I fredagens Expressen skrev jag en debattartikel om korruption och mutor. Den hade sitt ursprung i den förundersökning som inletts rörande bestickning avseende statssekreteraren Schenström. Mitt debattinlägg handlade i princip enbart om själva korruptionsmisstanken i sig och om vikten av att undersöka sådana misstankar, och inte om den husrannsakan som utförts mot TV4 som inlägget av vissa uppfattats ge stöd för. (Det enda som egentligen sägs om husrannsakan i mitt inlägg är att påpeka proportionalitetsaspekten.) Missuppfattningen är inte så konstig  – det har med tajmingen att göra: Artikeln publicerades bara någon dag efter husrannsakan och samma dag som DN på förstaledarplats slår till med storsläggan mot hur den pågående förundersökningen bedrivs. (Ledaren exemplifierar tydligt en typ av opinionsjournalistik som jag tycker principiellt illa om – som jag tidigare skrivit här så ser jag det som ett rättssäkerhetsproblem när de viktigaste medierna tar sig för att överpröva fortfarande pågående rättsliga processer utan att kunna veta vilket underlag som beslutsfattarna haft för sina bedömningar. Det påverkar och infekterar de juridiska processerna på ett sätt som kan leda till stor skada.) 

Genom denna misstolkning kom mitt huvudsyfte något i skymundan, vilket alltså var att allmänt diskutera att korruption inte handlar om kronor och ören, utan om påverkan. Och påverkan kan ske genom en liten gåva vid rätt tillfälle. Vidare så ville jag principiellt diskutera – problematisera – om mutbrott kan förekomma i relationen mellan journalister och makthavare, eller om det av meddelarfrihetsskäl är uteslutet att betrakta gåvor som mutor i sådana sammanhang.

I dagens SvD  (ursprungligen TT) presenteras en ny undersökning från BRÅ om korruption. Slutsatserna av rapporten som de presenteras i Svenskan är kanske inte så väldigt spännande. Det sägs att riktlinjer från arbetsgivare kan minska korruptionen och så sägs det litet allmänna saker om vilka det är som mutar och mutas mest. På BRÅ:s hemsida får man emellertid intryck av en betydligt mer intressant undersökning som tar ett helhetsgrepp på frågan om korruptionskultur. Rapporten finns att hämta ned gratis här.

***

För övrigt har jag själv blivit engagerad i ett internationellt forskningsprojekt om effekterna av korruption, där jag skall behandla de civilrättsliga konsekvenserna. Det här är spännande principfrågor. Kan medieföretaget A som förlorat intäkter till följd av att mutade makthavaren X enbart lämnat information till mutgivaren B kräva ersättning för denna förlust från X eller X arbetsgivare? Näe, säger de flesta svenskar instinktivt. Men varför inte? 

Annonser