I en av Alliansens bästa reformer för rättssäkerhet var att flytta över prövningen av asylärenden till domstolarna. En självklar reform, egentligen. Det ska inte vara politikens dagsform som styr vid hanteringen av enskildas rätt till asyl i Sverige. Det skall vara principer, förutsebara och tydliga principer. När Tobias Billström skalade bort litet av sin egen makt och gav den till rättsväsendet var det ett tydligt steg i rätt riktning i migrationsrätten.
Men så ser inte alla på det. Dagens Nyheter ägnar idag sin ledare åt att banna Billström för att han inte ingriper i enskilda ärenden. Eller, det tycks så. Det är inte helt klart. Skriver DN: “Visst har Billström rätt i att han inte får påverka domstolarnas prövning av enskilda asylärenden. Men han kan inte frånhända sig ansvaret för Sveriges asyl- och migrationspolitik. Den aktuella krisen handlar inte om enskilda fall, utan om politik.”
Bakgrunden är hanteringen av flyktingar som riskerar att sändas tillbaka till ett Grekland vars flyktinghantering verkar fullständigt ha havererat. Skandalöst, utan tvekan. Men vad är det egentligen DN vill att Billström ska göra åt de enskilda fallen? Ska han ändra lagarna? Det kan ha ju ta initiativ till, men det tar ju ett tag. Skall han göra något annat?
Vad?
8 kommentarer
Prenumerera på kommentarer för detta inlägg
oktober 31, 2010 den 5:40 e m
LeoB
Jag antar att DN menar att Billström ska agera på det sätt han kan. Och om jag förstår det rätt är det att ta initiativ till att ändra lagen (eller tillämpningen av den om den är oklar).
Ser inte du det så?
oktober 31, 2010 den 6:29 e m
Mårten Schultz
Nä. DN uttrycker ju att Billström ska göra något åt detta just nu. Så här skriver DN: Dublinförordningen innebär visserligen att alla asylansökningar ska behandlas i det europeiska land dit flyktingarna först anländer. Men det är möjligt att göra undantag, förklarar Malmström med tydlig adress till regeringen i Stockholm. Men migrationsminister Tobias Billström lyssnar inte. Han hävdar att han varken kan eller får ta några initiativ och hänvisar till att det pågår rättslig prövning av några fall i Migrationsöverdomstolen.
*
Om DN menar att Billström borde låta utreda lagen så är det inte så konstigt. Men tonläget insiniuerar att det är något akut som skall göras, något åt de ärenden som nu är på gång.
Men det är en bra fråga. Jag skall mejla DN och fråga.
november 1, 2010 den 6:37 f m
Michael Jonsson
Mårten,
Jag håller med om dina funderingar. Jag tänkte själv likadant när jag läste artikeln.
Till LeoB så vill jag påpeka att man inte kan ändra tillämpningen av lagen utan att ändra själva lagen. Det är en grundläggande princip att ingen myndighet får styra över somtolarnas tolkning och tillämpning av lag. Dock har det hänt att regeringen föreslår en obetydlig lagändring; typ byter ut ett “och” mot ett “samt” för att på så vis kunna utfärda en ny proposition med instruktioner hur lagen skall tolkas. Dock kan man som sagt inte ändra tillämpningen utan att ändra lagen.
november 1, 2010 den 10:27 f m
LeoB
Michael, menar du att om problem med tolkningen föreligger så måste lagen skrivas om?
november 1, 2010 den 1:19 e m
Mårten
LeoB: Det beror på vad du menar med “problem”. Om problemet är att lagens tolkning som den görs av domstolarna ger orimliga resultat så måste lagen ändras. Lagstiftaren kan ju inte gå in och säga åt domstolarna hur de ska tolka lagen.
november 1, 2010 den 8:13 e m
Populisten
Men kan inte Billström shunta hela den rättsliga delen genom att se till att Migrationsverket får ändrade direktiv? Då hamnar ju aldrig ärendena migrationsdomstolarna.
Personligen skulle jag vilja se rent ministerstyre. Billström kallar upp Migrationsverkets GD och läser lusen av honom. Men så vill vi tydligen inte ha det i Sverige.
november 2, 2010 den 7:44 f m
Michael Jonsson
Migrationsverket följer en strikt normhierarki där grundlagen står högst, därefter kommer lagen, sedan förordningen. Ligger problemet endast i förordningen så kan Billström ändra reglerna med stöd av sina kollegor i Regeringen men annars behöver han minst ett riksdagsbeslut. Allt detta följer av regeringsformens 8 kap.
Att Billström tog in GD:n och läste lusen av honom hade varit fantastiskt roligt men vi har som sagt ett förbud mot ministerstyre i Sverige. En intressant sak är att detta förbud är långt ifrån självklart. Som jag förstått det är det bara Finland och Sverige som har något liknande.
november 2, 2010 den 9:58 e m
Populisten
Att det är just Sverige och Finland som avviker kan vi väl tacka gamle Oxenstierna för som uppfann systemet. Dock har jag, utan att vara grundlagsexpert, en känsla av att det vara mindre tydligt förbjudet i 1809-års regeringsform. Det kan förstås vara en helt felkatig känsla.
Docent Schultz brukar ju här på bloggen försvara den tydliga åtskillnaden mellan lagstiftande och dömande makt. Det är förvisso angeläget, men ofta glömmer vi det, som jag ser det, större problemet: den bristande åtskillnaden mellan den lagstiftande och den verkställande makten. I och med förbudet mot ministerstyre skulle jag närmast säga att vi i Sverige saknar en verkligt exekutiv makt, om den finns så är den i så fall undangömd i de statliga myndigheterna. Regeringen som den fungerar idag kan knappast ses som nåt annat än en del av den lagstiftande makten. Detta är naturligtvis synnerligen praktiskt för våra politiker som slipper vara ansvariga för någon riktig verksamhet utan kan ägna sig åt att snacka strunt helt obehindrat. För oss medborgare är det däremot illa för vem ska vi egentligen ställa till svars om vi inte tycker t.ex. polisväsendet fungerar?
Tanken att just Billström skulle läsa lusen av någon närmare sig förvisso lyteskomiken.