer i två fall från HD, först ett där han gått ur Scientologerna och försöker offentliggöra en hemlig scientologskrift (i processen om att han offentliggjort den så lämnar han in den som inlaga (som ju blir offentlig) och lite annat), sedan ett till om smuggling eller liknande.
november 2, 2009 den 7:19 f m
profanum_vulgus
Jag har ju ett fall från Solna TR och Svea Hovrätt där en 60-åring i dålig kondition döms för brott som innebär att han utan större ansträngning skulle slå flera världsrekord. En av de övermänskliga prestationerna består i att han ska ha tagit tag i målsägandens fötter då denne låg ner och sedan kastat dem rakt upp så att målsäganden åkte upp i luften och gjorde volt med halv skruv där volten och skruven var färdiga en meter över marken. Målsäganden landade sedan med underbenen före på en hög med bråte, utan att få något märke öht.
Det är ett av de roligt dumma fallen, där man väl får prata om dumstollar snarare än domstolar.
november 2, 2009 den 10:22 f m
Sredna
Absurd utgång blev det i den här domen, kan tyckas. Särskilt om man gillar att fynda på auktion.
http://www.nj.se/artjid/3F37631058A3FD57C125718F0045AF98
november 2, 2009 den 12:36 e m
Dan
Man kan ju undra om det omvända hade accepterats.
bjuda 150 000 och efter aktionen säga att man inte visst att bilen bara var värd 80 000 och därför inte fullfäljer köpet, sedan resonera om att köparen skulle ha förstått att bilen inte var värd 150 000
detta kanske låter långsökt, men inom fastigheter borde det hända då och då…..
tycker att man skulle ha skickat säljaren på auktions huset som inte genomfört sina åtaganden med en förlust som resultat. jmf med sparbanks målet nyligen.
-Dan
november 3, 2009 den 10:17 f m
Sredna
Håller med. Rimligast om köparen hade fått bilen för inropspriset och att auktionshuset betalade skadestånd till sin uppdragsgivare, säljaren, för att man låtit den gå för billigt.
november 3, 2009 den 5:48 f m
Bengts Moa
Re: eftersupningsförklaringen är vanlig. Jag tycker bara att det var kreativt att argumentera att man tog sig ut ur bilen själv, när man blev utklippt.
Den vanligaste bortförklaringen är dock: ”Men jag rökte på lite när jag var i Köpenhamn för 14 dagar sen. ” Som misstänkta för narkotikabrott genom eget bruk nästan alltid drar till med.
Det bästa med ”kopp-kopior”-domen är ordförandes (tror jag?) tillägg. Så det kunnas göras idag?
Samling av Lamest Murder Excuses
http://www.buzzfeed.com/peggy/lamest-murder-excuses
november 3, 2009 den 7:34 f m
profanum_vulgus
Bengts Moa:
Vad är det som är lamt med ursäkterna?
Övrigt:
Att utgå från normalfallet eller att spekulera om vad som är normalfall är faktiskt jävligt tokigt när det gäller straffrätt. DET är när juridiken (och logiken) blir tokig, när man avfärdar en förklaring för att den skulle vara vanlig.
Kan åklagaren bevisa att personen var alkoholpåverkad när denne körde bil eller inte, det är frågan. Det fattade rätten i Målgan-fallet, men journalister och andra idioter fattade det inte.
Kan åklagaren bevisa att personen använde knarket där det var olagligt att använda det eller inte?
november 3, 2009 den 9:39 f m
Populisten
Vad gäller eftersupning har jag aldrig begripit varför det helt enkelt inte görs olagligt så att (det med mycket stor sannolikhet men inte bortom rimlig tvivel påhittade) argumentet försvinner. Ibland undrar man om lagstiftaren medvetet vill ha uppenbara luckor i lagstiftningen.
november 3, 2009 den 12:45 e m
profanum_vulgus
Populisten:
Skulle syftet med förbudet vara att underlätta bevisföring mot personen som begår brottet?
Skulle man då även förbjuda eventuella ersättningsförklaringar:
”Det var inte jag som körde” (Målganfallet)
”Jag körde av nöd”
”Jag blev ilurad spriten”
november 3, 2009 den 12:57 e m
Populisten
Profanum:
Ja det vore syftet, men om man vill kan man även motivera det med att det är av vikt att hålla sig nykter efter en olycka så att man kan svara redligt på polisens frågor då de dyker upp (sent omsider kan man tänka).
”Det var inte jag som körde”
Målganfallet är så urbota korkat att det kvalar in på listorna ovan. Här behövs inte nya lagar utan bara domstolar som inte sätter en ära i att tro på brottslingars bortförklaringar oavsett hur urbota korkade de är. Hur står det till med intellektet hos någon som tror på att bilen kördes av en 1,2 m lång rödhårig norrman med samma namn som en sagofigur? Det är väl bara att hoppas på att rätten sov…
”Jag körde av nöd”
Kan du bevisa nöden?
”Jag blev ilurad spriten”
Blev du också tvingad att köra?
november 3, 2009 den 1:12 e m
profanum_vulgus
Populisten:
Det är inte fallet som är dumt, det är de alltför vanliga populisterna som sett mer på fördummande amerikanska eftermiddagsserier än de läst i skolan som är dumma.
Vad som konstateras är ju att det INTE ÄR BEVISAT att den åtalade var DEN SOM KÖRDE. I en rättegång måste man inte bevisa vem som gjort vad, man måste bevisa att en viss person gjort en viss sak. Om du inte kan bevisa att du INTE slog mig på käften för två veckor sedan så ska du inte dömas för det, det är först om åklagaren kan bevisa ATT du gjord det som du ska dömas för det.
Wafan är det här, samhällskunskap för ÅK 5???
Man behöver inte bevisa nöd, om det är en beaktansvärd invändning så ska nöden motbevisas. Återigen: Det blir ett jävla liv när någon skjuter ihjäl ungar på sin tomt, därför att man tycker att det ska bevisas att han inte KÄNDE det som att han var nödgadd att mörda några ungar. Men om någon som man TROR har gjort något dumt/omoraliskt/opopulistiskt då ska den bevisa sin nöd, och det skulle aldrig i helvete räcka med att denne KÄNDE nöd (putativt).
Jag visste inte att jag hade fått i mig sprit (De flesta rattfyllor är på en nivå där det inte är märkbart att man har alkohol i blodet (Av resten är de flesta folk som kör bättre när de druckit))
november 7, 2009 den 9:22 f m
Mattias Svensson
Problemet med domarna ovan är att jag har hört allihop förut, många gånger. Har de blivit 2009 års topplista är det knappast seriöst.
november 7, 2009 den 10:28 f m
JS
Eeeeh.. Observera: ironi
Läs gärna hela mårtens post också..
november 25, 2009 den 10:21 e m
Dan
eeehum. tror att denna kvalar in under denna post…från Johan norbergs blogg:
http://www.statesman.com/news/content/news/stories/local/2009/09/14/0914barber.html
mars 2, 2010 den 9:49 f m
Malpractice-myten « Juridikbloggen
[…] (ett gigantiskt företag) – inskränkts på olika sätt genom George WH Bushs tort reform. Myten blir sanning och får utgöra grunden för att inskränka […]
mars 2, 2010 den 9:51 f m
Malpractice-myten « Mårten Schultz.
[…] (ett gigantiskt företag) – inskränkts på olika sätt genom George WH Bushs tort reform. Myten blir sanning och får utgöra grunden för att inskränka […]
januari 27, 2014 den 7:37 e m
Rätt ska vara rätt | Pop media
[…] Läs kommentarerna i det här blogginlägget för inspiration: https://martenschultz.wordpress.com/2009/10/30/nar-juridiken-blir-galen-stella-awards-2009/ […]
mars 25, 2014 den 9:33 f m
Alexander Hardenberger
Hej! Har du möjligen ett nr på fallet där domarna anklagades för att vara ”kopp-kopior”? Hade väldigt gärna läst det!
mars 28, 2014 den 9:20 f m
Mårten Schultz
Nej det var länge sedan jag hade domen. Den måste vara från 1996-97 någon gång.
april 3, 2014 den 7:53 e m
Magnus Broman (@magnus_broman)
Ramlade in här när jag sökte efter fler roliga rättsfall att lägga upp. Nu finns i alla koppkopior-domen tillgänglig B 1693-92