En 89-årig påstådd nazi-förbrytare kan nu ställas inför rätta efter att ha utvisats från USA till Tyskland. I Tyskland debatteras om det är rimligt att ställa en gammal och sjuk man inför rätta för brott som begåtts för så länge sedan och som dessutom knappast kommer att kunna avtjäna ett straff för det fall han döms. Bör ansvaret preskriberas efter så här lång tid? Varför då? I svensk rätt så preskriberas ansvaret efter ett tag, straffrättsligt såväl som civilrättsligt. Men varför då?

I civilrätten är det ofta ekonomiskt orienterade argument som antas ge stöd för tidsbegränsningarna. Men bör argument av det slaget ges försteg i enskilda fall där ansvarsutkrävandet bottnar i en rättighetskränkning av ett sådant fruktansvärt slag som ett folkmord, eller för den delen mer återkommande brott som mord eller grova sexuella övergrepp? Historien förändras inte av våra normer. Händelsen har fortfarande hänt. Sanningen dör inte. Fakta är eviga. Varför institutionaliserar juridiken glömskan?

Annonser