Kusligt sammanträffande. Idag satt jag och letade efter en referens i Peter Singers tänkvärda och ganska otäcka Praktisk etik. Singer behandlar olika situationer när det är rätt att döda eller kan vara det. Eutanasi, abort, dödande av djur skärskådas med den obarmhärtiga konsekvens som en filosof kan unna sig.
Samtidigt har vi ett fall av påstått barmhärighetsmord i Sverige. En läkare vid ett sjukhus påstås ha dödat ett spädbarn. Om det nu stämmer – läkaren menar tydligen att det är helt ogrundat. Sjukhusets personal ställer sig bakom läkaren, skriver DN, vilket i sig framstår som litet kusligt om man inte var personligen närvarande. Hur kan man veta vad som hänt? Vissa beklagar sig över hanteringen, som väl i och för sig inte är helt onormal när det gäller mordmisstankar. (Det finns en litet ofräsch underton om att en mordmisstänkt läkare av något slags statusskäl borde behandlas annorlunda än den mordmisstänkta ICA-handlaren eller skoleleven.)
Andra säger att läkarna blir oroliga. ”Om en kollega kan anklagas för mord så kan även jag bli anklagad”. Den risken borde man kunna hålla nere genom att inte döda någon. För det är nämligen just mord och inte någon annan form av dödande som påstås ha skett. Som misstankarna formulerats verkar det i alla fall inte som att den nu anklagade läkaren beskylls för att ha stängt av livsuppehållande utrustning utan för att genom någon form av aktiv handling orsakat döden, sökt döden. Det torde vara väldigt ovanligt vid sjukhusen och det är ovanliga misstankar mot sjukvårdspersonal.
Det är däremot inte helt ovanligt att sjukvårdspersonal anklagas för att på andra sätt ha orsakat dödsfall. Själv satt jag som åhörare genom ett mål där en sjuksköterska var åtalad för vållande till annans död efter att en dialysbehandling gått snett. Från skadeståndsrättens värld känner vi till 2003 års fall där en läkare opererade en patient sittande som därigenom avled vid en blödning. DN tar upp några andra fall här. Men som sagt, mordanklagelser är ovanliga.
För mord krävs det någon form av uppsåt att döda. Det är något helt annat än att av slarv koppla in dialysmaskinen fel. I fallet så kan ett mord till synes föreligga enbart om det faktiskt var ett medvetet dödande som skett. Och om det är ett medvetet dödande så hjälper det inte läkaren i sak att hon kan ha haft ett gott syfte. Det kan påverka påföljden, till viss del, men inte själva ansvaret.
Men om detta vet vi ingenting ännu. Kanske är det ett missförstånd bestående i en bristande kompetens att tolka de medicinska processerna från rättsväsendets sida. Kanske är läkaren helt oskyldig, vilket vi förstås alltid skall förutsätta tills domen fallit.
Under tiden kan vi fundera över den klassiska moralfrågan i dess juridiska inkarnation. Varför ser rättsordningen så strängt på post-natala barmhärtighetsmord och så liberalt på abort även sent i graviditeten?
**
Nu är läkaren häktad av tingsrätten på sannolika skäl misstänkt för mord. Tingsrätten menar med andra ord att det i nuläget finns ganska starka misstankar mot läkaren. Det är det som ”sannolika skäl” betyder. Det kan naturligtvis fortfarande vara fel i sak. Häktningen skall överklagas, säger hennes försvarare.
Av intervjuerna med åklagaren att döma verkar det dock inte ha varit avsikten att läkaren skulle gripas under så dramatiska former som skedde.
35 kommentarer
Comments feed for this article
mars 6, 2009 den 11:11 f m
Calle Forsberg
Både min mor och min svärfar fick höga doser av smärtstillande läkemedel i slutet av sin levnad. Båda låg på sitt yttersta på sjukhus. Obotligt sjuka.
Kanske!? bidrog de höga doserna till att de dog…
Skall jag anmäla vårdpersonalen för mord?
Jag är själv läkare.
Undrar
mars 6, 2009 den 11:14 f m
per
Hej Mårten! Jag har en liten undran över detta att ansvarsfrågan inte påverkas av läkarens avsikter. Är det inte inte fullt möjligt t.o.m. troligt om det handlat om att förkorta en plågsam och oundviklig dödskamp, kanske med enbart någon timme att man väljer dråp snarare än mord som brottsrublricering. Vilket sedan ju öppnar upp för ett jämförelsevis lindrigt straff.
mars 6, 2009 den 11:33 f m
Anna
Nej, låt cancersjuka och andra terminalt sjuka dö i svåra plågor istället!
Ger man för hög dos smärtstillande riskerar man bli dömd för mord. Lite svårt att veta vad passande dos är dock då behovet av smärtlindring är individuellt och varierande över tiden.
Alla läkare som vårdat svårt sjuka patienter borde inställa sig på en polisstation och ”erkänna” att de haft patienter som dött. Eller kanske ännu hellre, alla läkare som mår psykiskt dåligt över sitt jobb borde stanna hemma en vecka.
mars 6, 2009 den 11:35 f m
Daniel
Om det handlar om att ”förkorta en plågsam och oundviklig dödskamp” hos en varlese utan medvetande (så att rationellt beslut i frågan inte kan tas själv, eller livet värderas trots t.ex. fysisk plåga) så ska det inte vara någon påföljd alls. Det är inte mord, kan inte vara det, eftersom det inte är en människa eller något med människopotential. Här kan med fördel jämföra Singers diskussion om personhood för det är i allra högsta grad relevant. Vi pratar om ett sprädbarn fött i 25 veckan med dubbelsidig hjärnblödning utan minsta möjlighet till något som ens liknar ett tillfredställande liv. Det är bisarrt att hon åtalas och ännu mer bisarrt att hon hämtades på arbetsplatsen av fyra (!) uniformerade konstaplar. Vi har förvisso inte all information än, men tillräckligt för att det verkar som att läkaren — om det öht skulle vara nödvändigt — hade inställt sig frivilligt om man meddelade en så allvarlig anklagelse under sådana förhållanden. Skicka åklagare i fängelse!
mars 6, 2009 den 11:47 f m
per
En liten fråga kring anhållandet också. Du skriver att den följer det normala för en mordmisstanke. Är inte det normala när vi diskuterar mordmisstanke att man lägger vantarna på den misstänkte så snart som möjligt. Det är så klart möjligt att något hände samma dag som motiverade ”blåljuset” och att arbetsplatsen var det första bästa ställe som man kunde få tag på läkaren på.
Men nog inställer sig misstanken att det är en liten dramaqueen som har hand om detta.
mars 6, 2009 den 12:19 e m
DrE
Vem kommer orka jobba som läkare! Förutom tungt och ansvarsfullt arbete med minskade resurser har man risk att bli häktad …
mars 6, 2009 den 12:48 e m
hans koch
Finns det inte en viss parallell till häktningen av Ingmar Bergman på Dramaten en gång i tiden? Det verkar som åklagaren agerar helt ensam. Det naturliga vore väl i ett sådant här eventuellt prejudicerande mål tala med sin chef och någon sakkunning innan man slår till. Det är märkligt att hon går förbi en prövning i Ansvarsnämnden. (Observera att denna nämnd INTE består av läkare. Endast föredragande, ofta en professor i specialiteten det gäller, är läkare)
Ingen läkare agerar ensam på lasarettet. Det finns en stark kollegial kontroll. Om respiratorn t. ex stängs av för en hopplöst sjuk patient på intensivvårdsavdelningen är det alltid en senior specialist som trycker på knappen och beslutet är alltid förankrat hos behandlande läkaren och hans klinikchef. Socialstyrelsen har kriterier som skall uppfyllas för att en patient skall få förklaras hjärndöd.
De flesta respiratorbehandade patienter kräver medicinering för att följa maskinen. Gäller inte minst små barn. Genom snabb tillvänjning kommer de att kräva mycket stora doser. Att som i det här fallet finna höga doser morfin och barbiturat är inget konstigt. Preparaten slår i hög dos ut andningen, men det är ju inget problem för en respiratoransluten patient utan tvärtom en fördel.
Barnet får inte sprattla under röntgenundersökning om man vill undvika att göra om allt igen. Alltså får man inte knussla med medicinering.
När åklagarens hemlighetsmakeri har upphört blir bilden klarare. Vi får se. Det skall bli intressant att läsa hennes beskrivning av motivet för gärningen och hur hon skall få ihop det till mer än två års fängelse.
Trist bara att en människa hängs ut så här. Vem tjänar på det?
mars 6, 2009 den 12:54 e m
per
Vill gärna läggas till att Förre överåklagren Alhem också gör parallellen till Ingmar Bergman. jag måste nog säga att min misstanke att vi har att göra med en dramaqueen stärkts betydligt.
mars 6, 2009 den 1:23 e m
hermanubis
Jag tycker det mest störande i det hela pratat om abort, dödshjälp etc. är den morbida fixering vid livet. Man föds in i döden. Tro inte du kan undvika döden bara för du slutar leva.
mars 6, 2009 den 1:34 e m
martenschultz
Per: Jo, så kan det kanske vara. Att man väljer dråp istället för mord.
En prövning i HSAN har ju ingenting med det här att göra alls.
Daniel skriver ”Det är inte mord, kan inte vara det, eftersom det inte är en människa eller något med människopotential.” Och jag kan väl bara säga att rättsordningen inte gör samma uppdelning mellan fullvärdiga och icke-fullvärdiga människor.
mars 6, 2009 den 2:01 e m
antonp
Problematiken med punkten vid vilken en människa blir en människa är svår. Det var ju inte så länge sen som vi hade en kvinna som aborterade ett foster av kvinnligt kön. Europadomstolen har också avstått från att avgöra frågan och frågan är om detta överhuvudtaget går att fixera juridiskt. Moraliskt har nog var och en av oss en uppfattning men att sätta den på pränt i en regel framstår som oerhört svårt. Och även om man nu säger att detta skulle ha varit en fullvärdig människa är det inte i läkarens befogenhet med hänvisning till social adekvans att besluta om att avsluta livet.
Kolla in min blogg: här
mars 6, 2009 den 3:25 e m
Davno
Väldigt bra inlägg här på denna site… Kan inte mer än instämma i det mesta. Hela händelsen är absurd. Polisen kommer och hämtar läkaren på arbetet mitt framför patienter och personal… efter en längre tids misstankar. Och dessutom anmäla för dråp. Låter snarast som ett fall för HSAN… Föräldrarna lär vara ute efter en hel del pengar, troligtvis får de mer skadestånd på detta sätt än genom HSAN. Ja, nu får man väl hoppas att detta trassel slutar bra för alla parter…
mars 6, 2009 den 4:54 e m
mrmhalland01
Det är lite synd att allt är så hemligt.
Det gör att det blir väldigt mycket spekulationer.
Oavsett hur dett slutar rent juridisk, är nog läkaren tvungen att avbryta sin karriär.
Det blir förmodligen en mycket lång sjukskrivningsperiod.
mars 7, 2009 den 1:56 f m
Peter
Själv skall jag opereras på torsdag, hoppas polis och åklagare är i närheten om kirurgen och teamet gör nåt misstag.
Det känns bra att det finns tuffa jurister med hög medicinskt kompetens
som kan skipa rättvisa efter eventuella misstag. Helst vill jag ha ”dramaqueen
her self” som min företrädare.
mars 7, 2009 den 7:41 f m
martenschultz
Peter: Själv opererades jag nyligen av the cast from Scrubs. Tre stekarkillar med Ralph Lauren-pikén uppstickande under den vita rocken. Kring 25 år. Solbrända med vita leenden. Narkossköterskan ingav litet mer förtroende. Icke desto mindre vaknade jag sju timmar senare med kroppsdelar rakade som inte tidigare varit det.
mars 7, 2009 den 8:52 f m
Carina
Att döma någon innan någon dom finns…….då är man i det blå!
Hade kanske varit bättre om ingen gjort något alls då????*suck*
Hur många fler var det som mamman hade anmält? Någon ssk väl? Var det inte någon läkare som hon träffade under graviditeten med?
Att vara inom vården är nog inte enkelt…..hur man än gör har man”röva bak”.
Utöver det tycker jag polisen är löjlig som störtar in på en avd. Ingen som tänkte på patienter som var där då i det läget! Men de få poliser vi har här anfaller ju mest de som dom inte är rädda för…..i övrigt springer dom o gömmer sig! Skulle inte förvåna mig om det var hela Sveriges polisstyrka också som brövlade in på avdelningen!*himlar med ögonen
mars 7, 2009 den 9:32 f m
norah4you
Jag håller med om den ofräscha undertonen. Tycker också mycket illa om att det finns läkare som inte förstår att samma lag som kan döma en person vilken som helst som ger en annan människa dödlig dos också skulle gälla dem e f t e r s o m de anser att det är den vanliga behandlingen när intensivvård avbryts.
I min egen blogg har jag försökt få ett antal debattörer att förstå att det är skillnad på att förkorta en persons livslängd i dagar, veckor och månader som följd av att ge adekvat smärtlindring OCH att ge en dödlig dos morfin eller annat. För jag kan varken i hälso- och sjukvårdslagen hitta undantag för läkare. Kan Du Mårten Schultz?
mars 7, 2009 den 10:21 f m
Barnläkarens försvarare « Mårten Schultz.
[…] 7, 2009 in Uncategorized Efter att domstolen igår fann att den misstänkta barnläkaren på sannolika skäl kunde antas ha b…så har nu ett veritabelt drev utvecklats. Mot […]
mars 7, 2009 den 10:32 f m
martenschultz
”För jag kan varken i hälso- och sjukvårdslagen hitta undantag för läkare. Kan Du Mårten Schultz?”
Nej.
mars 7, 2009 den 2:03 e m
hans koch
Det normala vore väl att åklagaren som får uppseendeväckande saker i sin hand kontaktar Socialstyrelsen för en skyndsam utredning. Med denna i ryggen kan hon sedan väcka talan. Nu har hon genom sitt agerande utfärdat en krigsförklaring mot denna myndighet. SoS har startat en parallell utredning. Det är ett väl upparbetat maskineri sedan decenier som sätts igång och lita på att ingen möda kommer att sparas. Det kommer att bli en av de bästa utredningarna någonsin. Jag kan inte annat än tro att domstolen inte kan bortse från utlåtandet. (Det gäller att skrämma fram ett erkännande från den misstänkte för att neutralisera detta?)
Subjektivt har jag genom åren fått intrycket att det juridiska ”etablissemanget” avskyr sådan här mål. Strid inför öppen ridå som senast i Italien där presidenten och Högsta domstolen stod mot premiärministern och Vatikanen är inget man söker i Sverige. Det är sant att läkare verkar i en juridisk gråzon eftersom ingen annan ställer upp och man inte har något bättre. Detta skall naturligtvis ständigt granskas. Med en statlig utredning, inte genom att en läkare kastas i fängelse.
Jag skall ge er ett exempel att bita i. För säkerhets skull för mycket länge sedan. På 50-talet skrev en överläkare till Medicinalstyrelsen om en kvinna som hade erhållit tillstånd att få abort. Han hade anledning att tro att hon ljugit om graviditetens längd. Han ville vet hur han skulle förfara om det visade sig att barnet/fostret visade livstecken. Skulle full behandling sättas in eller skulle barnet/fostret lämnas att dö i sköljrummet. Medicinalstyrelsens jurister svarade aldrig. Vad skulle du svara?
Till sist, vad vill åklagaren åstadkomma? Vad vill hon vinna?
mars 7, 2009 den 2:21 e m
norah4you
Du tycks ha missat att Rättsmedicalverkets rättsmedicinska läkare och andra experter VARIT inkopplat!
mars 7, 2009 den 2:45 e m
Anna
Norah4you: Rapporteringen är ju ganska motstridande, men var det inte så att åklagaren fick gå ut och dementera att rättsmedicin kommit med utlåtande utan att det enbart var uppgifter från polisen man gått på?
mars 7, 2009 den 9:53 e m
Golgata
Vänta lite nu. Jag anar att dina kunskaper/erfarenhet av vård av döende är bristfälliga.
All behandling, från att ordinera en Panodil till att ordinera fortsatt respiratorvård måste ha ett gott syfte, det skall gagna den sjuke. Antag att du om 1 månad är hopplöst sjuk. Det finns inget hopp om bot eller bättring och du ligger på ditt yttersta och utkämpar din dödskamp. Det som återstår är det öde som hinner upp oss alla. I det läget skall vården som ges vara strikt symptomlindrande. I mitt dagliga arbete med döende personer ordinerar jag stora doser morfin. INTE för att döda. Syftet är att lindra smärta, ångest, andnöd etc etc. En biverkan av denna ordination kan vara att den hopplöst sjukes lidande sannolikt förkortas. Det är ingen biverkan jag eftersträvar men som ofta efterfrågas av den sjuke/anhöriga. Denna biverkan är rimlig. Morfinet gör mer gott än ont för den döende. ”Kan jag inte få något som slutar mitt lidande, en dödande spruta? Den uppriktiga desperata frågan har jag under mina 25 år som läkare fått fler gånger än jag kan minnas. Jag svarar alltid nej, och jag kommer fortsätta med det. Dock tröstar jag den sjuke med att säga att ” Vi skall göra allt vi kan för att lindra dina plågor så gott det går. Det kan hända att sådan behandling (mycket ofta morfin i HÖGST varierande doser) kortar ditt liv, men nu är det viktigaste att du den korta tid du har kvar slipper smärtan och andnöden”.
Blir den nu aktuella läkaren fälld kommer det leda till många plågsamma dödskamper på landets sjukhus. Jag kommer hålla alla bokstavtrogna omdömeslösa jurister utan minsta erfarenhet av den döende människan ansvariga.
Det räcker att den doktor som är ansvarig för patientens vård finner att lindrande behandling är det som gagnar den sjuke bäst. Detta förankras, i de fall de är möjligt, hos den sjuke. Gudskelov läggs ansvaret för detta inte på anhöriga (med lite fantasi kan du tänka dig hur vist det vore). Anhöriga informeras om beslutet och vad det grundar sig på. Anhöriga kan aldrig lägga in sitt veto. Principen är ju den att det är den sjukes bästa det handlar om. Inte de anhörigas. Om du led alla helvetes kval på din dödsbädd och dina närmaste krävde att ”gör allt för att hålla honom vid liv”, skulle du tycka att den doktorn skulle ta större hänsyn till deras lidande än till ditt? Då skulle du tex berövas de lindrande effekterna av Morfin för att din doktor valde att möta dina anhörigas begripliga önskemål framför att se till ditt bästa.
Nej, beslutet kan inte överklagas. Dödens natur är sådan.
Ang flickan i Stockholm: Har man hjärnblödning hotar hela tiden krampanfall. När respiratorn stängs av följer syrebrist, kramptröskeln sänks, risken för kramper ökar dramatiskt och snabbt. Att i det skedet när livsförlängande avbryts tillföra den sjuke läkemedel med potentiellt DÖDANDE biverkningar är INTE en aktiv handling för att ända ett liv. Det är lindrande (sk palliativ) helt adekvat behandling. Hade du vilja se ditt barn avlida med utdragna generella krampanfall?
mars 7, 2009 den 10:57 e m
Brynte
”[…] Sist länkar jag till Mårten Schultz som skrivit intressant i ämnet: […]
http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.7802118
mars 8, 2009 den 10:50 f m
per
Allt detta tjat om att läkare inte skall särbehandlas. Det är inte det det handlar om. Det handlar om följande två.
För det första ett dråp handlar normalt om en buse som slagit något hårt i huvudet på någon. Det är det inte frågan om här. Det kan handla om en mycket svår medicinsk värdering. I sådana fall kan det fortfarande bli frågan om ett straff t.o.m. i fängelse. Men alla inser också att en morddom eller ens ett långt fängelsestraff för dråp är helt osannolikt. Då agerar man inte så här. Inte heller mot farbror Sven i a-laget skall väl läggas till.
Det andra är att om en barnläkare häktas på det här viset under ett påbörjat arbetspass på en Iva avdelning så skapas en närmast hysterisk uppmärksamhet. Ångest hos andra föräldrar vars barn vårdas, vårdats eller avlidit på avdelningen. Ett viktigt sjukhus har delvis lamslagits eventuellt har fara för de små patienterna uppstått. Detta kunde åklagaren valt att undvika. Det gjorde hon inte. Varför vet hon bara själv. men nog är spekulationer legetimt.Arbetsro kan hon ju bara glömma.
mars 9, 2009 den 6:09 f m
norah4you
Nu är Du ‘la för go’, som vi säger i Göteborg, Per. DU har förutfattade meningen att ”dråp normalt handlar om en buse som slagit något hårt i huvudet på någon.” Vad bygger du det argumentetpå? För det tycks som om Du vill använda det som ett argument i det aktuella fallet.
Och Du Häktningsförhandlingar och häktning sker i domstol. (Flumskolan skördar sina offer när alla SO-lärare inte fått eleverna att lära in det som läroplanen kräver).
Men nåväl, vad är det som gör att Du anser att det är värre att hämta en läkare på sin arbetsplats än vilken annan människa som helst på dens arbetsplats?
Och Du Per: Det är domstol som beslutar att någon skall anhållas, inte åklagaren.
mars 9, 2009 den 6:14 f m
per
Nora nästan alla dina kommentarer är helt onödiga att bemöta. Är redan bemötta eller så handlar det om totala misstolkningar från din sida!
mars 9, 2009 den 6:27 f m
per
Även om jag som sagt absolut inte vill ha någon debatt med Norah jag tror inte ens det är syftet med denna blogg. Så kan jag väl rätta ett av alla hennes sak och tankefel. Det är självklart åklagaren som beslutar om någon skall anhållas hur skull det annars funka.
mars 9, 2009 den 7:24 f m
norah4you
Du Per, att skriva som Du gör innebär att Du använder Dig av indirekt Ad hominem. Du förkastar mina inlägg eftersom DU subjektivt värderar det DINA tankegångar som MER relevanta än MINA. Det är att sätta sig på höga stolar. MEN Du har fel.
Åklagare begär av domstol att någon skall anhållas. Det är DOMSTOLEN och inte Åklagaren som BESLUTAR om någon skall anhållas.
Det är så det fungerar.
Så tankefel finns även hos Dig.
mars 9, 2009 den 7:41 f m
per
För det första nora jag är inte intresserad av en debatt med dig! Inte heller tror jag, återigen att det är syftet, med denna blogg, Mårtens sak inte min iofs.
För det andra slå upp ordet anhållande i ett vanligt lexikon. Så länge du inte ens har koll på elementär juridik så är dina inlägg ointressanta.
Men jag skall vara juste mot dig och förklara litetgrand. Anhållande görs av åklagare. Kan göras när som helst under ett dygn. Domstolen har nada med detta att göra. Därefter skall den anhållne släppas eller häktas inom 36 timmar. Det sistnämnda görs av domstol. Som nu befattar sig med det för första gången.
mars 9, 2009 den 8:27 f m
Debatt i radio om läkaren « Mårten Schultz.
[…] 9, 2009 in Uncategorized Gripandet av läkaren engagerar väldigt mycket mer än gripandet av andra dråpmisstänkta. Idag skall jag vara med i P1, 0715, och försöka stamma ur […]
mars 9, 2009 den 9:28 f m
Principiella frågor om liv och död « Jakob Heidbrink - Meddelanden från juridikens maskinrum
[…] Se för övrigt också Mårten Schultz i vanlig ordning klarsynta kommentarer här och här och […]
mars 11, 2009 den 6:23 e m
Öppenhet och förundersökning « Mårten Schultz.
[…] mods men eftersom det nu varit så mycket diskussion om det här på min blogg (se här, här och här) så vill jag även följa upp det med den senaste utvecklingen. Obduktionsprotokollet har […]
maj 5, 2009 den 6:42 e m
styret
Åklagaren har avgått !! Hon gjorde en ”maja”.
den kristdemokratiska sammansvärjningen har gått om intet.
Den höga dosen beror säkert på att infusionen pågått när flickan var utan cirk, någon annan förklaring finns ej.
Varför dröjer åklagarnas beslut så länge helt plötsligt. Alla fakta finns ju där och för två månader räckte de ju för att storma in på Astrid lindgren.
Hur gör man för att rädda ansiktet?!
Vad säger den beskäftige Mårten S. Genomsyrar de mörkbruna kristdemokraterna hela juristkåren.?
maj 5, 2009 den 10:19 e m
norah4you
Du Styret, se vart Du styr för Du är helt fel ute. Åklagaren bad att få bli utbytt, inte idag utan härom veckan orsaken var att Ni som försvarar läkaren oavsett om läkaren begått lagbrott eller ej koncentrerade Era angrepp på henne som person och inte på den eventuellt brottsliga handlingen.
Notera följande:
Att ge sig på åklagarens i Ert tycke partiskhet för att hon i religionsfrihetens Sverige ev. tillhör en kristen gruppering, är i detta som i alla andra fall där Ad Hominem förkommer vanligt hos de som saknar egna argument eller motargument.
Observera också att det är brottsligt i Sverige att medvetet förkorta livet. Enligt svensk lag är det domstol som avgör efter utredning som kan vara mycket lång i detta som i andra fall, om brott begåtts eller ej.