Det finns fördomar om hur skadeståndsrätten fungerar i USA. Även från jurister får jag ofta höra saker som att ”I USA kan man få hundra miljoner på att halka i trappan”. Fördomarna bygger delvis på medvetet förmedlade bilder av en juridik som gått bananas. Genom denna bild har den amerikanska skadeståndsrätten – som av skadeståndsforskare beskrivits som juridikens instrument för gerillakrigföring, det instrument som David (en vanlig människa) kan använda för att få en chans mot Goliat (ett gigantiskt företag) – inskränkts på olika sätt genom George WH Bushs tort reform. Myten blir sanning och får utgöra grunden för att inskränka rättigheter.
Detta har vi vetat sedan länge. (Även om vissa inte håller med.) Men det finns vissa områden där fördomarna är särskilt starka. Och starkast är de när det gäller skadeståndsriskerna för sjukvården och läkarkåren. Medical malpractice-juridiken i USA betraktas nog även av förhållandevis bildade svenskar, inklusive förhållandevis bildade jurister, som en monstruös företeelse – en ansvarsrätt som tappat all sans. Problemet är att även detta är en myt.
Här finns det information om en ny bok som kan kasta ljus över malpractice-juridikens myter. Eller se klippet.



4 kommentarer
Comments feed for this article
mars 2, 2010 den 4:50 e m
Juristen
Intressant, men om du läser mitt inlägg som du länkar till en gång till så kanske du inser att jag inte helt är motståndare till dina teser i denna fråga.
mars 2, 2010 den 11:05 e m
Rille
Och så undrar du varför vanligt folk hatar överklass-födda advokater?
Jog on, som mina kopisar skulle säga.
mars 2, 2010 den 11:36 e m
Erik F
Jag tycker Pennzoil v. Texaco är ett typexempel på när skadeståndet inte står i proportion till skadan. Men Joe Jamail gjorde ju sig en rejäl hacka.
mars 3, 2010 den 11:17 f m
Mårten Schultz
Jo, men det var ju punitive damages…