Kulturministern gillar domen mot The Pirate Bay. Hon ”gladdes åt domen” säger hon enligt SvD. Inte bara säger hon detta, hon säger det också inför publik – och därtill en publik av människor som sannolikt uppskattade hennes kommentar. Skönt för den ansatta tingsrätten att få en klapp på axeln av statsrådet.

Mindre kul är det ur ett demokratiskt perspektiv att ministern får för sig att ge betyg åt domstolarnas agerande i en sak som ännu inte är avgjord. Nu skall hovrätten ta ställning till målet. Och när hovrätten tar ställning till målet så är det i ett läge där regeringsföreträdare redan tagit ställning för vad som är en bra dom.

Så kan man hälla bensin på en redan oroväckande vildsint brasa. ”En politisk dom”, ”ett politiserat rättsväsende”, ”en korrupt rättsordning”. Känner ni igen rubrikerna från bloggosfärens och medias reaktioner på domen? Att statsrådet i ett sådant läge väljer att recensera domstolarna innan saken fått sin slutliga prövning ger eldunderstöd åt kritikerna. Men värre är förstås det principiella. Det är principiellt olämpligt att exekutiven fäller omdömen över domstolarnas agerande i enskilda mål över huvud taget. Och särskilt illa är det i mål som fortfarande är under prövning. Det är ovärdigt en rättsstat.

***

Ministern har nu KU-anmälts, skriver DN. Även allianskollegor uttalar sig kritiskt härvidlag. Särskilt intressant, med anledning av att det här är en fråga om bristande förståelse för rättsordningens uppdelning av arbetsuppgifter, är uttalandet från Fp:s representant i KU. Så här skriver DN:

”Cecilia Wigström, ledamot för Folkpartiet i Konstitutionsutskottet, förhåller sig försiktigt skeptisk.  – Rent prinicipellt ska vi som lagstiftare ha ett stort säkerhetsavstånd till den dömande makten. Men jag kan inte uttala mig mer om just det här specifika ärendet då jag inte tagit del av det.”

Och då blir man ju än mer orolig. Det är riksdagen som är lagstiftare, inte regeringen. Och kulturministern sitter inte i riksdagen, utan i – just det – regeringen. Synen på ansvarsfördelningen verkar litet grumlig hos vissa i riksdagen. Det visar sig även hos KU-anmälaren Max Andersson (från Miljöpartiet, som inte är Spik-Bebis-Max Andersson).  Han tycker nämligen att till skillnad från statsråden så är det okej att riksdagsledamöterna delar ut plustecken till domstolarna. Hur han resonerar vet jag inte. Om något så är det nog snarare tvärtom.  Jag ”gladdes åt” att se att det finns några lagstiftare som håller balansen.

I sak tror jag inte att det här är att betrakta som ministerstyre. Men omdömeslöst är det.

About these ads