Föga förvånande beslutade idag den engelske domaren Howard Riddle att utlämna Julian Assange till Sverige för fortsatt utredning. (Hela beslutet finns här) Assange ska överklaga men jag blir förvånad om beslutet inte står sig. Det består av ett välavvägt och – naturligtvis – elegant och skarpt resonemang.
Beslutet smular sönder den delvis närmast löjeväckande kritik som det engelska försvaret riktat mot det svenska rättssystemet. Domaren avfärdar också i det stora hela vittnesmålen till fördel för Assange.
När det gäller de uppgifter som den svenske försvararen lämnat till den engelska domstolen är domaren svidande kritisk – dessa uppgifter har varit ägnade att medvetet förleda domstolen, anser domare Riddle. Kanske är domarens omdöme orättvist.
Kritiken mot den svenska rättvisan har varit orättvis och ofta absurd. Den engelska domstolen såg igenom rökridåerna. Men – och det är det viktigaste just nu – att försvarsadvokaterna i England betett sig som rabulister får inte tillåtas att smitta i den fortsätta utredningen.
Julien Assange är inte dömd och inte ens åtalad för något. Han har rätt att bli behandlad som oskyldig tills en eventuell fällande dom har kommit. De prasslande hattarna på försvararna - både advokaterna och tyckarna - får inte störa den process som nu följer.
Ännu är ingen dömd. Men en part är friad. Det svenska rättssystemet friades idag från de svepande anklagelser som framförts mot det. Bra så.
(Tidigare text finns här.)
19 kommentarer
Comments feed for this article
februari 24, 2011 den 1:25 e m
ivanjohnson
”Kritiken mot den svenska rättvisan har varit orättvis och ofta absurd.”
Jag tycker att mycket av kritiken har varit befogad, t.ex. den som handlar om lyckta dörrar och politiskt tillsatta nämndemän (som du ju själv kritiserar i inlägget innan detta). En positiv sak med dagens domslut är just att strålkastarljuset riktas mot det svenska rättsväsendet, som verkar ha väldigt svårt för ärlig självrannsakan.
”De prasslande hattarna på försvararna – både advokaterna och tyckarna – får inte störa den process som nu följer.”
På vilket sätt skiljer du dig från dessa ”tyckare?” Genom ditt offentliga angrepp på Michael Moore? Eller ditt försvar för Hanne Kjöllers pinsamt tendentiösa ledare? Alla som läst häktningspromemorian kan se att Kjöller sprider ren desinformation. Du sätter din yrkesheder på spel och kallar den ”på det hela taget korrekt.” Varför?
februari 24, 2011 den 2:29 e m
Mårten Schultz
Den avslutande oförskämdheten förtjänar förstås ingen kommentar – om jag hade fått en spänn för varje anonym person som ifrågasätter min yrkesheder när jag inte stryker deras hemmasnickare teorier medhårs hade jag varit god för 40 000 miljarder kronor nu – men när det gäller det där med lyckta dörrar så undrar jag vad du menar. Det finns inga processer som förs bakom stängda dörrar i sin helhet, däremot i vissa delar. Men dörrarna är ju inte stängda för den som åtalats eller för hennes försvarare. Man kan väl i och för sig vara kritisk mot att bevisupptagning någonsin sker bakom stängda dörrar. Det är inte jag. Det är nödvändigt i många mål. Menar du att det aldrig borde vara tillåtet att stänga ute allmänheten från delar av en rättegång när någon hörs om händelser som kan vara känsliga.
In any case är det på tok för tidigt att spekulera om detta nu. Ingen är åtalad än.
Kjöller fick i det stora hela juridiken korrekt, japp. Mer än så har jag inte uttalat mig om. Att hon sedan inte redogjorde för precis allt ur förhören är en annan sak. Det fanns det inte plats till. Dessutom är det ju en ledare – inte ett reportage.
februari 24, 2011 den 10:26 e m
Johan Tjäder
Det är ju värt att notera den engelske domarens ståndpunkt. Även om grundregeln i Europakonventionen är att den dömande verksamheten ska vara offentlig så lämnar konventionen öppet för att hålla delar av rättegången hemlig.
I Sverige avgjordes 90.627 brottmål i tingsrätterna förra året (Källa: Domstolsstatistik 2010 från Domstolsverket). Den engelske domaren noterar att om den svenska bedömningen av vad som får hållas hemligt och när på något väsentligt sätt skulle avvika från konventionsstandard så skulle Sverige redan ha fällts flera gånger om. Men något exempel på att så sker har inte försvaret visat upp.
Och Assange är för övrigt fri att själv att stämma Sverige inför Europadomstolen om han känner sig felaktigt behandlad efter en domstolsprocess i Sverige.
februari 24, 2011 den 3:07 e m
ivanjohnson
Angående lyckta dörrar. Sverige använder sig rutinmässigt av dessa, mer än något annat västland som jag känner till. Låt mig vända på frågan: om detta inte är ett problem, varför inte hålla alla rättegångar bakom lyckta dörrar? Det skulle väl innebära många fördelar vad gäller t.ex. integritet och medias påverkan av rättsystemet?
Nej, jag tycker att kritiken på den här punkten är helt befogad. Och eftersom det finns så många politiska intressen runt just detta fall är insynen extra viktig. Sannolikt kommer vi att förvägras denna insyn, och det tycker jag är ett problem.
Angående min avslutande ”oförskämdhet” så menade jag den inte alls som en förolämpning. Jag är däremot genuint förvånad att en docent i juridik ställer sig bakom och försvarar en text som denna:
”Rättsteknikerna har undersökt delningsyta och repor och skriver i ett sakkunnigutlåtande att bevisningen är av grad +2 vilket innebär att ‘möjligheten att erhålla dessa resultat om någon annan hypotes är sann bedöms som liten’.
Hypotesen är alltså att Julian Assange under pågående samlag dragit sig ur, fixat någonting med kondomen så att kvinnan när samlaget är över märkte att utlösningen är inne i henne och att det är tomt i kondomen.”
Hur kan du, som har läst häktningspromemorian och därmed också SKL:s utlåtande, hävda att detta är ”på det hela taget korrekt”? På vilket sätt är det korrekt? Det ser ut som en ren lögn tycker jag. Skulle vara intressant att höra vad du tycker.
februari 24, 2011 den 3:22 e m
Mårten Schultz
Men jag har aldrig sagt något om Kjöllers text i sin helhet. Det enda jag sagt är att juridiken i den är i stort korrekt.
Jag vet inte om vi använder stängda dörrar mer än andra rättsordningar. Jag tror ingen vet det – jag skulle bli förvånad om det finns några komparativrättsliga undersökningar i frågan. I vissa länder har man ju dessutom hemliga rättegångar, i sin helhet hemliga så jag har svårt att tro att Sverige skulle hamna sämre på skalan än dessa.
I vilket fall så är offentligheten central men kan inte vara ovillkorlig. Överläggningen är t.ex. alltid hemlig – och bör så vara. Att en del bevisupptagning sker bakom stängda dörrar har jag själv inget problem med om det kan leda till en bättre genomlysning av målet. Den bedömningen får domstolen göra.
februari 24, 2011 den 3:22 e m
Mårten Schultz
Om du nu skriver att Sverige rutinmässigt använder sig av detta vill jag gärna ta del av ditt statistiska underlag och samma underlag för de västländer du jämför med.
februari 24, 2011 den 3:47 e m
ivanjohnson
Nej, jag har ingen statistik, och jag är varken statistiker eller jurist. Men om jag säger att lyckta dörrar är vanligt förekommande i samband med sexualbrott så kan du väl knappast förneka detta?
Som ”anonym person med hemmasnickrade teorier” bedömer jag att en eventuell rättegång mot Assange i stora delar skulle hållas bakom stängda dörrar, med en till stora delar sekretessbelagd förundersökning. Men det är du som är juristen, vad tror du?
Angående Kjöllers ledare: vad tycker du om den citerade texten? Håller du inte med om att den är lögnaktig eller åtminstone grovt missledande?
februari 24, 2011 den 4:27 e m
Mårten Schultz
Liksom i de flesta länder, som jag förstår det, kommer en del av en möjlig rättegång kanske ske bakom stängda dörrar. Ingalunda hela förhandlingen, utan bara vissa delar. Det är ju ganska vanligt. Här och på andra ställen.
Men om detta vet vi ju ingenting än. Åter igen: Spekulationer är meningslösa och dessutom tycker jag att det är osmakligt att utgå från, i nuläget, att den misstänkta personen skall ställas inför rätta. Han har rätt att betraktas som oskyldig.
Spekulerar man i hur en rättegång kan tänkas gå till så utgår man från att bevisningen är sådan att det finns tillräckliga skäl att anta att det skall bli en fällande dom. Låt istället utredningen ha sin gång och respektera tanken att Assange liksom alla andra skall betraktas som oskyldig tills en eventuellt fällande dom.
Jag vet att du gillar att spekulera kring eventualiter i fallet. Jag deltar inte mer i gissningslekarna dock.
februari 24, 2011 den 4:35 e m
ivanjohnson
Ok, fair enough! Men vad tycker du om Kjöllers text som jag citerade ovan? Beskriver hon SKL:s utlåtande på ett sanningsenligt sätt?
februari 24, 2011 den 4:40 e m
Mårten Schultz
jag recenserar inte ledare i största allmänhet. det jag intresserade mig för är det juridiska. där fick hon det i stort rätt. i sakfrågan har jag bara en åsikt och det är att det finns anledning att undersöka saken ordentligt. men, som sagt, jag svarar inte på några fler frågor för jag måste skriva texter om betydligt mer prosaiska saker…
februari 24, 2011 den 4:57 e m
ivanjohnson
Ok, så det är ”i stort rätt” att SKL har prövat hypotesen som Kjöller beskriver? Eller hur menar du nu?
februari 24, 2011 den 5:18 e m
Mårten Schultz
det är inte ett påstående om gällande rätt.
februari 24, 2011 den 6:01 e m
davidkramer
Thank you for your article, feel free to have a look at my attempt to clarify some issues that remain elusive still: http://davidkramer.wordpress.com/2010/12/19/julian-assange-what-really-happened-in-sweden/
februari 24, 2011 den 9:21 e m
guaponi
Jag har oerhört svårt att se hur det är möjligt att du tycker det här rättsfallet har hanterats korrekt. Rakt igenom är hela processen full av märkligheter av polis och åklagare(och om de inte anses vara märkligheter så får man nog anse att hela rättssystemet har allvarliga problem).
- Förhören i häktningspromemorian är (för kvinnorna och deras vittnen) ej inspelade (obegripligt ifall detta sker 2011 i något som seriöst kan kallas en rättsstat)
- JA skulle med lätthet kunna vara förhörd idag , en rättstat ska inte trakassera anklagade ej dömda personer. Att JA (även om somliga inte gillar vad han gör) har ett mycket krävande arbete borde innebära att rättsapparaten i största möjliga mån underlättar för honom att ge ett förhör. Annars är det fritt fall att anklaga vem som helst för vad som helst bara för att hindra personen att utföra sitt arbete. Hur rättssäkert är det?
- Anhållan av JA långt innan förhören med kvinnorna är avslutade . Möjligtvis standard men för en vanlig svensson så verkar det smått absurt.
- Utifrån den läckta häktningspromemorian så verkar det HELT omöjligt att bevisa (dvs med teknisk bevisning) att ett brott begåtts. I andra mål har åklagare ofta uttalat sig i media när de lagt ner ett mål att dom inte tror sig kunna bevisa brott och därför enligt lagen inte får åtala. I det här fallet behöver man både ha samma utbildning som MN och CB för att det överhuvudtaget teoretiskt (vilket inte är samma sak som att bevisa) är ett brott som begåtts.
- Något som borde känneteckna en rättstat är att lagar bygger på det allmänna rättsmedvetandet. Det som är beskrivet anses av de flesta svenskar inte vara ett brott. I andra länder så är det en försumbar andel som ser det som beskrivs i kvinnornas förhör som brott.
- Om syftet är att ”utveckla” våldtäcktsbegreppet så hade det kanske varit rimligare att försöka ha en lägre profil (ingen kändis) och åtala någon svensk som åtminstonde kan förväntas ha någon liten aning om vad som hos vissa i Sverige anses vara kriminellt.
F.ö. Det anmäls många våldtäkter i Sverige, flera av de anmälda brottsmisstänkta personerna har säkert lämnat Sverige. Finns det NÅGOT enda fall där någon blivit internationellt efterlyst från Sverige för våldtäkt på vuxen? Om inte så verkar det också märkligt.
Om vi lämnar Assangefallet där vi bara skrapat på ytan av märkligheter och istället tittar på andra delar av rättsväsendet så blir det ännu märkligare att försvara Sverige som rättsstart.
Jag tror att du vet precis vem jag menar om jag skriver tant gredelin. Alla människor, även de som har högt uppsatta positioner kan ha en dålig dag, säga något de inte menar etc. Efter riktiga klavertramp så tycker man ändå att en person som innehar tant gredelins position borde ha lärt sig något. Nu kommer nya förslag om skamstraff, lägg ut ”misstänkta” med bild på nätet. Precis som med Assangefallet så går det att fortsätta hur länge som helst att skriva om hennes konstiga uttalanden. Hur Sveriges kan försvaras som rättstat är för mig obegripligt (att vissa andra länder ibland är värre är knappast ett försvar). Det allra största problemet är ändå att RIKTNINGEN på rättssäkerhetens utveckling inte går åt rätt håll.
Till slut. I en rättstat så bör även ICKE jurister förstå vad som är brottsligt eller inte.
februari 25, 2011 den 7:41 f m
Mårten Schultz
Tror inte att det finns en enda rättsstat där icke-jurister generellt känner till, eller ens kan förstå, vad som är brottsligt eller inte. Här är regeln dessutom klar och tydlig, i 6 kap. 1 §.
februari 25, 2011 den 12:54 e m
ivanjohnson
Inte så klar och tydlig med tanke på att tre olika åklagare har gjort lika många olika bedömningar.
mars 2, 2011 den 4:23 e m
Johan Tjäder
Tre åklagare har gjort olika bedömningar av förutsättningar att kunna styrka brott. Det är inte samma sak som att man är oense om vad som krävs för att fälla någon för våldtäkt.
februari 25, 2011 den 5:53 f m
gunnarbech
Denna incident visar med all tydlighet de stora bristerna i Svensk rättsväsende där kontakter avgör vilken förundersökning som drivs eller skrivs av. De flesta brott skrivs av redan av polisen trots vittnen och fysiska bevis. Att komma igenom nålsögat åklagare är också väldigt få anmälningar förunnat.
Sedan vår tradition att rekrytera nämndemän från den krympande skaran av partimedlemmar är ett stort och växande problem. Dels för att de inte längre representerar oss avseende medellivslängd, utbildning osv osv och sedan är det en liten påverkbar grupp för media och yrkespolitikerna vilket det höga antalet korrigerade domslut i hovrätten med all tydlighet visar.
Så det kanske behövdes komma någon utifrån för att även vi i Sverige skulle inse hur dåligt vårt rättsväsende fungerar. Man kan bara hoppas.
februari 26, 2011 den 2:29 e m
guaponi
Antar du menar att det är tydligt map ”sömn”-biten. Få ickejurister tror att det går att bevisa att personen sov.
Menar du att det går att bevisa att personen sov?
Om det går att bevisa att hon sov (mycket talar emot, bl.a tidpunkten då det skulle skett och alla andra aktiviteter som skett innan som att äta, handla, laga frukost igen, äta igen, ha frivillig vaken sex, ringt telefonsamtal och skickat SMS och sedan strax efteråt cykla till järnvägsstationen. Brottet ska då ha skett någon gång mellan alla dessa aktiviteter . Då ska det också bevisas att det som eventuellt har hänt också hänt mot personens vilja (dvs åtminstonde utan personens godkännande). Det är också märkligt att lägga sig att sova när man redan är sen till arbetet (fast vissa tycker det kanske är ok att sjukskriva sig utan att vara sjuk).
Det finns inget stöd i häktningspromemorian för att det funnits något utomstående vittne på plats. Konspiratorisk lagda kanske tror att hela lägenheten var riggad med kameror och mikrofoner och då kan det (om man har tillgång till det materialet) kanske finnas en viss möjlighet att ”bevisa” det JA anklagas för.
Som ickejurist så är det också svårt att förstå att det kan anses rättssäkert att göra så undermåliga förhör (inte ens en jurist kan väl med bästa välvilja påstå att de var bra utförda?). De undermåliga förhören borde försämra bevisläget ytterligare.
Det finns ett flertal fall där åklagare offentligt har förklarat att de lagt ned fall innan åtal pga att de inte tror sig kunna få en fällande dom. De har påstått att de inte får åtala i de fallen. Är detta fel? I diskussionen kring detta fallet så verkar det snarare som att rättsväsendet försöker hävda att de måste driva fallet (åtalsplikt).
Möjligtvis (verkar tydligt här) så finns det ingen skyldighet för åklagaren att agera smidigt. Det innebär i förlängningen att resurser kastas bort som istället skulle kunna användas bättre. (Ett förslag är t.ex att köpa in ordentlig förhörsutrustning till klara polisstation).
I totalitära stater så används rättssystemet för att kontrollera medborgarna och för att skydda makten.
I en rättsstat så har jag svårt att se att rättssystemet har någon annan uppgift än att
1/ Rehabilitera brottslingar (så de inte begår nya brott)
2/ Ge en viss upprättelse åt brottsoffer (lätt hämnd) (så människor inte tar lagen i egna händer)
3/ Skydda samhället mot brott (fängelse kan delvis skydda genom att förhindra de intagna att begå brott)
4/ Förhoppning om att konsekvenser(straff) gör att färre begår brott
Det vore konstigt om inte de allra flesta lagarna också speglar den allmänna rättsuppfattningen i en rättsstat.
Om ICKE jurister INTE på ett generellt plan förstår vad som är brottsligt så faller alla ovanstående punkter så länge som alla inte är utbildade jurister.
Det är t.ex svårt att undvika att begå brott om man inte vet vad som är brottsligt.
Det är något märkligt att
Dåliga brottsutrednigar och ineffektiv handläggning och megaresurser till ickebevisbara åtal försvaras av jurister. Det innebär ju att andra delar i rättssystemet får mindre resurser.