I beslutet som beskrivs i inlägget under detta så ger HD närmast i förbigående ett väldigt allmänt uttalande: ”förutsebarhet har ett centralt rättsstatligt värde”.

Påståendet är mer intressant än man kan tro, eftersom det uttalas i en skadeståndsrättslig kontext. På straffrättens område är tanken helt självklar, men på skadeståndsrättens område är det inte lika självklar. Det skulle till exempel kunna antas att förutsebarheten som ideal får vika för en mer ad hoc-betonad rättsskipning inriktad på skälighetsbedömningar i det enskilda fallet.

HD:s iakttagelse kan ses som ett ställningstagande för den principiella rätten och mot den öppna pragmatismen. Med en sådan läsning framstår uttalandet som uppfriskande och sympatiskt.

Annonser