Idag är det sista dagen i rättegången mot The Pirate Bay-företrädarna. Jag sitter med och lyssnar på pläderingar från försvararna. Försvararna slår förstås ned på det som vi kunde vänta oss. TPB-gängets utvecklande av sajten och tekniken är i sig lagliga aktiviteter, det sker även legal fildelning via sajten, huvudbrotten (de enskilda filöverföringarna) här  är osäkra och okända och medhjälpsbrottet saknar därmed konkretion, dessutom är det inte bevisat att i de enskilda fallen konkreta överföringar gjorts via just The Pirate Bay och inte via andra sajter. Osv.

Försvararna reser också frågan om det inte kan vara fråga om en brottslighet som delvis begåtts utomlands och där dubbel straffbarhet kan vara en förutsättning. Frågan om rättsvillfarelse – härligt! – dyker också upp. I den civilrättsliga delen aktualiseras frågan om individuellt ansvar och jämkning påkallas.

Och det är ju det här som gör förevarande mål så oerhört intressant. Här aktualiseras ett myller av små och stora juridiska frågor.  Rättighetsargument möter paragrafer i lagstiftningen. Kommersiella jättar ställs mot varandra. Ny teknik möter gammal lagstiftning. Generationer ställs mot varandra. Traditionell rättsskipning möter juridisk aktivism, och idealism. Straffrätt, civilrätt och processrätt utmaningas alla. 

Det här kommer att betraktas som en milstolpe.

Advertisements