Diskussionen efter Aftonbladets artikel om organstölder har innehållit mycket juridik. Antingen så är det befarade grundlagsbrott, eller så är det förtal av folkgrupp (vilket alltså inte är en juridisk term i Sverige) eller så är det något annat. I realititeten är det ganska tydligt så att i princip alla dessa hänvisningar till juridikens värld enbart är retoriska: Några brott i egentlig mening handlar det sannolikt inte om. Men juridikens språk uppfattas som övertygande och dess ritualer tydligen som viktiga. Hur skall man annars förstå att så många i det politiska samtalet inte verkar tycka att de politiska ansvarskanalerna är tillräckliga. Istället skall alla påstådda oförättet anmälas till alla möjliga instanser: KU, JO, JK, eller tjänstefelsanmälningar till polisen. Och väldigt ofta är det onödigt jobb för de rättsliga maskinerierna – alla politiska misstag är inte juridiska misstag. Tack och lov.
Märkligast i hela denna våg av juridifierat språk är den logiska kullerbytta som Jan Helin, Aftonbladets chefredaktör, nu bjudit på i ett antal sammanhang, bl.a. SvT Debatt, för att visa att det var helt okej att publicera den famösa artikeln i kulturdelen. Det är helt enkelt jättekonstigt. Hans argument är så här: Vi på Aftonbladet är inte antisemiter. Antisemitism är hets mot folkgrupp, vilket är brottsligt. Men Aftonbladets artikel utgör inte hets mot folkgrupp och därför är den inte heller antisemitisk.
Helins härliga rundgång kan användas som en övning i logikundervisning, men förutom det så finns här en fråga om juridik. Är antisemitism hets mot folkgrupp? Svaret på det är enkelt: Nej. Antisemitism är inte i sig ett brott. Vi får gå omkring och tycka illa om varandra och hata varandra hur mycket vi vill. Det är våra handlingar som kan utgöra brott. Handlingar motiverade av antisemitism, som uppmaningar att döda judar, kan vara brottsliga och åven utgöra brottet hets mot folkgrupp. Men inställningen i sig är vare sig hets mot folkgrupp eller något annat brott.
14 kommentarer
Prenumerera på kommentarer för detta inlägg
augusti 29, 2009 den 8:44 e m
Tor
Instämmer. Det var så häpnadsväckande dumt att man undrar hur en sådan groda kan komma från en chefredaktör till en av Sveriges största kvällstidningar. Det är så dumt att det inte ens kan användas som retoriskt knep för att vinna sympatier eller framstå som att man har rätt.
augusti 29, 2009 den 11:29 e m
Leffe
Däremot kanske man kan fundera på om artikeln i fråga inte just kan ses som hets mot folkgrupp. Om bärande av symboler på en jacka kan utgöra hets mot folkgrupp måste väl spridande av antisemitiska myter i syfte att påverka synen på en stat och ett folk också kunna vara det?
augusti 30, 2009 den 7:43 f m
profanum_vulgus
Leffe:
Men bärande av symboler SKA inte kunna utgöra hets mot folkgrupp, däremot kan burna symboler förklara ett beteende som beroende av ogillande av en folkgrupp.
augusti 30, 2009 den 5:53 e m
Anders
Det var ju ett fall, där någon yngling fälldes endast för att han burit märken på sina kläder, som “var förenliga med de åsikter som funnits i trettio-talets Tyskland”. (Det är inte ett ordagrant citat.) Domstolens motivering var alltså, att märkerna var förenliga med åsikter (i trettio-talets Tyskland) – trots att yngligen ej sagt något. Det inträffade i Visby – du känner säkert till fallet.
Det var ett tag sedan – är den domen s.a.s. överspelad genom något senare utslag i HD?
augusti 30, 2009 den 5:54 e m
Anders
Det var en fråga till profanum_vulgus (eller någon annan med kunskap om detta).
augusti 30, 2009 den 6:25 e m
Mårten
Anders: Det var en HD-dom rörande en händelse på Gotland om jag minns rätt. I vilket fall så räckte det i princip med en svastika på kläderna.
Åke Green-domen är måhända ett tecken på en ny inställning.
augusti 30, 2009 den 7:07 e m
Anders
@Mårten
“I vilket fall så räckte det i princip med en svastika på kläderna.”
Om jag minns rätt, så hade vederbörande i det aktuella fallet inte någon svastika, utan betydligt mer svårtillgängliga symboler (event. en vasakärve, kanske ett kelterkors).
Hursom. På vilket sätt skulle Åke Green-domen inverka på den HD-dom, som vi diskuterar. Religiöst motiverade åsikter (som hos Åke Green) torde väl ha ett starkare skydd?
augusti 30, 2009 den 7:17 e m
martenschultz
Jo, kanske det. Men Åke Green-domen signalerar ett vaknare förhållande till EKMR:s skydd än tidigare, i avvägningen mot hets-brottet.
augusti 31, 2009 den 9:15 f m
profanum_vulgus
Anders:
Nej den domen känner jag inte till. Jag känner dock till en dom som har tolkats på det sättet, där var dock symbolerna på jackan bara något som förtydligade syftet med ett visst handlande.
augusti 31, 2009 den 9:38 f m
ape
Åke Green domen var ju en märklig konstruktion överhuvudtaget. Motiveringar av religionsfrihet i Sverige genom argument hämtade från mål som handlar om Turkiets territoriala integritet. I och med att ECHR också tolkar rätten som evolutiv, jämför med de tre fallen om transsexuella personers rättigheter som ansågs kunna utvecklas fram genom forskning och kulturell utveckling i Europa, borde situationen Åke Green stå öppen för omtolkning i en nära framtid.
september 1, 2009 den 4:12 e m
Anders
@profanum_vulgus
“Jag känner dock till en dom som har tolkats på det sättet, där var dock symbolerna på jackan bara något som förtydligade syftet med ett visst handlande.”
Jag förmodar att du syftar på samma fall.
Du kanske skulle kunna förtydliga vilket “visst handlande”, som han fälldes för.
september 1, 2009 den 4:39 e m
profanum_vulgus
Anders:
Han var hotfull och otrevlig mot personer med utländskt utseende.
september 20, 2009 den 1:31 e m
Inte något brott det heller « Mårten Schultz.
[...] och hets mot folkgrupp är inte samma sak. (Även om distinktionen uppenbarligen gått förlorad för en del.) Justitiekanslern har kommit till samma [...]
oktober 24, 2009 den 6:02 f m
Inget hetsande av Aftonbladet denna gång heller « Juridikbloggen
[...] 24, 2009 in Uncategorized | by Mårten Schultz Efter att för andra gången på kort tid anklagats för hets mot folkgrupp. Förra gången gällde det påståendet om [...]