Det får nog ändå betraktas som något av en sensation, om man ser till omständigheterna i sig (och inte lägger in empatiaspekter), att pappan i Rödeby friades. Rapporterna är fortfarande knapphändiga och jag har inte fått tag i domen. Tydligen menade tingsrätten att skytten inte var medveten om sitt agerande, vilket väl betyder att det är pappans psykiska tillstånd som var av ett sådant slag att han inte kan anses ansvarig för sitt agerande. Men förstod han inte vad han gjorde, vilka konsekvenser det kunde få?

Det är en sak att agerandet kanske kan framstå som ursäktligt givet omständigheterna. Mycket talar ju för att situationen var extremt pressad. Mycket talar för en långtgående förståelse för pappan. Men det är inte samma sak som att han inte kunde värdera sina handlingars konsekvenser.

**

Försvararen är ”mycket nöjd”. Adjunkten – av SvD litet lustigt benämnd ”rättsexpert” (det vill jag bli! Expert på ”rätt”!) anser att domen är ”ovanlig”.

Annonser