Med anledning av föregående inlägg om de riggade lotterierna måste jag bara nämna att ersättningens beräknande i fall av riggade lotterier utgör ett klassiskt problem i civilrätten. Frågan aktualiseras inom såväl skadeståndsrätten som vinsträtten, i inomkontraktuella liksom utomkontraktuella situationer, och anknyter till den stora, svåra och fascinerande tematiken kring hur sannolikhetsförändringar (risk, chans) kan påverka den rättsliga analysen.

Hundra år gamla engelska fallet Chaplin v. Hicks är klassikern. En person ställde upp i en skönhetstävling och ansåg sig ha en viss chans att vinna men i verkligheten var tävlingen riggad till fördel för en annan skönhet. Den förfördelade skönheten erhöll ersättning för att ha berövats sin chans att vinna tävlingen.

Men hur stor bör ersättningen vara? Ponera* att jag är med i ett rent lotteri – där min skönhet (dessvärre) inte tillåts spela någon roll utan enbart slumpen skall avgöra. Jag har en lott av tio, och vinsten för vinnaren är 100 kr. Tävlingen är dock riggad till fördel för arrangörens dotter X. Under förutsättning att arrangörens beteende är ansvarsgrundande, vilket det ofta torde vara, så kan jag erhålla ersättning. Men hur mycket? Borde jag ha ersättning som om jag skulle vunnit tävlingen? Eller borde jag erhålla 10 % av vinstsumman som motsvarar min chans ex ante i ett icke-riggat lotteri?

Bör jag i efterhand kompenseras för förlusten av en chans eller för något annat?

 

* Jag har lovat mig själv att aldrig använda ordet ”ponera” eftersom det är ett nerd-ord. Men inga principer utan undantag.

Annonser