I dagens DN skriver Johannes Åman om de två senaste domarna rörande hets mot folkgrupp från HD, som kom för någon vecka sedan. (Domarna finns här.) Åman noterar att de frågor som Åke Green-domen väckte inte får något svar i HD:s nya avgöranden. Det kan nog stämma. Avvägningarna mellan de grundläggande rättigheterna och hets-lagstiftningen förblir svåra och de nya avgörandena ger kanske inte så mycket till mer nycklar för hur sådana avvägningar skall kunna göras. (Om än vissa.)

En viktig aspekt av de nya domarna är i vilket fall att de gäller passivitet i samband med andras hetsande – det påstådda brottet gällde underlåtenhet att tillse att fördomsfulla uppgifter togs bort från webbplatser/”elektroniska anslagstavlor”. Min egen uppfattning är att det i en sådan situation finns rättspolitiska skäl som talar för straffrättslig återhållsamhet. Yttrandefriheten måste i en sådan avvägning tillmätas stor vikt.  

(Lika bra att vara uppriktig med det här också : I och för sig färgas nog min uppfattning av att jag generellt sett är skeptisk mot hetslagstiftningen och särskilt det sätt som den kommit att tolkas på. ) 

 ***

Finns det någon annan än en jurist som använder ordet ”elektronisk anslagstavla”?

Annonser