Jag har en ny krönika i Dagens Juridik om nämndemännens vara eller inte vara. Återkommande läsare av den här bloggen – om jag nu har några sådana – känner igen argumentationen men en del har jag lagts till. Bland annat efter kommentarer från er. Krönikan finns här.
Arkiv
- december 2021
- mars 2021
- november 2014
- oktober 2014
- augusti 2014
- april 2014
- mars 2014
- februari 2014
- december 2013
- november 2013
- oktober 2013
- september 2013
- juni 2013
- maj 2013
- april 2013
- februari 2013
- januari 2013
- november 2012
- oktober 2012
- september 2012
- augusti 2012
- juli 2012
- maj 2012
- april 2012
- februari 2012
- december 2011
- november 2011
- september 2011
- juni 2011
- maj 2011
- april 2011
- mars 2011
- februari 2011
- januari 2011
- december 2010
- november 2010
- oktober 2010
- september 2010
- augusti 2010
- juli 2010
- juni 2010
- maj 2010
- april 2010
- mars 2010
- februari 2010
- januari 2010
- december 2009
- november 2009
- oktober 2009
- september 2009
- augusti 2009
- juli 2009
- juni 2009
- maj 2009
- april 2009
- mars 2009
- februari 2009
- januari 2009
- december 2008
- november 2008
- oktober 2008
- september 2008
- augusti 2008
- juli 2008
- juni 2008
- maj 2008
- april 2008
- mars 2008
- februari 2008
- januari 2008
- december 2007
- november 2007
- oktober 2007
- september 2007
- augusti 2007
Mest lästa inlägg
Jango Juke – nu kan DU klicka och lyssna på Mårtens valda musik
Senaste inläggen
mårtenkvitter
- RT @anineki: Dissenterende dommer Skoghøy er tilbake, i nytt format. rett24.no/articles/ordly…* 14 hours ago
Mårten Schultz. 
25 kommentarer
Comments feed for this article
september 16, 2008 den 4:35 e m
Elisabeth
Läste krönikan innan jag gick hem från jobbet – med stor förnöjelse. Analysen är så på pricken. 🙂
september 16, 2008 den 6:42 e m
Anonym
Jag som nämndeman svarar dig. Se svar där jag fick ”klippa o klistra” lite. Hoppas det inte gör något:
1: Institutet med lekmannadomare bygger på en arrogant och föråldrad syn på juridiken….VARFÖR DÅ? Varför har vi inte lekmannakirurger, lekmannafysiker eller lekmannafilosofiprofessorer? För att det kräver kompetens. Juridiskt beslutsfattande kräver också kompetens. Det kräver kunskaper, specialistkunskaper. Att sitta i domstol i ett brottmål handlar inte om att titta, riktigt noga, på den tilltalade och sedan med sitt sunda förnuft komma fram till om hon ”gjort det” eller inte. Det handlar om att applicera ofta tekniskt svårförståeliga regler och begrepp på verkliga situationer. Fråga vem som helst vad ett ”åberopande” är, vad nödreglerna innebär, hur dagsböter räknas ut, vad compensatio lucri cum damno betyder. Det behövs kunskaper. SVAR: VAD DU SÄGER ÄR EGENTLIGEN ATT EN DOMARE BLIR EN LEKMANNA DOMARE MEDANS TVÅ DOMARE GER PROFFESSION. NÅGOT ANNAT KAN JAG INTE TOLKA ATT DU VILL FÖRMEDLA I DENNA FRÅGA. LÅT MIG TA ETT EXEMEP, EN CIVILINGENJÖR, BROBYGGARE. DET BEHÖVS BARA EN KONSTRUKTÖR FÖR ATT RÄKNA FRAM OM BRON SKA HÅLLA. TVÅ KONSTRUKLTÖRER SKA NÄMLIGEN KOMMA FRAM TILL SAMMA SVAR EFTERSOM DE BÅDA RÄKNAR LIKA. LIKA GÄRNA KAN MAN SÄGA ATT DET RÄCKER MED EN DOMARE FÖR ATT KOMMA FRAM TILL SAMMA SVAR SOM TVÅ DOMARE SKA KUNNA AVGE. MEN, DET BEHÖVS EN TRANSPAREN , EN ÖPPEN KOPPLING TILL FOLKET I EN DEMOKRATI SÅ ATT DET INTE BILDAS ETT ”SKRÅ” SOM ÄR ÖVER FOLKET.
2: Juridiskt beslutsfattande handlar inte om social ingenjörskonst eller att uttrycka folkliga värderingar. Det handlar om att applicera förutsebara normer på nya fall utifrån de värderingar som ligger nedlagda i rättssystemet i sin helhet. Det är ofta svårt. Det kräver insyn i rättssystemet i sin helhet. Det kräver också utbildning, omdöme och integritet. Det kräver erfarenhet. SVAR: DÅ ÄR DET VÄL BRA MED NÄMNDEMÄN, ELLER HUR. JU MER ERFARENHET DESTO BÄTTRE.
3: Kan någon ge ett gott exempel på när lekmannadomarna faktiskt gjort nytta för utgången av ett mål? Det finns ett flertal exempel på motsatsen, när lekmannadomare velat fälla personer som sedan friats och som i en rättsstat borde ha friats. Här finns det förstås ett argument som tilltalar vissa av lekmannadomarnas försvarare: Fler personer borde fällas, även om det finns tvivel. Den inställningen är oförenlig med en rättsstat. SVAR: JA, DET KAN JAG. I FLERA FALL DÄR JAG SUTTIT SOM NÄMNDEMAN OCH VI NÄMNDEMÄN HAR STÅTT EMOT DOMAREN HAR DET VISAT SIG ATT VI HAR HAFT RÄTT BÅDE I EFTERFÖLJANDE INSTANSER SOM HUR DET SENARE HAR FALLIT UT I VERKLIGA LIVET. JAG VILL INTE AVSLÖJA MÅLNR, MEN DU FÅR LIT APÅ MITT ORD.
4: Ett argument, sammanhängandes med de ovanstående och som kan uppfattas som elitistiskt bland dem som talar om ”juridikalisering” som ett hot: Jurister fostras i rättssäkerhetsideal och förutsebarhetstanken under sin utbildning på ett sätt som få andra gör. Betydelsen av ”hellre fria än fälla” framstår som större för jurister än andra. Rättssäkerhetsvärderingarna ligger ofta djupt hos jurister och tenderar att få betydligt större vikt i avvägningar mot andra värderingar än hos gemene man. En sådan intellektuell och moralisk fostran är viktig för en god domare.
SVAR: NÄR DU NÄMNER ”HELLRE FRIA ÄN FÄLLA” SÅ TAR DU UPP ETT VÄSENTLIGT PROBLEM SOM JAG UPPLEVER HELT ANNORUNDA ÄN DIG. JAG MENAR PÅ, ATT OM ÄR DET NÅGRA SOM ÄR PIGGA PÅ ATT ”HELLRE FÄLLA ÄN FRIA”, SÅ ÄR DET JUST DOMARE, OCH I SYNNERHET I VÅLDTÄKTSMÅL OCH VÅRDNADSMÅL. JAG HAR EN HELT ANNAN ERFARENHET ÄN DIN.
5: Nämndemannainstitutet bygger på en tanke om att jurister, eller i alla fall juristdomare, är avvikande från folket i övrigt. SVAR. VAD FÅR DIG ATT TRO DET? Men bortsett från den juridiska kompetensen så är jurister som folk är mest. Vi röstar, skaffar barn, blir förälskade, somnar framför teven, granskas av myndigheter, blir sjuka och ibland arbetslösa. Vad mer specifikt är det som gör att juristen till skillnad från politikern antas vara diskvalificerad från att representera ”vanligt folk”? SVAR: DET ÄR VIKTIGT ATT FOLKET KAN FÅ KÄNNA SIN NÄRHET I DE BESLUT SOM FORMAR SAMHÄLLET. Det var länge sedan domarna adlades. Dagens jurister har väldigt olika bakgrund och värderingar. Jurister och domare är också en del av folket.
SVAR: V.V OCH ÅTERKOM MED REFERN SOM STYRKER DITT PÅSTÅENDE.
6: Det är ett försvinnande fåtal fall där lekmannadomarna i praktiken har någon betydelse alls för den sakliga utgången av ett mål. I praktiken är det alltså främst som en symbol som vi har lekmän i domstolarna. Är det rimligt? Är det värt pengarna?
SVAR: SE SVAR UNDER PKT 1. I ÖVRIGT, SÅ DÅLIGT SOM NÄMNDEMÄNNEN TJÄNAR SÅ ÄR DET SJÄLVKLART EN GOD INVESTERING FÖR DEMOKRATIN.
7: Jurister får ofta inte vara nämndemän. SVAR. KNEPIGT. Kompetensen gör att vi diskrimineras från uppdraget. SVAR: SYND. Är det acceptabelt att vi hindras från att utföra ett uppdrag för att vi är skickliga? Varför skall jag diskrimineras från att vara nämndeman bara för att jag har en utbildning? Hur är det förenligt med tanken bakom regeringsformen att domare, liksom andra i statlig tjänst, skall utses efter sakliga grunder (förtjänst och skicklighet)?
8: Om det nu är så att det är väldigt viktigt med lekmän i domstolarna – varför har vi då inte bara lekmän i domstolarna? Varför inte införa folkdomstolar på riktigt? Det har prövats i andra länder. Med obehagliga resultat, i och för sig, men om man nu menar att en djupare förståelse av juridiken skall underkastas det folkliga inflytandet så är det kanske resultat som är acceptabla för att åstadkomma ett verkligt folkligt inflytande över även domstolarna. Tycker någon verkligen det?
SVAR: DET BEHÖVS ÅTMINSTONE EN JURIDSISKT SKOLAD PERSON SON ANGER RAMARNA FÖR VILKET DET HELA SKA BETRAKTAS. DET RÄCKER MED EN JURIDISK PERSON OCH RESTEN KAN VARA NÄMDEMÄN.
9: Många jurister, särskilt domare, vittnar om att de media uppradade historierna om rasistiska nämndemän, läckande nämndemän, omdömeslösa nämndemän och till och med kriminella nämndemän underminerar respekten för domstolarna. Det bidrar till en oro, framför allt hos den som åtalats för ett brott och som kan straffas vid fällande dom. Det är en oro som rättsordningen måste ta på största allvar. I rätten till en rättvis rättegång, som skyddas av Europakonventionens art. 6, ligger inte bara ett krav på att materiell rättvisa skall åstadkommas. En rättvis rättegång fordrar också att rättvisa ser ut att bli gjord. Domarens omdöme skall inte kunna ifrågasättas.
SVAR: DET FINNS SÄKERT LIKA AV BÅDE RASISM OCH KRIMINALITET BLAND DOMARE. TILL OCH MED ETT VÄLKÄNDT EXEMPEL FRÅN HÖGSTA DOMSTOLEN OM DU DRAR DIG TILL MINNES. KASTA INTE STEN NÄR DU SITTER I GLASHUS.
10: Nämndemannainstitutet innebär i praktiken att vissa skeenden och överväganden som borde ske öppet i praktiken sker i det fördolda. Det är till exempelvis vanligt förekommande att för det fall en nämndeman har en avvikande mening så är det i praktiken inte nämndemannen som skriver ner denna mening, utan en jurist (t.ex. en juristdomare eller en notarie). SVAR: DÄR HAR DU EN POÄNG SOM JAG SOM NÄMNDEMAN EFTERLYSER. I DE FALL AVVIKANDE MENING GES SÅ ÄR DET RIMLIGT ATT KRAV PÅ MOTIVERING GES. Det är olämpligt att domar på ett sådant sätt kan ge en missvisande bild av vad som verkligen har skett. SVAR. SANT.
11: Ett argument för nämndemännen är att de tillför sunt förnuft och lokalkännedom. Finns det empiriskt stöd för att så verkligen sker? SVAR: JA Och viktigare: Om domstolen behöver tillföras kunskaper i någon form skall det ske öppet, i en förhandling, där uppgifterna kan bemötas. SVAR: DET BEHÖVS INTE ALLS EFTERSOM DET INGÅR I DEN DISKUSSION SOM LEDER TILL BESLUT. Det skall inte ske inom ramen för den hemliga överläggningen. SVAR. NU TRÄFFAR DU HUVUDET PÅ SPIKEN. JAG ANSER ATT ALLA BESLUT SKA MOTIVERAS TYDLIGT VILKET INTE GÖRS IDAG. VANLIGA UTTRYCK SOM ”I EN SAMLAD BEDÖMNING” HAR ERSATTS FRÅN ETT LOGISKT RESONEMANG.
12: Det viktigaste argumentet mot nämndemannainstitutet är emellertid detta: I en rättsstat krävs det en funktionsfördelning och en maktfördelning mellan de offentliga institutionerna. Domstolarna skall vara oavhängiga de strömningar som råder för stunden och skall, idealt, stå för en balanserad och neutral granskning utifrån av folkvalda i förväg och förutsebart nedlagda regler och principer. Däremot skall de folkvalda inte påverka på annat sätt än genom de i förväg formulerade normerna. I en sådan rättsstat skall politiker inte sitta i domstolarna. SVAR: VEM SOM HELST FRÅN FOLKET KAN NATURLIGTVIS SITTA SOM NÄMNDEMAN. VÄLJER MAN DÄREMOT POLITIKER SÅ FÅR MAN MÄNNISKOR SOM ÄR SAMHÄLLSINTRESSERADE OCH SOM HAR UPPVISAT MÅTT PÅ PARAMETRAR OCH EGENSKAPER MAN SOM MEDBORGARE VÄRDERAR. DET KANSKE INTE VEM SOM HELST GÖR.
september 16, 2008 den 7:49 e m
Anonym
Hej. Jag skriver igen efter jag har gått och funderat lite på vad jag svarade innan.
Jag känner mig orolig om du är Doktor i juridiska ämnen och är nu ännu mera överygad om att vi nämndemän behövs. Ta det inte personligt, för det är inte menat så.
Jag tycker du uppvisar sällsynt låg förståelse för demokratiska ínsikter och värderingar och om du som undervisar våra framtida jurister blir jag orolig.
september 16, 2008 den 9:56 e m
Johan B
När jag läste din artikel fick jag äntligen bekräftat för mig vad jag länge har haft på känn. Du sammanställde de argumenten som jag behövde för att vara säker; nämndemän suger. Sen öppnade jag kommentarsfältet för att tacka för en bra krönika. När jag läser de osammanhängande argumenten från nämndemannen och slås av att personen faktiskt har några poänger. Det är kanske inte så enkelt som du gör det? Jag fastnade faktiskt för just den här formuleringen ”EN ÖPPEN KOPPLING TILL FOLKET I EN DEMOKRATI SÅ ATT DET INTE BILDAS ETT ”SKRÅ” SOM ÄR ÖVER FOLKET.”
Jag ska sova på det, men jag tror att det kan finnas en poäng här.
/Jur stud.
september 16, 2008 den 10:17 e m
Mumfi
Jag har också funderat på detta. (IANAL)
Är inte nämndemännens funktion densamma som offentlighetsprincipens?
De kanske inte behövs just nu, nej, men de är där för att de skulle kunna behövas i en sämre värld. Om det till exempel utvecklar sig till korruption och kåranda bland rättsväsendet, då skulle nämndemän vara en motvärkande faktor.
Det är klart, genom att bara ta politiker till detta så har man försuttit mycket av den ”offentliggörande” funktionen.
Kanske kunde man ta bort nämndemännen och ersätta dem med medborgarvittnen. Så att det inte försiggår några oegentligheter under överläggningen.
september 16, 2008 den 10:20 e m
Annie
Jag arbetar som jurist på en förvaltningsdomstol. Jag håller med dig i dina åsikter – mycket av det du skriver om känner jag igen. Själv har jag upplevt alltför många nämndemän som t.ex. tar sig friheten att använda överläggningarna som ytterligare ett politiskt forum. Några nämndemän som jag stött på har till och med tagit sig rätten att, fristående från lagstiftningen, tycka helt fritt och döma efter sina politiska åsikter, precis stick i stäv med den domared de har svurit. Som jurist kan man tycka att dessa nämndemän kan skriva sina egna skiljaktiga meningar i sådana fall – då kanske de skulle tänka till en gång extra innan de dömer käpprätt åt helvete. Det är naturligtvis ingen konsensusverksamhet vi sysslar med på domstolen (och naturligtvis kan nämndemän komma med bra funderingar och tankar), men att uppfatta sitt uppdrag som nämndeman att man automatiskt har rätt att ”tycka till” om saker och ting utan att ha grund för sin uppfattning i den lagstiftning som vi har – DET är om inte annat ett allvarligt hot mot rättssäkerheten. Det hade varit intressant att se hur de sk. nämndemannadomarna (där alltså nämnden överröstat ordföranden) står sig rent juridiskt. Iallafall har samtliga nämndemannadomar som jag fått skriva blivit ändrade i överrätt. Att en debatt behövs kring detta är jag fullständigt övertygad om.
september 17, 2008 den 5:09 f m
Nämndemannen
Hej Annie
Tråkigt att du upplevt så. Jag har aldrig upplevt något liknande, inte ens i diskussionerna i nämndemanna rummen. Men tror du att du slipper sådana händelser om du väljer andra representanter än de politiska?
Men jag håller fullständigt med dig att det borde ställas krav på OSS och DOMARE att vi sakligt och logiskt förklarar och motiverar våra beslut. En duktig jurist begär också sådan redovisning.
Vad det gäller din uppfatting om att vi inte skulle ha rätt att tycka vad vi vill, vill jag informera dig om att vi har fullständig rätt att tycka vad vi vill. En skicklig jurist däremot informerar oss dock om ramarna för vad vi ska värdera och besluta inom. Och där kan jag intyga att det är en stor skillnad på juristers kvalifikationer.
Jag håller med dig om att det är ett hot mot rättsäkerheten men det hotet beror inte nämndemännen utan på hur oskickliga våra jurister är, och det beror på att jurister många gånger är oskickliga på att ange de juridiska förutsättningarna. Så illa ställt är det i våra domstolar och den bristen i rättssäkerheten borde folket bli uppplysta om. Ett bevis på bristen är att tingsrättens beslut ändras i hovrätten många gånger, trots att inga ny abevis tillkommit.
På din fråga ”Det hade varit intressant att se hur de sk. nämndemannadomarna (där alltså nämnden överröstat ordföranden) står sig rent juridiskt”, så har åtminstone jag varit med om vid fall att vi har haft mer rätt än juristen. Jag föreslår att du gör en unersökning.
september 17, 2008 den 5:51 f m
nguyen
är det inte hilarious att nämndemannen vill ha en referens för påståendet att jurister är en del av folket?
i övrigt så var det väldigt illa skrivet. bör inte domare kunna uttrycka sig någorlunda begripligt i skrift?
september 17, 2008 den 5:52 f m
Nämndemannen
Hej Annie igen
Låt mig få ge dig ett exempel på ett vanligt förekommande och klumpigt agerande från jurister, kvinnliga domare.
Flera gånger under huvudförhandlingar i vårdnadsmål så har kvinnliga domare högt och tydligt basunerat ut i salen till samtliga
”Ja, jag är också mamma så jag vet hur det är”
Hur tror du ansiktsuttrycken varit på papporna i salen?
I de fall av våldtäksmål jag deltagit i vågar jag knappt berätta hur kvinnliga domare beter sig.
Men Annie, du har rätt. Svenska medborgare HAR INTE en fullvärdig rättssäkerhet, men det beror inte på oss nämndemän, utan er jurister.
september 17, 2008 den 6:04 f m
Nämndemannen
Hej nguyen
Det jag bad om referens om var följande påstående under pkt 5.
citat ”Nämndemannainstitutet bygger på en tanke om att jurister, eller i alla fall juristdomare, är avvikande från folket i övrigt”
Men är det inte hilarious att nguyen inte ens klarar av att läsa rätt. Det klarar ju de flesta redan i grundskolan.
Varför klarar inte nguyen det? Där ser du hur farligt det är om man skulle ha nämndemän som inte ens har grundskolekompetens.
september 17, 2008 den 7:12 f m
nguyen
Men så här står det ju:
”Det var länge sedan domarna adlades. Dagens jurister har väldigt olika bakgrund och värderingar. Jurister och domare är också en del av folket.
SVAR: V.V OCH ÅTERKOM MED REFERN SOM STYRKER DITT PÅSTÅENDE.”
Jag förstod det som att du ”svarade” – om än med konstiga förkortningar (REFERN”?) – på påståendet direkt ovanför, d.v.s. påståendet att jurister och domare är en del av folket. Det är så som jag förstod dina andra ”svar”, som tycks anspela på närmast föregående text. Det är dock inte så tydligt eftersom du uttrycker dig så oklart.
Nu vet inte jag vad Mårten menar men jag tror att det citat som du tar ur hans artikel tar sikte på det faktum att lagstiftningen utgår från att det behövs andra än jurister för att företräda ”folket”, eller ”sunt förnuft” eftersom juristerna ofta inte får verka som lekmannadomare.
Måste man ha grundskolekompetens för att sitta nämndeman, för resten?
september 17, 2008 den 7:13 f m
Mårten
Många hårda ord. Men till nämndemannen först: Varför skriver du anonymt? Jag blir skeptisk till när människor uttrycker starka åsikter och sedan inte vågar stå för dem med sitt namn.
september 17, 2008 den 7:14 f m
Mårten
För övrigt: jag har bara uttalat mig om nämndemän i brottmål.
september 17, 2008 den 7:17 f m
Mårten
Apropå glashus: Jag sitter inte i högsta domstolen och är inte rasist, har inte jävat ur mig i en domstol och har inte inom ramen för dömande verksamhet uttalat mig om en dom inte vunnit laga kraft. Jag är bare en ”Doktor i juridiska ämnen”. Så jag sitter nog inte ett i ett glashus just i det avseendet. (Säkert i många andra…)
september 17, 2008 den 8:04 f m
Nämndemannen
Hej Mårten.
1) Jag kan känna förståelse för att man känner skeptism för anomyma skribenter. Samtidigt tror jag mig känna ett visst mått av förståelse även hos dig och andra för att jag gör det. Men jag ”bloggar” faktiskt på en annan plats.
2) Okej, jag uppfattade det som att du avsåg nämndemän generellt. Det ändrar dock inte mina uppfattningar.
3) Jag avsåg inte dig när jag tog upp ”Glashuset”. Det var inte personligt. Jag avsåg att du anger att det bland nämndemän finns personer med ”tvivelaktigheter”. Och då menar jag, att det gör det faktiskt bland juristerna också. Både hos jurister såväl som Högsta domstolen ända ner till Tingsrätten. Faktiskt i samtliga nivåer inom hela rättsväseendet. Därav ”Glashuset”.
4) Och till den som hänger upp sig på min svenska. Tänk inte på det, huvudsaken är att du förstår. Det beror nämligen på datorerna att det blir på det här sättet. Det finns en teknisk förklaring till det och jag är medveten om problemet.
september 17, 2008 den 8:13 f m
Nämndemannen
nguyen
Ursäkta !!
september 17, 2008 den 8:14 f m
Nämndemannen
nguyen
sorry, jag ber om ursäkt..
Skriver igen så att det inte missförstås….
september 17, 2008 den 12:37 e m
david
Jag instämmer i att nämdemannasystemet är tveksamt. Jag finner det i synnerhet tveksamt att det är fråga om politiskt tillsatta lekmannadomare. Ett jurysystem liknande det amerikanska skulle nog vara att föredra, för jag anser nog trots allt det finns en poäng med att även andra än den profesionelle juristdomaren dömer. Kanske hade det under i dag rådande omständigheter fungerat med endast juristdomare, men rättsystemet (liksom statsapparaten i övrigt) bör vara utrustat med säkerhetsmekanismer som i tider av oro kan skydda medborgarna. Tyvär får nog nämdemannasystemet snarare ses som en fara än som en säkerhetsmekanism i det avseendet.
september 17, 2008 den 3:06 e m
2
Varför och på vilket sätt är ett jurysystem liknande det amerikanska att vara att föredra framför dagens med nämndemän?
september 17, 2008 den 3:59 e m
Elisabeth
Apropå Davids inlägg:
Vid en jämförelse mellan vårt system och jurysystemet tror jag att jurysystemet är att föredra. Tidigare hade jag lika lågt förtroende för det men efter att ha hört en god vän berätta om hur det gick till när hon var med om uttagning till jury känner jag större förtroende för det systemet än vårt eget.
Jag vet inte hur det amerikanska systemet fungerar i detalj men OM det är som med våra juryer i tryckfrihetsmål är det betydligt mer tilltalande. Som jag minns det (det var ett tag sedan jag kollade) kan juryn frikänna eller fälla medan det sedan är upp till juristdomaren att bestämma straffet. Om juryn fäller kan juristdomaren ogilla åtalet. Om juryn frikänner är juristdomaren bunden av det.
Rådande omständigheter ja – men varför ska vi ha ett system som är anpassat för andra omständigheter? I tider av oro och mindre trevliga regimer finns det ingenting som hindrar den otrevliga regimen att sparka nämndemännen all världens väg. Alltså är även det argumentet irrelevant.
september 17, 2008 den 7:08 e m
chall
Fast om vi vill ha ett jurysystem blir det lite intressant förstås för jag undrar om vi har tillräckligt med folk för det?!Fast det har vi kanske, bara det att vissa delar av landet skulle bli väldigt aktiva…
Jag har varit skeptisk mot nämndemannasystemet sen jag fick reda på att man är tvungen att vara registrerad i ett parti för att vara valbar. Jag kan förstå det men som privatperson som gärna skulle sitta i domstol (yngre kvinna) ställer det till en del problem.
Samtidigt kanske det är een poäng med att man vet vad personerna står, eftersom vissa åsikter kan tänkas gå med partitillhärigheten. Samtidigt är det väl nästan lika troligt med ålder/kön/ekonomisk bakgrund?!
Jag vet inte riktigt om jag tror att ett alternativ som blir bättre finns. EFtersom jag inte gillar jurysystemet så mycket. Sen har jag funderat på om det inte vore möjligt att göra de ”lägre” domstolarna till enbart domare som dömer? Så är det här i södra USA vad gäller enklare brott med maxstraff på 3 år…
september 18, 2008 den 3:39 f m
Johan Richter
”Jag vet inte hur det amerikanska systemet fungerar i detalj men OM det är som med våra juryer i tryckfrihetsmål är det betydligt mer tilltalande. Som jag minns det (det var ett tag sedan jag kollade) kan juryn frikänna eller fälla medan det sedan är upp till juristdomaren att bestämma straffet. Om juryn fäller kan juristdomaren ogilla åtalet. Om juryn frikänner är juristdomaren bunden av det.”
I princip korrekt, dock så är domaren rätt hårt bunden även av en fällande dom. Domaren kan frikänna men ska bara göra det i fall där juryn fattat ett uppenbart felaktigt beslut. (Den kan förövrigt göra det både före och efter juryn levererat sitt beslut. Gör domaren det före så går det inte att överklaga vilket det om domaren frikänner efter juryn fällt.) Domaren bestämmer vanligtvis straffet men det finns delstater som avviker på den punkten, där juryn sköter även det.
Till chall: Den beskrivning av systemet i den amerikanska södern kan knappast vara fullständigt korrekt. Man har rätt till en juryrättegång om man riskerar mer än 6 månaders fängelse enligt HD:s tolkning av författningen.
september 18, 2008 den 4:56 f m
Nämndemannen
Vi som sitter som nämndemän får naturligtvis med åren ett visst mått av kunskap i både juridiska termer och andra färdigheter. Jag gissar att det finns ett betydande värde i detta i relation till den jury som finns i det amerikanska systemet som då fullständigt saknar våra nämdemäns kunskaper och erfarenheter.
Till de av er som förespråkar den amerikanska juryn framför rutinerade nämndemän skulle jag vilja fråga: Varför och på vilket sätt föredrar ni den amerikanska juryn?
Till de av er som förespråkar att opolitiska människor väljs som nämndemän framför politiska nämndemän skulle jag vilja fråga: Varför och och vad är orsaken till att ni föredrar ”mannen på gatan”? Varför är det inte bra med människor som redan har valts av fram för att föredträda folket och vad diskvalifiserar oss att företräda folket just i en domstol, men inte annars?
Tror ni inte ”mannen på gatan” också har politiska uppfattningar?
september 19, 2008 den 1:33 e m
chall
Johan Richter> Det är säkert så att man har rätt till en juryrättegång enligt HD. Vad gäller praxis här i södra Tennessee skulle jag säga att det beror lite på… men visst, om man verkligen vill ha en juryrättegång får man det.
Däremot är det inte säkert att man upplyser den fattige personen som fått sin allmänna försvarare eftersom det kanske tom är mer fördelaktigt för den anklagade att stå inför enbart en domare. Det är som så mycket annat, en fin ide att historia är historia och inte nutid. Dock är det inte riktigt samma sak som verklighet. (kortfattat, det kan vara bättre för en åtalad person att hamna inför en domare som trots allt måste försöka vara opartiskt än en jury som kostar mer pengar och som är någolunda fylld med fördomar….)
Är det något jag lärt mig under mina år här borta är det att man kan få till många olika saker inom rättsväsendet om man bara försöker. Om man inte vet däremot, talar dom inte nödvändigtvis om det för en….
september 19, 2008 den 1:35 e m
chall
Nämndemannen: Min primära orsak till att jag har svårt för att man måste vara registrerad i ett parti är att jag inte kan se mig själv i ett parti – eftersom jag inte riktigt håller med om allting.
Jag säger inte att mannen på gatan är bättre, bara att jag har lite svårt för att man måste vara partiregistrerad. men men, snart kanske även jag väljer ett parti så jag kan få sitta som nämndeman…. om jag kommer tillbaka till Sverige vill säga.