Jag börjar mer och mer bli övertygad om behovet av en interdisciplinär ”integritetsjuridik”, en rättslig systematiserande syn som undersöker olika rättsliga aspekter kring rätten att få vara ifred och hur de förhåller sig till varandra och till motstående intressen.

På regeringens hemsida kan man ofta få en stämningsbild av vilka rättsliga frågor som just nu är ”heta”. Bland de senaste lagstiftningsärendena som hemsidan rapporterat om har flertalet haft anknytning till integritetsskyddsaspekter. Den 9 oktober kom en lagrådsremiss rörande direktivet om civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område. Det är särskilt de däri diskuterade möjligheterna för upphovsrättsinnehavare att kunna erhålla information som kommer att ge upphov till mycket diskussioner.

En ny SOU om mer kraftfulla åtgärder mot stalkning kom den 7 oktober. Få saker torde kränka privatlivets helgd som just stalkning: Den otrygghet som brottsoffer i dessa situationer ofta försätts i slår den personliga integriteten i spillror.  

Efter att FRA:s möjligheter att få signalspana på uppdrag av polisen tycks ha undanröjts genom den överenskommelse i ”FRA-lagsfrågan” som nåddes för några veckor sedan har regeringen nu tillsatt en ny utredning som skall titta på vilka möjligheter som polisen skall ha att inhämta information. Skall SÄPO självt få signalspana?

Och, mindre spännande kanske, samma vecka har en proposition lagts om slopade skyldigheter att lämna kontrolluppgift om skulder och tillgångar.

Mitt i en brinnande finanskris står integritetsfrågorna i fokus för mycket av lagstiftningsärendena. Det är ju intressant i sig. Intressant är också att trots det nymornade intresset för integritetsfrågor så innnebär ovanstående ärenden med undantag för det sista alla potentiella intrång i den personliga sfären.  Det behöver inte innebära att det inte är legitima intrång, men potentiella intrång är det likväl fråga om.

Är det fråga om en tendens? Inte nödvändigtvis. En telefonavlyssning gör inte ett storebrorssamhälle. Men det kan vara fråga om en tendens. En integritetsdiscipling kan bidra till ökad vaksamhet mot sådana tendenser. Och det viktigaste av allt är det banala konstaterandet att vi måste börja reflektera över, och så småningom definiera för oss själva, vad rätten till ett skyddat privatliv betyder och omfattar. Det vet vi inte idag. Det har vi inte diskuterat särskilt i svensk rätt. Integritetsskyddskommittén tittade på en del frågor men den tittade samtidigt bara på en del frågor.  Men hHär behövs det mer än snapshots och undersökningar av olika aspekter. Här behövs det helhetssyn, filosofi och rättighetstänkande. Här behövs det med andra ord vetenskaplig analys.

Annonser