Billy Butt har ansökt om resning igen. Uppenbarligen anser han fortfarande att rättsväsendet skall förklara att han var oskyldig till det brott som han för länge sedan avtjänat sitt straff för. I en debattartikel i SvD igår tar han upp ett problem när det gäller tillgången till domstolarna i fall av resning, nämligen bristen på tillgång till rättshjälp i dessa fall. Beatrice Ask följer upp med en artikel idag. Justitieministern noterar där att JK har framhållit vissa brister i rättssäkerheten och uttalar också tydligt att rättssäkerhetskraven inte blir betydelselösa när en lagakraftvunnen dom finns.

Svensk rätt är organiserat så att det i praktiken, för de allra flesta, krävs ett ekonomiskt tillskott från antingen rättshjälp eller försäkringens rättsskydd för att man skall kunna bevaka sina rättigheter (med undantag för tvister rörande mindre belopp). Med andra ord är systemet grundat på antagandet att parter och tilltalade inte betalar hela kostnaden för processerna själva. Om parterna måste betala själva – och när parterna står risken för att även betala motpartens kostnader – så avskräcker det många gånger även legitima anspråk eller klagomål. Å andra sidan kan inte skattebetalarna betala för Billy Butts resningsansökningar hur många gånger som helst. Någon gräns måste finnas. Men gränsen måste nog dras om. De nuvarande reglerna medför uppenbara rättssäkerhetsbrister för alla som inte är rika. Oavsett partifärg brukar det råda enighet om att vi skall vara lika inför lagen och domstolen, oberoende av vår sociala status.

Justitieministern berättar i artikeln att en utredning skall tillsättas för granskning av rättssäkerheten. Det låter bra. En aspekt som en sådan utredning borde titta på är om det prutas för mycket på försvarsadvokaternas räkningar. Alltfler försvarare klagar över att de idag inte får ersättning för sitt arbete och att det går ut över deras klienter. Om det stämmer är det ju inte alls bra.

Annonser