Under dagen kommer en artikel på Newsmill, tror jag, om Aftonbladet och tryckfriheten. (Uppdaterad: Här finns artikeln.) Ingressen klipps in nedan.
”Man kan inte be oss att bryta mot grundlagen”, säger statsminister Fredrik Reinfelt med anledning av Israels propåer om att regeringen ska ta avstånd från Aftonbladets artikel. Socialdemokraten Urban Ahlin KU-anmäler Sveriges ambassadör i Tel Aviv eftersom hon skrivit ett pressmeddelande som innehåller ”ett uttalande som innebär ett ingrepp i den svenska tryck- och yttrandefrihetens censurförbud såsom det är uttryckt i tryckfrihetsförordningen”. Journalistförbundets ordförande framhåller att ett regeringsfördömande av Aftonbladet skulle vara ”i strid med grundlagen”. SvD:s Claes Arvidsson varnar för ett ”grundlagsmoras” om den svenska regeringen skulle efterkomma de israeliska kraven. Och Lars Ohly kräver att svenska regeringen tar hem sin ambassadör från Israel ” för att klargöra grunderna i svensk tryckfrihet”. Av tonläget att döma kan man tro att debatten svämmat över av grundlagsbrott eller potentiella grundlagsbrott. Men så är det inte. Det är snarare så att politiker och journalister borde plocka fram tryckfrihetsförordningen och bättra på sina kunskaper om svensk tryckfrihetsrätt innan de beskyller varandra för ”lagbrott”.
För övrigt funderar jag över Cordelia Edvardssons slutkläm i Svd: ”Min […] fråga är om inte den svenska tryckfriheten missbrukas, då man framställer lösa rykten och anklagelser för de vidrigaste brott som – visserligen obevisade – sanningar. Det är vad Aftonbladets kultursida har ägnat sig åt. Därför kan tidningen inte ta skydd bakom tryckfrihetslagen.” Även denna artikel visar på en märklig glidning mellan vad som är lagligt och vad som är olämplig. TF skyddar många obehagliga yttranden från sanktioner. Varför inte AB?
Mårten Schultz. 
37 kommentarer
Comments feed for this article
augusti 25, 2009 den 7:30 f m
Magnus
Den enkla förklaringen är att det handlar om Israel som man inte får kritisera eller misstänkliggöra på något sätt utan att antisemitismanklgelserna haglar.
augusti 25, 2009 den 8:29 f m
Etnolog/tolk
Jag blir såå trött! Nej, förbannad! Jag vill ha ett ”vikingakort” som jag ska dra fran varje gång någon ifrågasätter mitt oetiska handlande! Varför finns bara ETT globalt gällande kort i dag? Antisemitkortet drar judar fram i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Vi andra täpper till käften av rädsla för att bli kallade: ANTISEMIT.
augusti 25, 2009 den 9:16 f m
profanum_vulgus
Etnolog/tolk:
Det finns ju andra kort, kvinnokortet, invandrarkortet, zigenarkortet, homosexkortet mm. De bara inte lika vittomfattande. Om en invandrad, kvinnlig homosexuell zigenare skulle anklagas för brott skulle i de flesta fall inga kort spelas ut.
Sedan tror jag inte att antisemitkortet är globalt giltigt. Israel betraktas som en galen diktatur i större delen av världen.
augusti 25, 2009 den 9:25 f m
Sten Sture
Finns det någon motsvarighet till Goodwin’s Law när det gäller att spela ut antisemitkortet?
Något i stil med följande, kanske:
The longer an Israeli, Jew or Zionist is involved with in an argument, the probability of using the ”anti-Semite card” reaches 1. When this happens, he or she automatically loses the argument.
augusti 25, 2009 den 9:45 f m
Brita Sundberg-Weitman
På en punkt håller jag inte med din artikel på Newsmill. ”Även ambassadörer och tjänstemän har rätt att få yttra sig fritt.” Nej, inte när de uttalar sig såsom myndighet, i tjänsten. Medborgerliga rättigheter gäller ”gentemot det allmänna”. Myndigheter är skyldiga att iaktta saklighet och opartiskhet, för dem gäller 1:9 regeringsformen. Därvid kan yttrandefrihetsaspekten vara relevant och göra en myndighets uttalande osakligt. Ambassadören offentliggjorde sitt uttalande på ambassadens hemsida och talaade för ”us Swedes”. Helt klart ett uttalande i tjänsten. JO har alltid skilt mellan en tjänstemans uttalanden i tjänsten, som myndighet, och uttalanden utanför tjänsten då tjänstemannen talar som medborgare. / Brita Sundberg-Weitman
augusti 25, 2009 den 10:15 f m
martenschultz
Brita: Tack för dina kommentarer! Jag är väl bekant med dina viktiga skrifter sedan länge. Jag förstår din synpunkt och håller kanske inte riktigt med. Även tjänstemän omfattas av Europakonventionen och i den mån svenska regler ”tystar” dem så får svensk lag vika för EKMR. En annan sak är att det fria åsiktsyttrandet i ett sådant fall skulle kunna rendera vissa arbetsrättsliga eller liknande sanktioner. Men ett förbud känns främmande.
augusti 25, 2009 den 10:22 f m
Brita Sundberg-Weitman
Mårten, jag har läst ditt svar på Newsmill. Tack! Men är det verkligen så att Europadomstolen menar att myndigheter som sådana har yttrandefrihet? Var framgår det i så fall? Mig förefaller det helt orimligt om t ex domare har ”yttrandefrihet” att skriva vad som helst i en dom.
augusti 25, 2009 den 11:06 f m
Tor
Intressant artikel. Den bekräftade mina misstankar att det finns goda skäl för svenska regeringen att inte kommentera artikeln, men att de har mer att göra med pragmatik och god smak snarare än att vara juridiska.
Det vore intressant att höra dig kommentera blockeringen av Black Internet och tingsrättens beslut i samband med det. Jag kan inte förstå hur tingsrätten resonerade. Dels anför de Infosoc-direktivet artikel 8:3 utan att analysera undantagen och inskränkningarna i artikel 5. Dels nämns uttryckligen förarbetena (prop 2004/05:110 s. 340) till upphovsrättslagen paragraf 53, som förklarar att det för att medverkansansvar för en mellanhand ska aktualisera måste komma ifråga något mer än själva tillhandahållandet och bedrivandet av leverantörsverksamheten (tillhandahållande av hårddiskutrymme med vetskap om vad de används till ges som exempel). Trots detta finner tingsrätten att Black Internet är objektivt medverkande till upphovsrättsintrång och beordrar dem att blockera vissa filer, trots att det inte är tekniskt möjligt med mindre än att blockera all trafik.
Black Internet kännedom om TPB:s verksamhet analyseras också i ett ganska långt stycke, men vilken juridisk relevans det kan ha gick mig förbi.
augusti 25, 2009 den 11:17 f m
Anders
@Mårten Schultz
Jag undrade också över det Brita Sundberg-Weitman påtalar. Kan en tjänsteman i sin myndighetsutövning verkligen åberopa sin yttrandefrihet?
—–
Du uppmärksammar ”en märklig glidning mellan vad som är lagligt och vad som är olämplig”.
Diffusa glidningar har ju blivit legio i svensk debatt.
Folk anklagas ofta inte för antisemitism, islamofobi, rasism, homofobi, fördomsfullhet m.m. – utan för att något är ”snudd på”, ”ligger nära”, ”övergår lätt i”, ”har kopplingar till”, ”skulle kunna uppfattas som” antisemitism, islamofobi, rasism, homofobi, fördomsfullhet osv.
—–
Det är slående, att debatten sorgfälligt blundar för hur regeringen Reinfeldt handlade, när Lars Vilks ritade Muhammed som rondellhund.
Då agerade Reinfeldt påfallande annorlunda.
Reinfeldt tog snabbt initiativ till ett möte i Stockholms moské för att träffa muslimska organisationers i Sverige företrädare och ett par dagar senare sammanträffade han med en rad ambassadörer från muslimska länder vid ytterligare ett möte, som Reinfeldt också tagit initiativ till.
”Reinfeldt mötte ambassadörer
I dag [2007-09-07] träffade statsminister Fredrik Reinfeldt en rad ambassadörer från muslimska länder för en dialog om teckningen Muhammed som rondellhund och om svensk yttrandefrihet.
De cirka 20 ambassadörerna kom ut en och en och flera av dem stannade och pratade med det stora medieuppbåd som samlats efter mötet.
Budskapet var att det hade varit en mycket bra dialog. Ambassadörerna uttryckte uppskattning för statsminister Reinfeldts initiativ att träffa muslimska organisationer i Sverige tidigare i veckan och att han hade bjudit in till det här mötet.”
http://www.realtid.se/ArticlePages/200709/07/20070907131225_Realtid062/20070907131225_Realtid062.dbp.asp
Sex månader senare [2008-04-08] firades Arabförbundsdagen för första gången i riksdagshuset arrangerat av den svenska riksdagen.
http://www.riksdagen.se/templates/R_HtmlCallPage____15844.aspx
Såvitt jag minns, så var det endast Per Gudmundson som ställde sig frågande till, varför den svenska riksdagen bör fira Arabförbundsdagen.
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_1111527.svd
Det är kanske inte en alltför långsökt tanke, att de arabiska ambassadörerna och/eller företrädare för muslimska organisationer i Sverige bl.a. krävt, att Arabförbundsdagen skulle firas av Sveriges riksdag i utbyte mot, att ambassadörerna uppmanade sina trosfränder att inte demonstrera, bränna svenska ambassader el. dyl pga Lars Vilks teckning.
augusti 25, 2009 den 11:27 f m
Sten Sture
Från artikeln: ”Som svensk hade jag reagerat om den etniska gruppen svenskar avslöjades som en global konspiration av asätare i Jerusalem Post. (Eller så hade jag kanske reagerat med den litet överlägsna axelryckning som många svenskar brukar reagera på fördomar om vårt folk, som fördomarna om våra självmord eller vår kalla folkskygghet. Men litet stött hade jag nog känt mig ändå.) Statsminister Reinfelt hade gärna fått kritisera en sådan mytbildning.”
Det är möjligt att Reinfelt hade kritiserat innehållet i en sådan tidningsartikel, men han hade knappast krävt ett offentligt avståndstagande från den Israeliska regeringen.
Jag skulle vilja påstå att den Israeliska regeringens hållning i denna fråga är direkt töntig. Förstår inte mot vilka denna retorik riktas och hur de på allvar kan tro att någon förväntas svälja den.
Finns det förresten överhuvudtaget något som den svenska regeringen skulle kunna göra efter att artikeln har publicerats som skulle innebära ett åsidosättande av tryckfrihetsförordningen?
augusti 25, 2009 den 11:29 f m
profanum_vulgus
Mårten:
Jag måste hålla med Brita. En myndighets tjänsteman i sin tjänsteutövning ÄR myndigheten. Om tjänstemannen tar av sig ”myndighetshatten” så blir denne en person med yttrandefrihet. Om ambassadören hade sagt det till familjen över frukost, eller skrivit det på en privat blogg så hade hon använt sin yttrandefrihet.
augusti 25, 2009 den 1:20 e m
Alexander
Din artikel var bra. Britas invändning också.
En fråga, hur är det med PO-anmälning? Är artikeln anmäld till PO och vem skulle i så fall göra det?
http://www.po.se:
”Den som känner sig personligen kränkt eller på annat sätt orättvist behandlad i en tidningspublicering kan vända sig till Allmänhetens Pressombudsman (PO). Denne kan försöka bidra till en rättelse eller ett genmäle.”
augusti 25, 2009 den 3:56 e m
Anders
@Mårten Schultz
Jag undrade också över det Brita Sundberg-Weitman påtalar. Kan en tjänsteman i sin myndighetsutövning verkligen åberopa sin yttrandefrihet?
—–
Du uppmärksammar ”en märklig glidning mellan vad som är lagligt och vad som är olämplig”.
Diffusa glidningar har ju blivit legio i svensk debatt.
Folk anklagas ofta inte för antisemitism, islamofobi, rasism, homofobi, fördomsfullhet m.m. – utan för att något är ”snudd på”, ”ligger nära”, ”övergår lätt i”, ”har kopplingar till”, ”skulle kunna uppfattas som” antisemitism, islamofobi, rasism, homofobi, fördomsfullhet osv.
—–
Det är slående, att debatten sorgfälligt blundar för hur regeringen Reinfeldt handlade, när Lars Vilks ritade Muhammed som rondellhund.
Då agerade Reinfeldt påfallande annorlunda.
Reinfeldt tog snabbt initiativ till ett möte i Stockholms moské för att träffa muslimska organisationers i Sverige företrädare.
Ett par dagar senare sammanträffade Reinfeldt med en rad ambassadörer från muslimska länder vid ytterligare ett möte, som han också tagit initiativ till.
”Reinfeldt mötte ambassadörer
I dag [2007-09-07] träffade statsminister Fredrik Reinfeldt en rad ambassadörer från muslimska länder för en dialog om teckningen Muhammed som rondellhund och om svensk yttrandefrihet.
De cirka 20 ambassadörerna kom ut en och en och flera av dem stannade och pratade med det stora medieuppbåd som samlats efter mötet.
Budskapet var att det hade varit en mycket bra dialog. Ambassadörerna uttryckte uppskattning för statsminister Reinfeldts initiativ att träffa muslimska organisationer i Sverige tidigare i veckan och att han hade bjudit in till det här mötet.”
http://www.realtid.se/ArticlePages/200709/07/20070907131225_Realtid062/20070907131225_Realtid062.dbp.asp
Sex månader senare [2008-04-08] firades Arabförbundsdagen för första gången i riksdagshuset arrangerat av Sveriges riksdag.
http://www.riksdagen.se/templates/R_HtmlCallPage____15844.aspx
Såvitt jag minns, så var det endast Per Gudmundson som ställde sig frågande till, varför den svenska riksdagen bör fira Arabförbundsdagen.
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_1111527.svd
augusti 25, 2009 den 7:53 e m
styret
Aftonbladet vet att detta är en vandringssägen. Transplantationer av organ från skjutna ,döda människor är omöjligt.
Detta kunde kommenteras av aftonbladet. Att man inte gör det betyder att man har en annan politisk agenda- var renhårig och kritisera israels agerande utifrån fakta – det räcker säkert – att underblåsa denna typ av vandringsägner har obehagliga bruna stänk, som visserligen finns i aftonbladets tidigare historia ,men som man hoppades att tidningen hade lämnat bakom sig
augusti 25, 2009 den 8:43 e m
Hans J
Omöjligt?
Hur är det med alla trafikskadade i Sverige? Det förekommer avrättningar i Kina där organ tas ”omhand” efter avrättningen?
Att någon skjuts i hjärtat betyder inte att njurarna skadas?
Omöjligt är ett starkt ord. Lätt att säga men visshet finns inte. Innan vi vet mer tycker jag att försiktighet är en trevlig dygd.
Nu anser ju jag att en artikel som den i Aftonbladet borde ha föregåtts av en REJÄLT GRÄVANDE JOURNALISM. Så halvslaskig som artikeln nu var hade det varit bättre om artikeln hade fått förbli otryckt.
Lika fullt så bör vi vara försiktiga med ordet – ”omöjligt”!
augusti 25, 2009 den 9:06 e m
profanum_vulgus
Styret:
Det som påstås var ju att en levande dödligt sårad kille blev obducerad utan anledning. Inte att det var från döda. (Bara 53 av de 186 dödade palestinska unga killarna det året obducerades på liknande sätt).
Sedan är det klart att man kan ta organ från döda, vad skulle vara nytt med det?
All media underblåser ju mängder av vandringssägner som inte bara är obevisade utan också motbevisade. Talibanernas allians med al-Qaida t.ex.
augusti 26, 2009 den 5:05 f m
essbeck
Du som är juridiskt skolad hur tolkar du kap 1 §1 i TF
1 § Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.
I överensstämmelse med de i första stycket angivna grunderna för en allmän tryckfrihet och till säkerställande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall det stå varje svensk medborgare fritt att, med iakttagande av de bestämmelser som äro i denna förordning meddelade till skydd för enskild rätt och allmän säkerhet, i tryckt skrift yttra sina tankar och åsikter, offentliggöra allmänna handlingar samt meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst.
Det skall ock stå envar fritt att, i alla de fall då ej annat är i denna förordning föreskrivet, meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst för offentliggörande i tryckt skrift till författare eller annan som är att anse som upphovsman till framställning i skriften, till skriftens utgivare eller, om för skriften finnes särskild redaktion, till denna eller till företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter.
Vidare skall envar äga rätt att, om ej annat följer av denna förordning, anskaffa uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst för att offentliggöra dem i tryckt skrift eller för att lämna meddelande som avses i föregående stycke. Lag (1976:955).
Jag läser det som att man kan trycka vad man önskar att trycka utan att myndigheter kan censurera det.
augusti 26, 2009 den 6:14 f m
profanum_vulgus
essbeck:
Tja, vad menar du att det tillför här?
augusti 26, 2009 den 8:09 f m
Anders
@profanum_vulgus
”Det som påstås var ju att en levande dödligt sårad kille blev obducerad utan anledning.”
Levande personer obduceras per definition inte.
Nationalencyklopedin: ”obduktion, medicinsk undersökning av en avliden persons kropp genom granskning av både yttre och inre organ. ”
augusti 26, 2009 den 8:28 f m
profanum_vulgus
Anders:
Ja ok, han var levande när han fördes bort och död och uppskuren när han kom tillbaka.
augusti 26, 2009 den 8:56 f m
Anders
Det är slående, att debatten blundar för hur regeringen Reinfeldt handlade, när Lars Vilks ritade Muhammed som rondellhund.
Då agerade Reinfeldt påfallande annorlunda.
Reinfeldt tog snabbt initiativ till ett möte i Stockholms moské för att träffa muslimska organisationers i Sverige företrädare.
Ett par dagar senare sammanträffade Reinfeldt med en rad ambassadörer från muslimska länder vid ytterligare ett möte, som han också tagit initiativ till.
”Reinfeldt mötte ambassadörer
I dag [2007-09-07] träffade statsminister Fredrik Reinfeldt en rad ambassadörer från muslimska länder för en dialog om teckningen Muhammed som rondellhund och om svensk yttrandefrihet.
De cirka 20 ambassadörerna kom ut en och en och flera av dem stannade och pratade med det stora medieuppbåd som samlats efter mötet.
Budskapet var att det hade varit en mycket bra dialog. Ambassadörerna uttryckte uppskattning för statsminister Reinfeldts initiativ att träffa muslimska organisationer i Sverige tidigare i veckan och att han hade bjudit in till det här mötet.” /TT
Sex månader senare [2008-04-08] firades Arabförbundsdagen för första gången i riksdagshuset arrangerat av den svenska riksdagen.
Såvitt jag minns, så var det endast Per Gudmundson som uppmärksammade, att Sveriges riksdag firade Arabförbundsdagen samt ställde sig frågande till, varför den svenska riksdagen bör fira Arabförbundsdagen.
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_1111527.svd
augusti 26, 2009 den 10:17 f m
profanum_vulgus
Anders:
Ja det är väl ungefär som regeringen reagerat idag.
Mer slående är väl hur regeringen har hanterat publiceringen av påståendena om att Kina stjäl organ från avrättade fångar (märk väl, efter att de har avrättats och alltså är döda), INTE ALLS.
Hur många ställde sig frågande till att riksdagen firade Israels sextioårsdag?
augusti 26, 2009 den 11:00 f m
Anders
@profanum_vulgus
”Ja det är väl ungefär som regeringen reagerat idag.”
”Ungefär”?
Har Reinfeldt tagit initiativ till möten både med judiska organisationer i Sverige och med Israels ambassadör ”för en dialog”?
”Mer slående är väl hur regeringen har hanterat publiceringen av påståendena om att Kina stjäl organ från avrättade fångar (märk väl, efter att de har avrättats och alltså är döda), INTE ALLS.”
En borgelig regering ser kanske inte samma egenvärde i att reta upp andra länder, som socialdemokratiska regeringar verkar göra.
”Hur många ställde sig frågande till att riksdagen firade Israels sextioårsdag?”
Vad har det för relevans?
Min poäng var, att det kanske inte är en alltför långsökt tanke, att de arabiska ambassadörerna och/eller företrädare för muslimska organisationer i Sverige (under dessa möten som Reinfeldt initierade) bl.a. krävde, att Arabförbundsdagen skulle firas av Sveriges riksdag i utbyte mot, att ambassadörerna uppmanade sina trosfränder att inte demonstrera, bränna svenska ambassader el. dyl pga Lars Vilks teckning.
augusti 26, 2009 den 11:43 f m
profanum_vulgus
Anders:
Som jag förstår det så har man haft en dialog med Israels ambassadör. Jag har inte sett något om att judiska samfund varit upprörda över saken. Men eftersom det inte rör deras religion (vilket Muhammedhunden gjorde med muslimernas religion) så är det ju också ganska naturligt att de inte inlemmas i samtalen.
Man brukar väl inte plocka in kristna samfund om ambassadörer från kristna länder får dialog med UD eller regeringen? Eller för den delen buddistiska, hinduiska eller andra samfund för den delen.
Hur var det svar på att regeringen särbehandlat Kina?
Du menar att om riksdagen högtidlighåller Israels 70-årsdag så är det nog ett krav från Israel för att inte bränna Sveriges ambassad i Israel?
Med tanke på att de som gav sig på ambassaderna lagfördes och att polisen försökte stoppa dem (i pakistan, som inte är med i Arabförbundet så försökte imamer stoppa dem också) så har det knappast något samband med ambassadörernas dialoger.
Sverige var ju med när Ahmadinejad svors in som president, men Iranska ambassaden i Stockholm angreps ändå.
augusti 26, 2009 den 12:29 e m
Anders
@profanum_vulgus
Du har helt rätt i, att det är (nästan) enbart muslimska organisationer som europeiska regeringar krusar för, eftersom det är ff.a. muslimer som manifesterar sin ”upprördhet” i våldsamma aktioner.
”Hur var det svar på att regeringen särbehandlat Kina?”
Om mitt svar inte besvarar din fråga, så kanske du skulle kunna formulera den mer tydligt. Det är fullt möjligt att jag missförstått dig, då jag fann din formulering kryptisk.
”Du menar att om riksdagen högtidlighåller Israels 70-årsdag så är det nog ett krav från Israel för att inte bränna Sveriges ambassad i Israel?”
Kan du inte se skillnaden?
Om riksdagen högtidlighåller Israels 70-årsdag, så skulle det inte vara 1. för första gången och 2. inte inom rel. kort tid från den aktuella kontroversen.
”polisen försökte stoppa dem [som gav sig på ambassaderna]”
Vilka ambassadbränningar syftar du på? (Vill undvika nya missförstånd.)
”Sverige var ju med när Ahmadinejad svors in som president, men Iranska ambassaden i Stockholm angreps ändå.”
Och relevansen (till vad?) är?
augusti 26, 2009 den 1:35 e m
profanum_vulgus
Anders:
Det har jag inte påstått och jag tycker att det krusas mer för judiska och kristna organisationer.
Kina har anklagats (till skillnad från Israel) och nekat men regeringen har inte ens nämnt saken. Där har du en särbehandling som heter duga.
Vilken skillnad?
Nej, hurså?
Syrien och Pakistan.
Sambandet mellan diplomatiska dialoger och att ge sig på ambassader.
augusti 26, 2009 den 3:54 e m
essbeck
Det är lättare för dig att säga att du inte är intresserad av att göra din egen tolkning av what texten säger. Jag får väl fråga någon annan då. Jag tyckte det kunde vara relevant med tanke på newsmills artikeln där författaren till denna blogg säger att det inte finns några grundlagshinder för att kritisera aftonbladet.
Frågan är ställd och tydligen avvisad.
augusti 26, 2009 den 6:05 e m
A
@profanum_vulgus
Å ena sidan uppmärksammar du, att judiska, kristna, buddistiska, hinduiska eller andra religioners organisationer INTE inbjuds av regeringen för samtal – till skillnad från muslimska organisationer – å andra sidan anser du, att detta tyder på, att ”det krusas mer för judiska och kristna organisationer”. Det verkar ologiskt.
”Kina har anklagats (till skillnad från Israel) och nekat men regeringen har inte ens nämnt saken. Där har du en särbehandling som heter duga.”
Särbehandling relativt vad/vilka andra länder? Det är väl mer regel än undantag, att regeringar avstår från att kommentera inrikespolitiska förhållanden i andra länder.
”Vilken skillnad?”
Om du inte ser någon skilland mellan 6 månader och ca. 9 år eller mellan att något sker för första gånger jämfört med att något upprepas – tja.. det är nog ditt problem. 🙂
”Med tanke på att de som gav sig på ambassaderna lagfördes och att polisen försökte stoppa dem .. så har det knappast något samband med ambassadörernas dialoger”.
Vad syftar ”det” på? Att det blev oroligheter? Notera att jag skriver ”uppmanade sina trosfränder att demonstrera, bränna svenska ambassader el. dyl”.
Trosfränderna i Sverige var ju betydligt mer stillsamma (vid Lars Vilks konstnärliga insats), än muslimerna i t.ex. Storbritannien har varit i olika sammanhang, då de har varit ”upprörda”.
Såvitt jag vet, så har muslimer i Sverige ännu inte demonstrerat med plakat som ”Behead those who insult Islam”, ”Prepare for the REAL holocaust”, ”Freedom of expression go to hell” osv. Eller har de det?
augusti 26, 2009 den 7:44 e m
profanum_vulgus
A:
Anledningen till att de inte bjuds in är för att deras religion inte har med saken att göra. Med muhammed-bilderna hade det med religionen att göra.
Jag har inte sagt att DETTA tyder på att det krusas mer med judiska och kristna samfund.
Särbehandling i förhållande till Israel.
Vad är det relevanta i den skillnaden?
”Det” syftar på dialogen.
Nej inte vad jag vet.
augusti 26, 2009 den 7:52 e m
martenschultz
För övrigt: Håll utkik för uppdateringar imorgon. Hoten om civilrättsliga stämningsansökningar verkar bli realitet.
http://www.jpost.com/servlet/Satellite?cid=1251145124980&pagename=JPost%2FJPArticle%2FShowFull
augusti 26, 2009 den 9:01 e m
Ia
Ur Newsmillartikeln:
”I den ursprungliga artikeln påstods av Aftonbladets journalist under rubriken ‘Våra söner plundras på sina organ’ att israeliska soldater plundrar palestinier på sina organ…”
Nej, AB:s journalist påstår att palestinska mödrar påstår att… Viss skillnad.
Om man nu, som många har gjort, ska anklaga någon för antisemitism bör man väl åtminstone inte förvränga vad han sagt innan man börjar dilla om judar som äter barn och blandar blod i brödet – en myt jag aldrig hade hört talas om. Jag är mer familjär med bark i brödet.
augusti 26, 2009 den 9:36 e m
Anders
profanum_vulgus
”Anledningen till att de inte bjuds in är för att deras religion inte har med saken att göra.”
Så när konstverk som t.ex. ”Piss Jesus” eller ”Ecce homo visas, då skulle det inte alls beröra kristendomen, till skillnad från islam, som berörs av Lars Vilks teckning av Muhammed som rondellhund . Tror du själv på det? 🙂
”Särbehandling i förhållande till Israel.”
Regeringen hade väl inte kommenterat event. organhandel i Israel, innan Aftonbladet publicerade sin artikeln?
”Vad är det relevanta i den skillnaden?”
Hur kan jag formulera mig tydligare, än jag redan har gjort?
Det kanske inte är en alltför långsökt tanke, att de arabiska ambassadörerna och/eller företrädare för muslimska organisationer i Sverige (under dessa möten som Reinfeldt initierade) bl.a. krävde, att Arabförbundsdagen skulle firas av Sveriges riksdag i utbyte mot, att ambassadörerna uppmanade sina trosfränder att inte demonstrera, bränna svenska ambassader el. dyl pga Lars Vilks teckning.
””Det” syftar på dialogen”.
Jag prövar att ersätta ”det” med dialogen. – ”Med tanke på att de som gav sig på ambassaderna lagfördes och att polisen försökte stoppa dem .. så har dialogen knappast något samband med ambassadörernas dialoger”.
Så har dialogen knappast något samband med ambassadörernas dialoger? Obegripligt.
augusti 26, 2009 den 9:45 e m
profanum_vulgus
Anders:
Nej då är det såklart skillnad, och Ecce homo diskuterades ju också i riksdagen där Kd och M var emot.
Anklagelserna mot Kina är publicerade i alla större tidningar redan.
Varför skulle de vara så intresserade av att riksdagen skulle fira arabförbundets grundande?
De uppmanade ju på detta sätt redan innan, så ja; det låter extremt långsökt.
augusti 27, 2009 den 4:07 e m
Anders
@profanum_vulgus
”Nej då är det såklart skillnad, och Ecce homo diskuterades ju också i riksdagen där Kd och M var emot.”
Men olika kristna samfunds företrädare och olika kristna samfunds ledare – biskopar, patriarker osv – inbjöds inte till någon ”dialog”.
Lyckas du verkligen med att vara blind för, vad konstnärer själva framför?
”Artists too frightened to tackle radical Islam
Britain’s contemporary artists are fêted around the world for their willingness to shock but fear is preventing them from tackling Islamic fundamentalism. Grayson Perry, the cross-dressing potter, Turner Prize winner and former Times columnist, said that he had consciously avoided commenting on radical Islam in his otherwise highly provocative body of work because of the threat of reprisals.
Perry also believes that many of his fellow visual artists have also ducked the issue, and one leading British gallery director told The Times that few major venues would be prepared to show potentially inflammatory works.
“I’ve censored myself,” Perry said at a discussion on art and politics organised by the Art Fund. “The reason I haven’t gone all out attacking Islamism in my art is because I feel real fear that someone will slit my throat.”
Perry’s highly decorated pots can sell for more than £50,000 and often feature sex, violence and childhood motifs. One work depicted a teddy bear being born from a penis as the Virgin Mary. “I’m interested in religion and I’ve made a lot of pieces about it,” he said. “With other targets you’ve got a better idea of who they are but Islamism is very amorphous. You don’t know what the threshold is. Even what seems an innocuous image might trigger off a really violent reaction so I just play safe all the time.”
The fate of Theo van Gogh, the Dutch film-maker who was murdered by a Muslim extremist in 2004 after he made a film portraying violence against women in Islamic societies, is the most chilling example of what can happen to an artist who is perceived to have offended Islam. Perry said that he had also been scared by the reaction across the Islamic world to Danish cartoons deemed anti-Muslim in 2006 and by the protests against Salman Rushdie’s knighthood this year.” / The Times
”Anklagelserna mot Kina är publicerade i alla större tidningar redan”.
Har publiceringen föranlett några kinesiska protester/protester från kineser? Det finns inte något begrepp för kritik av Kina/kineser (sinofobi, antisinoism) – jämför antisemitism, islamofobi, homofobi osv.
”Varför skulle de vara så intresserade av att riksdagen skulle fira arabförbundets grundande?”
Alternativet som presenterades för Reinfeldt kanske var, att Sveriges riksdag samtyckte till att fira Muhammeds dag… 🙂
augusti 27, 2009 den 8:28 e m
profanum_vulgus
Anders:
Det vet jag inte om de gjorde. Ville de ha det?
Nej det tror jag inte. Kina är väl vana vid sådant.
Ja eller att de inte uppmärksammade förintelsens minnesdag.
augusti 28, 2009 den 1:01 e m
Anders
@profanum_vulgus
”Ville de ha det?”
Menar du, att Reinfeldt tar initiativ till möten (med anl. av Lars Vilks teckning) med arabiska ambassadörer och företrädare för muslimska organisationer i Sverige främst pga att regeringen anser, att dessa grupper ”vill ha” sådana möten. Däremot tas inte några initiativ till motsvarande möten med kristna samfunds företrädare och olika kristna samfunds ledare (med anl av Piss Jesus eller Ecce homo), främst pga att dessa grupper inte ”vill ha” samma behandling.
”Nej det tror jag inte. Kina är väl vana vid sådant.”
Jaha? Det är mer regel än undantag, att regeringar avstår från att kommentera inrikespolitiska förhållanden i andra länder t.ex. Kina. På vilket sätt blir Kina särbehandlat, när Kina inte särbehandlas?
”Ja eller att de inte uppmärksammade förintelsens minnesdag.”
Ja, det finns givetvis en mängd krav som kan ha ställts av de muslimska ländernas ambassadörer.
augusti 30, 2009 den 7:52 f m
profanum_vulgus
Anders:
Ja olika muslimska grupper hade ju krävt det redan.
Nu slog man ju ännu högre på trumman när det gällde Ecce homo, då diskuterade man ju saken i riksdagen där olika kristna samfund var representerade.
Kina anklagas för just det som Israel påstår att de blir anklagade för. Regeringen har inte nämnt det med ett ord.
Kanske att de vill att riksdagen ska fira Muhammed Attas födelsedag?