Det har gått inflation i jävsanklagelserna. Nu drar det mediepåeldade drevet vidare mot Anders Eka, som är den hovrättsdomare som skall pröva om jäv föreligger i TPB-rättegången i tingsrätten. DN har nämligen uppmärksammat att Eka ingår i en forskningspanel på Stockholm Centre for Commercial Law (Centret förkortat, som är min arbetsplats). Centret är ett akademiskt centrum som knutit till sig forskare i kommersiell rätt och organiserar olika forskningspaneler, där även jurister från andra sfärer ingår – helt i linje med riksdagens önskemål om att akademin skall verka för nära kontakter med det ”omgivande samhället.” I den forskningspanel vars seminarier Eka tydligen någon gång varit med vid har även ombud för målsägandena i målet varit eller är verksamma. Nota bene: Ombuden – inte målsägandena själva. Det är advokaterna som ingått.
Är inte detta jäv, frågar DN?
Precis här övergår medias bevakning av jävsfrågan i TPB-målet från att vara överdriven till att bli direkt löjlig. Inom ramen för Centret finns det massor med människor engagerade. Vissa få jurister jobbar vid Centret, som jag, men de flesta av de hundratals aktiva personerna går på några seminarier eller en föreläsning någon gång. Man kan nog nära på säga att vid det här laget, när Centret varit verksamt i nio år, så finns det få civilrättsjurister i Stockholmstrakten som är intresserade av sitt yrke som inte någon gång kommit i kontakt med Centrets verksamhet på olika sätt. Centret har ett samarbete med justitiedepartementet och våra forskare har ett stort internationellt nätverk. Det vore direkt bisarrt om jävsreglerna skulle lägga hinder i vägen för domare att gå på seminarier eller föreläsningar vid Centret eller andra verksamheter vid universiteten.
I vilket fall så beskriver Eka för DN att hans intresse för medierättsfrågorna kom av hans arbete med yttrandefrihetsfrågor. Min helt ovetenskapliga gissning är att personer som intresserat sig särskilt för yttrandefrihetsfrågor inte sällan lägger en annan betoning i rättighetsavvägningar där upphovsrätten är aktualiseras än vad upphovsrättsspecialisten gör.
Dessutom: Det börjar bli fånigt att media ensidigt driver linjen att ombuden är samma sak som deras huvudmän. Så är det inte alls. Jag tror inte försvarsadvokaten Peter Althin (som ju är politiker också) har samma politiska inställning till upphovsrätten som sin klient i målet. Althins uppdrag är att hitta de bästa argumenten för sin klients sak. Samma med advokaterna på målsägandesidan. Det kan ju upplysas om att vissa ombud på målsägandesidan också försvarat personer som anklagats för upphovsrättsintrång tidigare.
Så, take a chill pill: Alla jurister är inte köpta av upphovsrättsindustrin. Det finns inte någon stor konspiration. Det finns dessutom jurister som kan arbeta för upphovsrättsinnehavare utan att för den skull vara övertygade om att den nuvarande regleringen är optimal. Men ibland stöter vi på varandra i olika sammanhang. Domare är också välkomna. Det skulle vara trevligt om även domare kunde få fortsätta komma på våra seminarier på Centret ibland.
Och till DN: Centret är inte någon ”institution”.



22 comments
Comments feed for this article
maj 21, 2009 vid 5:24 e m
Erik Melander
Jag tror risken är stor att nästa jävanklagelse från Sunde kommer att vara att Althin var riksdagsledamot 2005 när upphovsrättslagen ändrades och att målet därför måste tas om.
maj 21, 2009 vid 7:21 e m
Brynte
PP-drevets påstådda martyrskap har nått sådana bisarra proportioner att det skulle vara underhållande om det inte vore för att de verkar vara på väg mot verklig makt.
maj 21, 2009 vid 8:28 e m
Alex
Att jävsfrågan hela tiden kommer upp på tapeten beror sannolikt på att domaren i Pirate Bay rättegången inte självmant diskuterade sitt eventuella delikatess jäv. Denne antog som de flesta svenska jurister skolade i Uppsala skolans rättspositivism och Hägerströms värdenihilism,rättsrealism att de själva stod helt fria från alla värderingar och obehörigt inflytande. Att de kan oavsett vilka föreningar eller kontakter de vara helt opartiska, oberoende. De behöver ju bara tolka lagen efter lagstiftarens vilja.
Jag kom att avsky Hägerströms värdenihilism under min studietid 1981-1986, jag förstod aldrig hur man kunde strunta i de naturrättsliga mänskliga rättigheterna, att som Lundstedt uttryckte det ”talet om att en lag skulel kunna kränka rättigheter är som en papegojas pladder”. Än värre var Östen Unden, Uppsala skolans store, uttalande mitt under skenprocesserna i Moskva på 30talet kritiserades, ”Tror ni verkligen inte att Sovjet är en rättstat”. Ett rättspositivistisk uttalande i sin prydno.
Eftersom jag har österrikiskt och baltiskt påbrå så är för mig värdenihilism anatema, Sovjet kommunismen och nazismen är ju arketypen för värdenihilismen dragen till sin spets. Sedan var den nazistiska jurisprudensen byggt på rättspositivismen, de nurnbergska raslagarna. (Att sedan nazisterna frångick dessa lagar och istället övergick till att imitera den sovjetiska administrativt byråkratiska rättskipningen med dekret är en annan sak).
Jag anser att det svenska rättsväsendet och jurisprudensen måste börja mer anamma naturrätten. I och med att Sverige har skrivit under Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna samt EU fördraget så vore det bra om man gjorde dessa till svensk grundlag samt även anammade den underliggande rättsideologin för Europarätten, en sekulär naturrätt.
Men för att återgå Pirate Bay domaren och nu Anders Eka och andra svenska jurister kliar sig i huvudet och är helt oförstående till att de någonsin skulle kunna vara jävig, en form av hybris. Det är ju så att det räcker inte med att en domare inte är jävig, det får inte ens finnas en misstanke om jäv. I Pirate Bay målet har allmänhetens förtroende för rättsväsendet fått sig en mycket allvarlig törn, kanske för evigt.
Tyvärr börjar det inte alls bli löjligt, i mina ögon är de som börjar bli löjliga svenska domares totala oförstående inför allmänhetens oro.
maj 21, 2009 vid 9:37 e m
Mumfi
Men nog tycks det som om lobbyorganisationerna är ovanligt bra på att finansiera de ”diskussionsklubbar” som bäst passar dem och sedan få en massa jurister att tro att klubbarna är neutrala i frågan…
maj 22, 2009 vid 6:07 f m
martenschultz
Centret finansieras inte av lobbyorganisationer. I och för sig är vi delvis finansierade av en institution som hitintills visat sig för den nuvarande upphovsrättsordningen. På så sätt kan man kanske kalla oss biassed.
Jag tänker nu på staten.
maj 22, 2009 vid 8:16 f m
Marcus Andersson
Nja, nu är det ju inte så att någon opponerar sig mot att Eka går på något seminarium på Stockholm Centre for Commercial Law.
Det som däremot är lite förvånande är att den domare som ska pröva jävet även bedriver forskning vid Centrets avdelning för medierätt under ledning av upphovsrättsmaximalisten, lobbyisten och professorn Jan Rosén tillsammans med inte mindre än två av målsägandens biträden.
Om man nu värnar om allmänhetens respekt för rättssystemet så måste det väl gå att hitta NÅGON som inte arbetar tillsammans med ena sidans biträden för att pröva om det föreligger jäv om domaren arbetat tillsammans med just ena sidans biträden.
maj 22, 2009 vid 8:55 f m
Erik
Men forskar han verkligen? Han finns bara omnämnd i en pdf under en lista med ”personer knutna till centret”, den lista är ca fyra sidor lång.
maj 22, 2009 vid 9:21 f m
martenschultz
Nej, Anders Eka forskar inte vid Centret.
maj 22, 2009 vid 9:25 f m
martenschultz
Men för resten, även om Eka hade forskat vid Centret hade det inte varit något problem. För att det skulle ha varit ett problem på det sätt marcus a menade så krävs det 1) att Anders Eka på något vis skulle vara styrd eller anställd av Jan Rosén, 2) att Jan Rosén verkligen är ”upphovsrättsmaximalist” och ”lobbyist”. Men inget av det där stämmer. Att stämmer är ju självklart. Vidare: Jan Rosén är inte lobbyist, han är en akademiker som förmodligen har åsikter om upphovsrätten men dessa åsikter anses tydligen vara någorlunda i linje med regeringens eftersom han har fått ett utredningsuppdrag.
Själv arbetar jag på Centret och jag kan inte gärna sägas vara ”upphovsrättsmaximalist”. Snarare tvärtom.
maj 22, 2009 vid 9:35 f m
Marcus Andersson
Det är ju lite svårt att se vad hans anknytning innebär. Han är med i en forskningsgrupp under avdelningsledaren Jan Rosén. Jag antar därför att han antingen bedriver forskning eller bedömer forskning. Om verksamheten består i att ”gå på några seminarier” så verkar det lite onödigt med en ”avdelningsledare” för att styra verksamheten.
Om du tittar på listan under ”Forskningsavdelningen för medierätt” så är det ju bara 14 namn, det är ju alltså en ganska liten grupp som rymmer Rosén, Danowsky och Wadsted.
För övrigt så är 5 av de 14 även med i STYRELSEN för Svenska Föreningen för Upphovsrätt där Rosén också leder arbetet…
maj 22, 2009 vid 9:50 f m
Marcus Andersson
Det är inte anknytningen till Centret som är problematisk – det är anknytningen till den lilla gruppen “Forskningsavdelningen för medierätt”.
Jag vet ju som sagt inte vad Eka gör på avdelningen, men eftersom du Mårten verkar ha bättre koll så kanske du kan förklara vad arbetet där går ut på?
Att jag kategoriserar Rosén som lobbyist beror på att han leder den Svenska grenen (SFU) av en internationell organisation (ALAI) med det uttalade syftet att skärpa upphovsrättslagstiftningen. Han har dessutom gett sig in debatten med vilseledande och rent av felaktiva argument för skärpt upphovsrätt. Senast gällde det förlängningen av skyddstiden för musikers upphovsrätt samt påståendet att Sverige skulle uteslutas ur WTO om Pirate Bay blev friade.
maj 22, 2009 vid 11:00 f m
martenschultz
marcus: ”Jag antar därför att han antingen bedriver forskning eller bedömer forskning. Om verksamheten består i att “gå på några seminarier” så verkar det lite onödigt med en “avdelningsledare” för att styra verksamheten.”
Jaha, det kan man kanske tycka men det är i alla fall så det går till. Panelerna bedriver i sig ingen forskning utan håller bara seminarier och liknande – syftet är att skapa möten mellan akademin och utanför. Det är med andra ord inget ”arbete” alls som bedrivs inom panelerna. Forskningspanelen i medierätt har för övrigt haft många kända kritiker av den nuvarande ordningen som talare på sistone, t.ex. Nicklas Lundblad.
Det finns nog många personer på de där listorna som enbart bevistat ett enda seminarium någon gång.
maj 22, 2009 vid 12:08 e m
Marcus Andersson
Man inte bara KAN tycka att det är konstigt – det ÄR konstigt.
Du tror inte att en anledning till att allmänheten hela tiden verkar missförstå er jurister är att ni håller er med ett helt eget språkbruk?
På Stockholm Centre for Commercial Law finns det forskningsavdelningar. Om dessa kan man på organisationens webbplats läsa:
”På Den vetenskapliga verksamheten äger rum i forskningsavdelningarna.”
Det finns en avdelning för medierätt med en avdelningsledare och 13 medlemmar. På webbplatsen listas två projekt som man ”arbetar med”. Båda verkar vara förberedelser för forskningsprojekt.
Om man nu vill undvika förvirring så kanske man skulle låta bli att skriva att man bedriver forskning i sina forskningsavdelningar när man tydligen bara äter bullar och lyssnar på föredrag?
Det är väl inga orimliga tolkningar vi som försöker sätta oss in i jävdebatten kommer fram till när vi helt enkelt läser innantill i verksamhetsberättelsen?
maj 22, 2009 vid 12:42 e m
martenschultz
Där har du en poäng att det kanske är skrivet på ett missvisande sätt. Men man kanske skulle kunna ha is i magen nog att inte döma ut och misskreditera människor efter att bara ha läst något på webben? Det här är ju allvarliga saker. Det är skvaller som skadar. En omdömesgill person borde helt enkelt låta bli att bryta staven över rättsordningen utan att först ha get his facts straight. Mycket av hela den här diskussionen bygger ju på direkta vrångbilder av vad som sker som sedan bara upprepas genom bloggosfär och av skränfockar.
Det drar hela diskussionen i smutsen.
maj 22, 2009 vid 1:14 e m
Marcus Andersson
Det är just där jag inte håller med dig.
Från mitt perspektiv så bygger stora delar av diskussionen på vad engagerade amatörer gräver fram just genom att läsa originalkällor. I just detta fall vad organisationen själv skriver i sin på sin webbplats och in sin verksamhetsberättelse.
I andra fall handlar det om vad som skrivs i utredningar, förarbeten eller lagtexter.
När folk sedan diskuterar dessa så menar utredare, jurister och politiker ofta att allt beror på att folk missförstått avsikten. Att man inte alls kan tolka texterna efter vad som står där utan att man givetvis menat något helt annat än vad man skrivit.
För att återgå till just den här frågan: Hur menar du att vi som inte arbetar på Centret ska skaffa en korrekt bild? Vi kan ju uppenbarligen inte gå på Centrets egen beskrivning av verksamheten?
När det gäller själva jävet tror jag inte heller att det finns någon stor konspiration med otillbörlig påverkan på domarna. Däremot är jag övertygad om att hela problemformuleringen i upphovsrättsfrågor påverkas av att upphovsrättsjurister nästan per definition är anställda av rättighetsinnehavare för att bevaka deras intressen. En närmare kontakt mellan akademien och branschen innebär ju då också en närmare kontakt mellan akademien och de som har intresse av att skärpa upphovsrätten.
maj 22, 2009 vid 1:36 e m
martenschultz
Innan man kritiserar någon offentligt för tjänstefel eller inkompetens kan man ju testa att ringa upp och fråga.
maj 22, 2009 vid 1:47 e m
martenschultz
Vad menar du för resten med ”upphovsrättsjurister”? Jag jobbar en del med upphovsrättsfrågor men har inte varit anställd av någon upphovsrättsorganisation.
Det stora problemet är här att mycket av kritiken riktar sig mot fel person. Upphovsrätten är gällande rätt. Och den bygger på samhällelliga värderingar som riksdagen – all makt skall utgå från folket genom riksdagen, remember – fastslagit. Det är i hög grad utanför juridikens maktsfär.
Det kan inte vara jäv att vara för gällande rätt. Men gällande rätt kan vara jävligt fel. För det kan man klandra lagstiftaren. Domarens bedömning är inte alls så subjektiv som många tror.
Upphovsrättsorganisationerna och deras medlemmar är oftast för gällande rätt. De utgår från att de värderingar som lagstiftaren utgått ifrån är goda eftersom det är riksdagen som har det demokratiska mandatet att göra dessa bedömningar. Det är också fullt möjligt att inom ramen för ett sådant paradigm anse att t.ex. skyddstiden borde vara längre – med stöd just i de av riksdagen vid flera tillfällen uttryckta rättspolitiska värderingarna. De flesta jurister skulle däremot inte ha något problem att arbeta för motsatt åsikt.
Själv har jag diskuterat argument för ett ökad skadestånd med personer som står på målsägandens sida i detta mål, liksom argument mot det med personer på motsatt sida. Det är inget konstigt.
Och, som sagt, vid Centret förekommer många debatter med personer som har en annan utgångspunkt än den upphovsrättsliga, t.ex. yttrandefrihetsrättsliga eller integritetsskyddsorienterade. Sådana personer, det har du nog rätt i, gör ofta andra avvägningar i intressekonflikter i sådana här situationer.
maj 22, 2009 vid 2:35 e m
Marcus Andersson
Men upphovsrättsjurister menar jag jurister som arbetar med upphovsrätt. För att förtydliga min poäng lite: Jurister som arbetar med upphovsrättsfrågor finns i huvudsak på två ställen. I akademien och som representanter för rättighetsinnehavare. När akademien etablerar en närmare kontakt med branschen innebär det huvudsakligen en närmare kontakt med rättighetsinnehavarnas representanter. Det ser man exempelvis på vilka som är SFUs stödjande medlemmar.
Givetvis så finns det andra intressen som för komma till tals ibland. Jag menar bara att det finns få organisationer (utanför akademien) som anställer jurister för att arbeta med upphovsrättsfrågor där den naturliga arbetsuppgifterna är att bevaka arbetsgivarens intresse av ett starkt upphovsrättsligt skydd. I exempelvis USA så finns det starka ideella organisationer (EFF, Sunlight Foundation, Creative Commons mfl) som anställer jurister för att driva den här typen av frågor. I Sverige har vi inget liknande utan är helt beroende av att politiken och akademien nyanserar och problematiserar branschens krav på hårdare tag.
Det är därför man blir lite oroad av den självklarhet med vilken rättighetsinnehavarnas representanter bjuds in som samarbetspartners i forskningsvärlden, rättsväsendet och politiken.
Om det är något vi sett i Sverige och i övriga världen så är det väl att upphovsrättsorganisationerna och deras medlemmar inte alls är nöjda med gällande rätt. De är väl ändå ganska uppenbart hur de drivit på för långtgående förändringar när det gäller vad som är skyddat, hur länge det ska vara skyddat, hur överträdelser ska straffas och hur brottsundersökningar får bedrivas?
När det gäller separationen mellan utredare, lagstiftare, uttolkare och domare så reagerar i vilket fall jag när jag läser Jan Roséns ganska personliga kommentarer i riksdagen om internetgenaretionens ”gratisätare” tidigare i år:
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3322&dok_id=GW01NU11
maj 24, 2009 vid 12:15 e m
Tess
Mycket bra inlägg! Tror du talar för manga här.
maj 24, 2009 vid 6:19 e m
Jeje
Det må vara intressant att diskutera om målet borde åreförvisas till Tingsrätten pga delikatessjäv. Om detta har redan skrivits och sagts så mycket och jag som inte är jurist måste begränsa mitt tyckande till något så ”o-juridiskt” som mitt sunda förnuft
Däremot tycks det finnas ett DIREKT FEL I DOMEN. Lagen säger: ”Dom må ej avse annan gärning än den, för vilken talan om ansvar i behörig ordning förts….”
Från början gällde åtalet två åtalspunkter. På andra rättegångsdagen drog åklagaren tillbaka den ena åtalspunkten. Ändå har domstolen dömt de tilltalade för båda åtalspunkterna. Detta är såvitt jag förstått ett brott mot gällande lag och en grund för att ogiltigförklara hela domen.
Åklagaren sa på den andra rättegångsdagen: ”Jag frånfaller alla påståenden om exemplarframställning”.
”Målet kommer bara att gälla tillgängliggörandet av den ursprungliga torrenten, själva publiceringen av den på Pirate Bays hemsida. Det tillgängliggörande som sker samtidigt med nedladdningarna omfattas inte längre av åtalet.”
I Tingsrättens dom står (sid 56): ”Åklagarens gärningspåståenden omfattar både ursprungsseederns och efterföljande fildelares tillgängliggöranden av i åtalet aktuella filer”.
Domstolen gör alltså här ett direkt felaktigt påstående.
Därefter finns ett antal textavsnitt i domen med påståenden om brottet som går utöver de tillgängliggöranden av 33 torrentfiler som ingår i åklagarens gärningsbeskrivning.
Mer om detta finns här: http://baywatcher.wordpress.com/2009/04/21/rattegangsfel-baddade-for-den-harda-domen-mot-pirate-bay/#more-59
maj 28, 2009 vid 6:56 e m
Anonym
Marcus A och Jeje, hur orkar ni? Helt otroligt!
juni 9, 2009 vid 7:45 f m
Jäv och domarval « Mårten Schultz.
[...] kan vi nu en gång för alla lägga den här skitsaken åt sidan och istället ägna tiden åt den viktiga frågan, nämligen målet i sig, den [...]